STOPPA AP-FONDERNAS SKADLIGA INVESTERINGAR
Vet du att dina pensionspengar bidrar till att skada människor och miljö?
Trots kampanjer och påtryckningar investerar AP-fonderna fortfarande i verksamheter som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön. Våra gemensamma pensionspengar bidrar till tvångsförflyttningar i Moçambique, folkrättsbrott i Västsahara och eldar på klimatförändringarna. AP-fonderna investerar miljardbelopp i företag och finansiärer som är involverade i enorma fossilgasprojekt i Cabo Delgado i norra Moçambique. Vi kräver att AP-fonderna ska sluta investera i verksamheter som är skadliga för människor och miljö. Håller du med?
AP-fonderna i Moçambique
Fossilgasfyndigheterna i havet utanför Cabo Delgados kust i nordöstra Moçambique är bland de största som någonsin upptäckts. De tros vara värda över 500 miljarder kronor och har lockat många utländska företag. Människor fick höra att gasfyndigheterna skulle lyfta regionen ur fattigdom men istället har över 500 familjer, fiskare och jordbrukare, tvingats bort från sina hem och sin försörjning redan innan själva utvinningen börjat. Ytterligare omkring 2 000 familjer kan komma att drabbas framöver. I exploateringens spår har svåra väpnade konflikter blossat upp och förvärrats. Över 700 000 människor är på flykt i området och många har dödats. Om gasen utvinns kommer det att medföra oåterkalleliga skador på unik och känslig natur såsom korallrev och mangroveträsk och medföra stora utsläpp av växthusgaser som driver på den globala uppvärmningen. Moçambique är redan ett av de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna.
AP-fonderna investerar i Marockos illegala ockupation av Västsahara
Stora delar av Västsahara – Afrikas sista koloni – är fortsatt under ockupation av Marocko. Såväl EU-domstolen, AU som FN har fördömt ockupationen som illegal. Trots detta fortlöper Marockos territoriella överträdelser som bidrar till människorättskränkningar och som tvingar 200 000 västsaharier att leva som flyktingar. Svenska AP-fonderna står inte bara i vägen för kampen till ett fritt Västsahara utan även bidrar till att bibehålla ockupationen genom att investera i företag som bryter mot internationell rätt. Detta måste få ett stopp!
Första, andra, tredje, fjärde och sjunde AP-fondernas investeringar är främst fokuserade på två områden: fosfatutvinning och förnybar energi. Marocko är en av världens största exportörer av fosfat. Denna utvinning sker i huvudsak från den så kallade Bou Craa-gruvan i nordvästra Västsahara. Här investerar AP-fonderna i företag som Siemens Energy, Caterpillar, och Thyssenkrup som på olika sätt bistår eller har bistått den illegala gruvan.
När mer pengar flödar in från utvinningen av naturresurser på ockuperade mark minskar sannolikheten att Marocko ska avbryta ockupationen. Våra pensionsfonder bidrar alltså till att förtrycket av Västsahara består och befästs. Afrikagrupperna kräver bland annat att den svenska regeringen ska börja med att erkänna Västsahara som ett självständigt land och sluta investera i företag som bryter mot internationell rätt. Stora delar av Västsahara – Afrikas sista koloni – är fortsatt under ockupation av Marocko. Såväl EU-domstolen, AU som FN har fördömt ockupationen som illegal. Trots detta fortlöper Marockos territoriella överträdelser som bidrar till människorättskränkningar och som tvingar 200 000 västsaharier att leva som flyktingar. Svenska AP-fonderna står inte bara i vägen för kampen till ett fritt Västsahara utan bidrar även till att bibehålla ockupationen genom att investera i företag som bryter mot internationell rätt.
AP-fonderna och matsuveränitet
Den 16 oktober är den internationella dagen för matsuveränitet, alltså dagen som uppmärksammar människors rätt till näringsrik och ekologisk hållbar mat men också till rätten att definiera sina egna livsmedels- och jordbrukssystem. Våra gemensamma pensionspengar påverkar den globala matsuveräniteten.
Fossilgasindustrins påverkan på matsuveräniteten i Cabo Delgado
Bland AP-fondernas ohållbara investeringar finns placeringar i fossilgasindustrin i Cabo Delgado i norra Moçambique. I samband med fossilgasupptäckterna har hundratals familjer tvingats lämna sina hem och försörjning för att ge plats åt den nya industrin. Familjer som levt intill vattnet och försörjt sig på fiske har flyttats till bosättningar flera mil från havet. Likaså har tvångsförflyttade småjordbrukare kompenserats med land som bara motsvarar en bråkdel av den mark de tidigare brukat i generationer. I takt med att fossilgasindustrin breder ut sig kommer ännu fler att tvingas lämna sina hem och förlora möjligheten till fiske och till att odla sin egen mat.
De närliggande byar som inte behöver flyttas kommer också att drabbas och deras möjligheter till försörjning och matsuveränitet kommer att påverkas. Fossilbolagens egna miljökonsekvensbeskrivningar visar att deras verksamhet kommer att leda till mark- och vattenföroreningar som får konsekvenser för jordbruket i området. Därtill har fossilgasutvinningen en enorm påverkan på den marina miljön med införsel av främmande invasiva arter och nedgång i det inhemska marina livet vilket i värsta fall kan omöjliggöra fiske som för många är den hudsakliga sysselsättningen och källan till inkomst. Förstörda ekosystem och minskad biologisk mångfald samt begränsad tillgång naturliga miljöer kommer att drabba kvinnor särskilt då de ofta ansvarar för jordbruket men också plockar växter, musslor och andra skaldjur för sin försörjning.
Cabo Delgado är även drabbat av en väpnad konflikt som har blossat upp och förvärrats i exploateringens spår. Flera hundra tusen har flytt våldet och är flyktingar i sitt eget land och står nu helt utan möjlighet till försörjning. De saknar inte bara möjlighet att odla sin egen mat och bestämma över sina egna matsystem utan det har skett en dramatisk ökning av människor som saknar en trygg livsmedelsförsörjning och många, särskilt barn, lider av akut undernäring vilket har fått FN:s livsmedelsprogram att varna om en hungerkatastrof i området.
Direkta investeringar i storskaligt industriellt jordbruk
Det är inte bara genom de indirekta effekterna investeringar i sorksaliga projekt inom utvinningsindustrin som AP-fonderna påverkar matsuveräniteten. AP-fonderna äger aktier i flera av världens allra störta och mäktigaste företag inom livsmedelsindustrin och agrokemin. Det rör sig om företag som Unilever, Bayer och Chemchina-Syngenta, alltså företag som verkar för ett industriellt jordbruk som på många sätt är ohållbar och förflyttar makten från småskaliga producenter och konsumenter till storföretag. Storföretagens intresse går sällan i samklang med de mänskliga behoven som vårt matsystem behöver tillgodose inom de ramar naturen sätter.
Vanliga frågor och svar
Här får du svar på de vanligaste frågorna om AP-fondernas investeringar och Afrikagruppernas arbete.