Någon gång mellan 2010 och 2013 upptäcktes de enorma gasfyndigheterna i Cabo Delgados kust i nordöstra Moçambique. Det visade sig vara en av de största fossilgasfyndigheterna som upptäckts i världen och planer om att anlägga en enorm havsbaserad gasplattform tog form. På fastlandet i närheten av staden Palma Det byggs även en anläggning för att omvandla gasen till flytande form, så kallad Liquified Natural Gas (LNG), och en hamn för att kunna exportera gasen. För att ge plats åt de här anläggningarna har över 500 familjer tvingats flytta redan innan produktionen börjat. Ytterligare omkring 2 000 familjer kan komma att drabbas framöver.      

Såväl Första till Fjärde AP-fonderna som Sjunde AP-fonden har innehav i företag och finansiärer som är engagerade i gasprojekten i Cabo Delgado. Det gäller fossilbolag som franska TOTAL, italienska Eni och portugisiska GALP men också banker som investerar i projekten. Bland bankerna återfinns sydafrikanska Standard Bank, Bank of China och Afrikanska utvecklingsbanken. AP-fonderna har investeringar i hela fossilgasens värdekedja, inklusive slutkunder som brittiska BP. Bland utförarna finns förutom fossilbolag även andra bolag som exempelvis svensk-schweiziska ABB som ska tillhandahålla ett specialdesignat elektriskt system för projektet. Totalt uppgår innehaven – i december 2022 – till cirka 17 miljarder kronor.   

AP-fonderna investerar systematiskt i företag som kränker de mänskliga rättigheterna och förstör miljön. Det handlar om investeringar i gruvor, olja, kol, industrijordbruk och vapen som leder till allt från folkrättsbrott till skogsskövling och tvångsarbete världen över. Efter mycket påtryckningar från civilsamhället finns sedan den 1 januari 2019 ett lagstadgat krav på att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målsättningen att Första till Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Eftersom hållbarhet är underordnad avkastning, investerar fonderna fortfarande i skadliga verksamheter.  

Vad är lösningen?

Lagen som styr AP-fonderna måste skärpas så att hållbarhet inte är underordnad avkastningskravet. Hållbarhet, både social och miljömässig, måste vara en förutsättning för alla investeringar. Det behövs även kontinuerliga uppdateringar så att lagen verkligen följs. De svenska pensionerna får inte bidra till kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring. För att få till de förändringarna behöver vi sätta press på beslutsfattare.