Vad har hänt?

Den 9 oktober 2024 hölls parlamentsvalet i Moçambique, vilket resulterade i seger för regeringspartiet Frelimo (Mozambique Liberation Front). I det första utannonserade valresultatet fick regeringspartiet Frelimo 70,7% av de räknade rösterna och introducerade Daniel Chapo som den nya presidenten (The Guardian). Sen dess har valets legitimitet blivit ifrågasatt från både nationella och internationella aktörer, inklusive EU:s valobservatörer samt oppositionen. Det rör sig om bristande transparens kring valresultaten och påståenden om ett riggat val. Oppositionsledaren från det politiska partiet PODEMOS, Venancio Mondlane, anklagar Frelimo skyldiga till valfusk och vägrar erkänna valresultatet (Report, Afrikagrupperna, Al Jazeera).   

Anklagelserna om oegentligheter kopplat till valet har försatt landet i en kris som följts av protester och våld i strävan efter valrättvisa. Morden på oppositionspolitikerna Elvino Dias, som var både advokat och rådgivare till Mondlane, samt Podemos valarbetare Paulo Guambe, eskalerade det redan spända läget i mitten av oktober förra året (Afrikagrupperna, Omni). Oppositionsledaren Venancio Mondlane påstår att statliga säkerhetsstyrkor är ansvariga för morden som han hävdar var djupt politiskt motiverade. Mondlane menar att Elvino Dias hade avsikt att  bestrida valresultaten mot Frelimo då han och Paulo Guampe sköts ihjäl i en bil i Maputo (Al Jazeera). De statliga myndigheterna nekade anklagelserna och Daniel Chapo efterlyste själv en utredning av morden. Även EU, USA, Afrikanska Unionen och FN har uppmanat en granskning av morden för att identifiera gärningsmännen (RFI, Al Jazeera, The Guardian).  

Det reviderade valresultatet

Podemos överklagade följaktligen valresultatet till det konstitutionella rådet den 21 oktober 2024 och efter månader av politisk oro i landet bekräftade Moçambiques högsta valdomstol valresultatet den 23 december 2024 (Al Jazeera). Konstitutionsrådets ordförande, Lúcia Ribeiro, meddelade att Daniel Chapo i själva verket fick 65,2 % av rösterna, till skillnad från den tidigare siffran på 70,7 %. Det reviderade valresultatet förändrar dock inte det övergripande resultatet eftersom Frelimo har fortsatt majoritet i valet. Frelimo har förnekat alla anklagelser om valfusk och Daniel Chapo svors därmed in som president i Moçambique den 15 januari 2025 och utlovade samtidigt att stabilisera landet efter de utdragna protesterna (The Guardian, Club of Mozambique).   

De förödande konsekvenserna av politiska oron

Den politiska turbulensen i Moçambique under de senaste tre månaderna har inte bara påverkat tusentals liv. Det extrema läget har vid flera tillfällen lamslagit landets ekonomi, påverkat utländska företag, stoppat gränsöverskridande handel samt tvingat människor att fly till grannländer (Reuters, The Guardian).  Sedan demonstrationerna utbröt den 21 oktober 2024 har omkring 315 personer avlidit, drygt 24 av dem var barn som fångades i skottlossningar, uppger den civilrättsliga organisationen Plataforma Decide (Report, Omni, Club of Mozambique). Mer än 3000 personer har rapporterats skadade, varav cirka 730 personer lidit av skottskador. Dessutom uppges minst 4,236 personer ha blivit gripna i samband med protesterna, varav de flesta anges vara illegala i och med att de inte fått en rättvis rättegång. Plataforma Decide uppger att omkring 96% av dessa har blivit frisläppta tack vare snabbt ingripande av OAM (Mozambican Bar Association) och andra institutioner (Report, Club of Mozambique).  

Mondlanes återkomst till Moçambique efter månader i exil 

Oppositionsledaren Venancio Mondlane lämnade Moçambique i rädsla för sitt liv efter mordet på sin advokat i slutet av oktober 2024 och har sedan dess levt i självvald exil. Han återvände dock nyligen till landet den 9 januari i hopp om att förhandla fram en lösning för att få slut på den pågående konflikten. Mondlane har meddelat att han är beredd att samarbeta för att sluta fred men vägrar att delta i den nya regeringen. Efter att Daniel Chapo svors in som president har Mondlane uppmuntrat sina  anhängare att fortsätta med fredliga demonstrationer i hopp om valrättvisa. Samtidigt har han skapat en lista med villkor som han anser måste uppfyllas under Chapos första 100 dagar för att fred ska kunna uppnås (Club of Mozambique, The Guardian).   

Listan består av åtgärder som Mondlane anser vara grundläggande för landets försoningsarbete. Bland dessa kräver han ett slut på våldet mot protestanter, villkorslös frigivning av de som gripits i samband med demonstrationerna, gratis medicinsk vård till de som skadats samt ekonomisk kompensation till familjer vars medlemmar gått bort i samband med protesterna. Han meddelar att om regeringen lyckas uppfylla dessa krav under de nästkommande tre månaderna kommer han att vara öppen för en dialog om samarbete. Däremot informerar Mondlane att om Chapo och hans nya regering misslyckas med detta kommer demonstrationerna att återupptas och mer intensivt (Club of Mozambique, BBC). Än så länge meddelar Mondlane att han inte har blivit kontaktad av Daniel Chapo för att gemensamt hitta en lösning till krisen (Club of Mozambique).  

Laura Ballarín Cereza, chef för EU:s valobservatörsuppdrag, återvände till Moçambique den 29 januari 2025 för att presentera slutrapporten om valet den 9 oktober 2025. Rapporten består av en grundläggande analys om valprocessen samt rekommendationer inför kommande val i Moçambique. Förhoppningen är att detta kan navigera en dialog mellan de politiska krafterna i landet och bidra till ett positivt försoningsarbete (EEAS). Under presskonferensen för att presentera slutrapporten uppmanade även Laura Ballarín Moçambique att inkludera Mondlane i dialogen för att nå en lösning på konflikten (Club of Mozambique).   

Läs slutrapporten här: Final Report  

Afrikagrupperna står i solidaritet med det moçambikiska folket och med våra partnerorganisationer. Vi står för yttrandefriheten, rörelsefriheten och rätten att protestera och vill se en fredlig lösning på det politiska upproret i Moçambique.   

Artikel skriven av Rebecca Lones, praktikant hos Afrikagrupperna