Västsahara

Sedan 1975 ockuperar Marocko olagligt cirka två tredjedelar av Västsahara. Västsaharierna ska enligt internationell rätt få folkomrösta om sin självständighet. Afrikagrupperna stöttar Västsaharas rätt till frihet.

Mellan åren 1979- 1991 pågick krig mellan ockupationsmakten Marocko och den västsahariska befrielserörelsen Polisario Front. 1991 undertecknades ett eldupphöravtal. Avtalet fastställde att en folkomröstning skulle genomföras där västsaharierna skulle få välja mellan självständighet och integration med Marocko. En FN-styrka, MINURSO, bildades med uppdrag att genomföra folkomröstningen. MINURSO har varit på plats i den ockuperade delen av Västsahara sedan 1991. Folkomröstningen har fortfarande inte genomförts. I november 2020 bröts eldupphöravtalet av Marocko och den väpnade konflikten blossade upp igen.

Den västsahariska befolkningen lever idag uppdelat. Nästan 200 000 västsaharier bor sedan 50 år i flyktingläger i Algeriet, mitt i Saharaöknen. De är beroende av humanitärt bistånd för sin överlevnad. I den ockuperade delen av Västsahara består majoriteten av befolkningen idag av marockanska bosättare. Västsaharierna själva är i minoritet och har dessutom mycket begränsad rörelsefrihet. Det ekonomiska förtrycket är starkt och levnadsstandarden låg. Kritik mot den marockanska ockupationen, liksom organisering och demonstrationer, är strikt förbjudet. Fredliga västsahariska aktivister riskerar att utsättas för hot, trakasserier, våld och övergrepp bara de viftar med Västsaharas flagga. Många av dem vittnar om återkommande våld och övergrepp – fysiskt, psykiskt och sexuellt. Oberoende journalister och observatörer tillåts inte resa in i Västsahara. Det råder därmed en mediablockad.

Marocko har byggt världens längsta militära mur som skiljer ockuperade Västsahara från det befriade området. Ockupationen strider mot internationell rätt, Västsahara har rätt till frihet! 

Vanliga frågor och svar

Här får du svar på de vanligaste frågorna om Västsahara