Brott mot mänskliga rättigheter
Svåra förhållanden i flyktinglägren
I den algeriska delen av Saharas öken växer nu en tredje generation västsaharier upp i flyktingläger. Flyktinglägrna administreras av Polisario som har byggt upp ett fungerande samhälle med bland annat skolor och sjukvård för alla. Levnadsförhållandena är ändå väldigt svåra. Det går inte att odla och det finns inga vattenkällor, därför är västsaharierna totalt beroende av humanitärt bistånd, framför allt från olika FN-organ. Läget är svårare än på många år på grund av pandemin, minskat matbistånd och ökade matpriser till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
I augusti 2022 vädjade UNICEF i Algeriet om ökat internationellt humanitärt stöd till flyktinglägren. Detta då matransonerna som delas ut av World Food Programme minskat från 17 kg till 5 kg per person och månad vilket är mindre än hälften av det rekommenderade dagliga intaget. Hälften av alla barn i åldrarna 6 månader – 5 år är undernärda och en tredjedel är tillväxthämmade. Endast en tredjedel av barnen beräknas ha en tillräckligt varierad och näringsrik diet för att kunna växa och utvecklas på ett hälsosamt sätt. Ungefär hälften av alla kvinnor i fertil ålder beräknas lida av anemi.
Emmaus Stockholm lyfter Sultanas och andra västsahariska kvinnors egna röster i broschyren Kvinnor mot ockupation – kampen för mänskliga rättigheter, som kan läsas/laddas ned nedan:
Jag flydde till Algeriet när Marocko och Mauretanien invaderade mitt hemland. I nästan 50 år har jag bott här i flyktinglägret. Får vi inte frihet snart kommer vi att dö här också.
Situationen i det ockuperade området
Västsahariska aktivister på ockuperat område lever under starkt förtryck. FN-styrkan MINURSO, som finns på plats sedan 1991, har som enda fredsbevarande FN-organ varken mandat eller rätt att rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna. Vidare råder mediablockad och varken journalister eller oberoende observatörer tillåts resa in i Västsahara. Att information om situationen ändå når ut till omvärlden är tack vare modiga medieaktivister som tar stora risker genom att i hemlighet dokumentera övergrepp.
Salah Lebssir, på bilden nedan, arresterades 2015 av den marockanska polisen för sitt engagemang som medieaktivist. I fyra år satt han fängslad utan att få ta emot besök från familjen. Under tiden i fängelse utsattes Salah för både psykisk och fysisk tortyr. Efter internationella påtryckningar släpptes Salah efter att ha hungerstrejkat i 45 dagar varpå han flydde till Algeriet.
Kvinnor extra utsatta
Att leva i flyktingläger mitt i öknen är svårt. Att leva som kvinna i flyktingläger innebär ytterligare utmaningar. Medicinbrist och den utbredda förekomsten av anemi innebär exempelvis risker kopplade till graviditeter och barnafödande. Samtidigt som kvinnor är särskilt utsatta så spelar de också en viktig roll för driften och organiseringen av lägren. Under kriget mellan Polisario och Marocko 1975 – 1991 var det främst kvinnor som ansvarade för etableringen och uppbyggnaden av flyktinglägren medan männen deltog i den väpnade kampen. Sen dess, och fortfarande, är deras insatser i lägren så som utbildning, sjukvård och barnomsorg helt avgörande. Likaså har kvinnor en framträdande roll i organisering av ungdomar.
Sedan vapenvilan bröts i november 2020 och många män har rest till fronten, så har kvinnornas ansvar ökat ytterligare. Det finns väldigt lite information eller statistik gällande tillgången till SRHR i lägren.
Flickor och kvinnor på ockuperat område är också extra utsatta för våld och sexuellt våld. Kvinnliga västsahariska aktivisters fall och insatser har vunnit internationell uppmärksamhet. År 2019 tilldelades den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar Right Livelihood-priset, även känt som det “Alternativa Nobelpriset” i Stockholm (Läs en intervju med henne i Tidskriften Västsahara). Ett annat välkänt namn är Sultana Khaya som hösten 2022 äntligen fick lämna sitt hem i Boujdour i Västsahara, efter ett och ett halvt år i husarrest tillsammans med sin mamma och syster. Marockanska styrkors upprepade övergrepp mot de instängda kvinnorna; misshandel, våldtäkter och förgiftning, föranledde Amnesty International att initiera en brevkampanj.
Emmaus Stockholm lyfter Sultanas och andra västsahariska kvinnors egna röster i broschyren Kvinnor mot ockupation – kampen för mänskliga rättigheter.
Jag ville inte lämna mitt land och min familj, men jag var tvungen att söka skydd i Algeriet. Min tid i fängelse gjorde mig ännu mer motiverad att fortsätta vår befrielsekamp
Salah