Hur/när började gasprojektet i Moçambique?

Någon gång mellan 2010 och 2013 upptäcktes de enorma gasfyndigheterna i Cabo Delgados kust i nordöstra Moçambique. Det visade sig vara en av de störta fossilgasfyndingheterna som upptäckts i världen och planer om att anlägga en enorm havsbaserad gasplattform tog form.   

Hur investerar de svenska AP-fonderna i Cabo Delgado? 

Såväl AP1 till AP4 som AP7 har innehav i företag och finansierar som är engagerade i gasprojekten i Cabo Delgado. Det gäller fossilbolag som franska TOTAL, italienska Eni och portugisiska GALP men också banker som investerar i projekten. Bland bankerna återfinns Sydafrikanska Standard Bank, Bank of China och Afrikanska utvecklingsbanken. AP-fonderna har investeringar i hela fossilgasens värdekedja, inklusive slutkunder som brittiska BP. Bland utförarna finns förutom fossilbolag även andra bolag som exempelvis svensk-schweiziska ABB som ska tillhandahålla ett specialdesignat elektriskt system för projektet. Totalt uppgår innehaven till cirka 15 miljarder kronor.   

Hur kan du se till att dina pensionspengar inte investeras i detta?

Den största delen av den allmänna pensionen förvaltas av Första till Fjärde AP-fonderna och hur de investerar pengarna kan du som individ inte påverka. Det kan du inte heller för Sjätte AP-fonden. Det är varje enskild AP-fond som bestämmer vilka innehav de ska ha. De styrs i sin tur av en lag som stiftas av riksdagen. För att ändra på det måste vi gå samman och påverka politiskt.  

Den enda delen av den allmänna pensionen som vi kan välja är premiepensionen. Den utgör dock en väldigt liten del (ca 14 procent) av det som dras av från lönen till den allmänna pensionen. Om du inte gör ett aktivt val, hamnar dina premiepensionspengar i Sjunde AP-fonden som förvaltas av staten. Du kan dock välja bland flera hundra fonder (472 stycken i februari 2022). Genom att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida kan du välja bort sådant du inte vill att dina pengar investeras i som fossila bränslen, GMO och olika typer vapen samt kryssa i rutorna för det du sympatiserar med som fonder med låg CO2-risk. Tyvärr återstår inte många alternativ. Att lägga det ansvaret på den enskilda individen tycker vi är fel. Om du vill veta mer om hur pensionssystemet fungerar kan du läsa mer på Pensionsmyndighetens hemsida. Instruktioner om hur du gör ett aktivt val kring din premiepension finns på sid. 18 i Afrikagruppernas verktygslåda för hållbar handel.  

Är det bara AP-fondernas investeringar i fossilgasprojekten i Cabo Delgado som är problematiska?  

Nej. AP-fonderna investerar systematiskt i företag som kränker de mänskliga rättigheterna och förstör miljön. Det handlar om investeringar i gruvor, olja, kol, industrijordbruk och vapen som leder till allt från folkrättsbrott till skogsskövling och tvångsarbete världen över. Se fler exempel på schysstapensioner.se och vianmalerapfonderna.se.  AP-fonderna har fått organisationen Jordens Vänners Greenwashingpris två gånger, senast 2021.

Hur styrs AP-fonderna?  

AP-fonderna är myndigheter som styrs av lag. Det innebär att AP-fonderna i den löpande verksamheten har en självständig ställning i förhållande till regeringen. Regeringen har inte möjlighet att genom instruktioner, regleringsbrev eller resurstilldelning styra över AP-fonderna. Syftet med AP-fondernas självständighet är att upprätthålla ett förtroende för att AP-fondernas medel endast används till nytta för pensionssystemet och inte utnyttjas i andra syften.

Vad ska AP-fonderna investera i istället?

Vi kräver att AP-fonderna ska sluta investera i verksamheter som är skadliga för människor och miljö. Istället tycker vi att våra pensionspengar borde investeras i samhällsnyttiga projekt som bidrar till en hållbar utveckling. Det kan handla om förnybar energi som ägs och förvaltas demokratiskt av de som använder elen, eller om investeringar i boende och infrastruktur som järnväg. 

AP- fonderna ska ju investera för att generera så hög avkastning som möjligt till svenska pensioner. Kan inte svenska pensionärer få mindre i plånboken om AP-fonderna slutar investera i verksamheter som genererar så mycket vinst?

Vi kräver att AP-fonderna som sluta investera i verksamheter som är skadliga för människor och miljö. Istället tycker vi att våra pensionspengar borde investeras i samhällsnyttiga projekt som bidrar till en hållbar utveckling. Det kan handla om förnybar energi som ägs och förvaltas demokratiskt av de som använder elen, eller om investeringar i boende och infrastruktur som järnväg. På lång sikt tror vi inte att det är lönsamt att investera i miljöskadlig verksamhet som på kort sikt ger vinster till exempelvis fossilbolag medför stora kostnader för samhället. Vi tror att det är bra att ställa om i tid för att kunna ha tillräckligt med pengar till pensioner även i framtiden.

Världen behöver ju mer energi. Är det inte bra då att länder med utbredd fattigdom kan bli rikare genom att exportera naturresurser som gas?  

Inkomsterna kommer sällan alla till del. Ekonomisk tillväxt sker tvärtom ofta på bekostnad av människor och miljö. Under kolonialismen bestämde kolonialmakterna enväldigt hur afrikanska länders resurser skulle användas och hur länderna skulle utvecklas. Vi är emot den ekonomiska kolonisering som nu råder, oavsett vem som står bakom, och tycker att människor i Afrika själva demokratiskt ska bestämma över sin utveckling.   

Många i världen saknar tillgång till el. Trots att energin ofta utvinns där den skulle behövas kommer den sällan de som verkligen behöver den till del. Fossilbränslen går oftast på export till globala Nord där vi snarare behöver minska vår energiförbrukning dramatiskt för klimatet och miljöns skull. Vår partnerorganisation groundWork i Sydafrika driver en pilot för ett alternativt system inom energidemokrati. Det handlar om att producera förnybar energi som lokalbefolkningen får ta del av och ha inflytande över. Anläggningarna drivs kooperativt av kommunen och invånarna och tjänar allmänintresset. Det är en stor kontrast till de kolgruvor och -kraftverk som ägs av storföretag och där majoriteten av energin och vinsten går på export trots att många saknar tillgång till elektricitet. 

På vilket sätt menar ni att gasprojekten i Cabo Delgado spär på den militära konflikten?   

Det fanns stora problem i regionen redan innan gasen upptäcktes. Människorna i Cabo Delgado har länge varit utsatta för social, politisk och ekonomisk exkludering. Regionen är också redan hårt drabbad av klimatförändringarna i form av svåra cykloner. Upptäckten av gasfyndigheterna utmålades som räddningen för regionen. Jobb och ekonomisk tillväxt utlovades, men istället för välbetalda jobb har många blivit av med hem och försörjning. Desperationen som uppstod har underlättat rekryteringen till de islamistiska grupper som härjar i trakten. Dessutom har bolagen som är involverade i gasprojekten anlitat egna säkerhetsstyrkor som ytterligare militariserar området. Även staten har satt in militär för att skydda gasfyndigheterna. Den väpnade konflikten bröt ut på allvar i samband med gasexploateringen.  

Finns det några svenska företag inblandade i gasprojekten i Cabo Delgado?

Företagsstrukturer och värdekedjor är komplexa och vilka företag som är inblandade i olika projekt ändrar sig dessutom över tid. Vad vi vet är schweizisk-svenska ABB involverade genom att tillhandahålla ett specialdesignat elektriskt system för det LNG-projekt som franska Total leder.  Utöver det stöttar Sverige projektet via AP-fondernas investeringar.   

Hur kan det vara lagligt att för AP-fonderna att investera i gasprojekt när Sverige skrivit under de globala målen?  

De globala målen är ingen lag men riksdagen har beslutat att Agenda 2030 ska genomföras i Sverige. Agendan ska “integreras i ordinarie processer” och “arbetet med att genomföra redan beslutade riksdagsbundna mål är avgörande för genomförandet”. Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Finns det inga mekanismer på plats för att kontrollera hur AP-fonderna gör sina investeringar? 

Första till Fjärde AP-fonderna har inrättat ett eget Etikråd som fått i uppdrag att verka för att bolagen som fonderna investerar i hanterar relevanta hållbarhetsaspekter och att de drivs på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. Det arbetet görs dock främst genom dialoger med företagen som fonderna investerar i och det är svårt att följa upp dialogerna och se något resultat. Varje enskild fond har sin egen ”svarta lista” med företag som de inte investerar i på grund av hållbarhetsaspekter. Många flera bolag skulle behöva exkluderas.   

Därtill granskar Riksrevisionen hur väl fonderna verkar utifrån det uppdrag de fått från riksdagen som är ytterst ansvarigt för AP-fonderna. Den senaste granskningen kom sommaren 2021 och den kom fram till att hållbarhetsarbetet är ändamålsenligt i förhållande till uppdragen de har. Det är dock riksdagen som formulerar uppdraget. Riksrevisionens granskningar leder enbart till rekommendationer och ska hållbarhetsarbetet bli vassare måste riksdagen ändra lagen.