Nyhet 2026-11-11
Vad händer på COP31 och varför är det viktigt?
COP31, FN:s årliga klimatkonferens, äger rum i Antalya i Turkiet. Världsledare, förhandlare, forskare, aktivister och civilsamhällesorganisationer har samlats för att diskutera hur världen ska möta klimatkrisen och leva upp till målen i Parisavtalet. För oss på Afrikagrupperna är klimaträttvisa en central del av vårt arbete. Klimatkrisen handlar inte bara om stigande temperaturer och extremväder. Den handlar också om människor, rättigheter och makt. Framför allt handlar den om att de som har bidragit minst till klimatkrisen ofta är de som drabbas hårdast av dess konsekvenser.
Vi arbetar för matsuveränitet, kvinnors ledarskap i arbetet med att skydda naturen och en rättvis omställning bort från fossilberoendet. Vi verkar också för att klimatfinansiering ska nå de samhällen som står i frontlinjen för klimatkrisen. Vi lyfter behovet av stöd genom mekanismer för förluster och skador (Loss and Damage), så att de som har bidragit minst till klimatförändringarna får de resurser och det stöd de behöver när klimatrelaterade katastrofer inträffar. Jämställdhet och klimaträttvisa måste också ses som nära sammanlänkande frågor.
De samhällen som redan lever med klimatförändringarnas konsekvenser har värdefulla erfarenheter och kunskaper om hur man kan anpassa sig och bygga motståndskraft. Deras perspektiv och lösningar måste finnas med i de diskussioner och beslut som fattas under COP31. En rättvis klimatomställning kan inte uppnås utan att de människor som påverkas mest får verkligt inflytande över hur den utformas. .
Klimaträttvisa i praktiken: LVC krav under COP31
En av Afrikagruppernas partnerorganisationer, La Vía Campesina (LVC), finns på plats under COP31. LVC är en internationell rörelse som samlar småskaliga bönder, lantbrukare och lantarbetare för att försvara matsuveränitet och människors rätt till mark och vatten. Rörelsen arbetar för att stärka människors inflytande över hur maten produceras och hur naturresurser förvaltas och fördelas.
Under COP31 lyfter LVC krav på klimaträttvisa, med särskilt fokus på effekterna av El Niño och de utmaningar som småskaliga bönder och lantarbetare står inför.
LVC:s viktigaste budskap omfattar:
Skuldavskrivning och klimatskadestånd
LVC kräver att indrivning av skulder stoppas i situationer där skördebortfall har påverkat bönders möjlighet att betala tillbaka sina lån. Rörelsen efterfrågar också räntefria offentliga krediter, rättvis kompensation och akut inkomststöd till drabbade bönder och lantarbetare.
Rättvisa matpriser, reglering av marknader och arbetstagares rättigheter
Klimatåtgärder måste också skydda lantarbetare, lokalsamhällens hälsa och människors försörjningsmöjligheter. LVC kräver bindande skydd för lantarbetare, även för dem som arbetar under hårda och omänskliga förhållanden.
Markrättigheter och jordreform
LVC kräver ett slut på tvångsfördrivningar och att småskaliga bönders och urfolks territorier erkänns och ges rättsligt skydd. Samhällen som tvingats lämna sina hem och marker till följd av klimatrelaterade katastrofer måste också få sina rättigheter återupprättade.
Vattenrättvisa och vattensuveränitet
Alla måste ha tillgång till rent och säkert dricksvatten, inklusive vatten till boskap. Människors vattenbehov och småskaliga livsmedelsproduktion måste prioriteras framför företagsintressen. LVC kräver ett stopp för vattenrofferi, privatisering och industriell avledning av floder och grundvatten.
Rörelsen efterfrågar också investeringar i offentlig och lokalt förvaltad vatteninfrastruktur, skydd av ekosystem och småskaligt fiske samt ett slut på grön kolonialism och koldioxidmarknader som gör mark, vatten och territorier till handelsvaror.
Offentligt stöd till agroekologi och frösuveränitet
Offentliga subventioner bör styras bort från det industriella jordbruket och i stället gå till agroekologi, agroforestry och lokalt förvaltade frösystem. Det innebär också att farliga bekämpningsmedel som skadar människor, mark och ekosystem förbjuds samt att lokala fröer bevaras, återställas och skyddas. LVC motsätter sig också greenwashing genom koldioxidkrediter och betonar behovet av en verklig omställning bort från fossila bränslen.
Läs mer om LVC krav här: [LVC Statement on El Niño and the Climate Crisis Ahead of COP31].
/
Kvinnor organiserar sig för klimatanpassning och matsuveränitet
En annan av Afrikagruppernas partnerorganisationer som driver detta arbete är Rural Women’s Assembly (RWA), ett nätverk som samlar kvinnor på landsbygden från flera länder i södra Afrika. RWA organiserar kvinnor kring deras rätt till mark och naturresurser, matsuveränitet och frösuveränitet samt deras möjlighet att påverka beslut som berör deras liv. För många kvinnor på landsbygden är klimatkrisen nära sammankopplad med tillgången till mat, vatten och försörjning. När regnen uteblir eller kommer vid fel tidpunkt påverkas inte bara skördarna, utan också hela familjers och samhällens möjligheter att klara sin vardag.
Genom organisering, utbildning och erfarenhetsutbyte stärker RWA kvinnor i arbetet med att möta dessa utmaningar och samtidigt driva på för förändring. Kvinnor delar kunskap om hållbara odlingsmetoder som kan hjälpa samhällen att hantera torka och andra klimatrelaterade konsekvenser.
De arbetar också för att bevara lokala fröer genom att etablera fröbanker och platser för fröförökning. En viktig del av arbetet handlar om att skydda och föra vidare kunskap som småskaliga bönder har utvecklat under generationer. Denna kunskap är inte bara en del av ett kulturellt arv, utan också avgörande för att bygga motståndskraftiga matsystem och stärka samhällens förmåga att möta ett förändrat klimat. I år tilldelades RWA Right Livelihood-priset, som ofta kallas det alternativa Nobelpriset.
Priset uppmärksammar personer och organisationer som bidrar till en mer rättvis, fredlig och hållbar värld. Prisutdelningen äger rum i Stockholm den 1 december. RWA och LVC arbete visar på en viktig del av klimaträttvisan, där samhällen, och särskilt kvinnor, inte bara är offer för klimatkrisen. De är också kunskapsbärare, organisatörer och drivande krafter bakom lösningarna.
Från gatorna till förhandlingsrummen
Klimaträttvisa diskuteras inte bara i internationella förhandlingar. Det görs också genom organisering och mobilisering runt om i världen. I augusti deltog Afrikagrupperna i den stora klimatdemonstrationen ”United for Climate” i Stockholm. Tillsammans med tusentals andra samlades vi för att visa solidaritet med de samhällen som redan drabbas av klimatkrisens konsekvenser och för att kräva en rättvis omställning. Demonstrationen samlade röster och perspektiv som alltför ofta hamnar utanför de internationella klimatförhandlingarna. Budskapen handlade om klimaträttvisa, global solidaritet och ansvaret hos de länder som har bidragit mest till utsläppen att ta ett större ansvar för att hantera klimatkrisen och stötta dem som drabbas hårdast. I videon nedan delar några av våra kollegor sina tankar om varför klimaträttvisa är viktigt för Afrikagrupperna. De lyfter också fram de rikaste ländernas ansvar att stödja samhällen och länder som redan lever med klimatförändringarnas konsekvenser.
Dessa budskap hänger nära samman med diskussionerna under COP31. Medan världens ledare förhandlar om framtida klimatåtaganden fortsätter människor och rörelser runt om i världen att organisera sig, höja sina röster och kräva att löften omsätts i handling.
För Afrikagrupperna är detta en viktig del av vad solidaritet innebär: att stödja våra partnerorganisationer, synliggöra deras erfarenheter och krav och utmana de ojämlikheter som präglar både klimatkrisens orsaker och konsekvenser.
Bortom COP31: från åtaganden till handling
COP31 är ett viktigt tillfälle att stärka det globala klimatarbetet. Samtidigt gör överenskommelser och åtaganden bara skillnad om de leder till konkreta förändringar och resurser som når de samhällen som drabbas hårdast.
Många av de lösningar som behövs utvecklas redan lokalt. Kvinnor bevarar fröer och delar kunskap. Småskaliga bönder bedriver agroekologiskt jordbruk och försvarar sin mark. Lokalsamhällen organiserar sig för att skydda vatten och naturresurser och kräva sina rättigheter. Dessa initiativ behöver politiskt erkännande, tillräckliga resurser och internationell solidaritet. När världens ledare samlas under COP31 hoppas vi att de också lyssnar till .
