Någon gång mellan 2010 och 2013 upptäcktes de enorma gasfyndigheterna i Cabo Delgados kust i nordöstra Moçambique. Det visade sig vara en av de största fossilgasfyndigheterna som upptäckts i världen och planer om att anlägga en enorm havsbaserad gasplattform tog form. På fastlandet i närheten av staden Palma. Det byggs även en anläggning för att omvandla gasen till flytande form, så kallad Liquified Natural Gas (LNG), och en hamn för att kunna exportera gasen. För att ge plats åt de här anläggningarna har över 500 familjer tvingats flytta redan innan produktionen börjat. Ytterligare omkring 2 000 familjer kan komma att drabbas framöver.      

Cabo Delgado är även drabbat av en väpnad konflikt som har blossat upp och förvärrats i exploateringens spår. Flera hundra tusen har flytt våldet och är flyktingar i sitt eget land och står nu helt utan möjlighet till försörjning. De saknar inte bara möjlighet att odla sin egen mat och bestämma över sina egna matsystem utan det har skett en dramatisk ökning av människor som saknar en trygg livsmedelsförsörjning och många, särskilt barn, lider av akut undernäring vilket har fått FN:s livsmedelsprogram att varna om en hungerkatastrof i området.

Såväl Första till Fjärde AP-fonderna som Sjunde AP-fonden har innehav i företag och finansiärer som är engagerade i gasprojekten i Cabo Delgado. Det gäller fossilbolag som franska TOTAL, italienska Eni och portugisiska GALP men också banker som investerar i projekten. Bland bankerna återfinns sydafrikanska Standard Bank, Bank of China och Afrikanska utvecklingsbanken. AP-fonderna har investeringar i hela fossilgasens värdekedja, inklusive slutkunder som brittiska BP. Bland utförarna finns förutom fossilbolag även andra bolag som exempelvis svensk-schweiziska ABB som ska tillhandahålla ett specialdesignat elektriskt system för projektet. Totalt uppgår innehaven – i december 2022 – till cirka 17 miljarder kronor.   

Vad är lösningen?

Lagen som styr AP-fonderna måste skärpas så att hållbarhet inte är underordnad avkastningskravet. Hållbarhet, både social och miljömässig, måste vara en förutsättning för alla investeringar. Det behövs även kontinuerliga uppdateringar så att lagen verkligen följs. De svenska pensionerna får inte bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring. För att få till de förändringarna behöver vi sätta press på beslutsfattare.