Nyhet 2026-10-16
Dagen för matsuveränitet
Idag uppmärksammas Matsuveränitetens dag, en dag som lyfter människors rätt att själva bestämma över hur mat produceras, fördelas och konsumeras. För miljontals småskaliga jordbrukare världen över är denna rättighet avgörande för både försörjning och överlevnad. Samtidigt hotar klimatkrisen allt oftare människors möjlighet att odla mat och försörja sina familjer.
För människor som är beroende av jordbruket för sin överlevnad får klimatförändringarna därför mycket konkreta konsekvenser, inte minst genom allt vanligare perioder av torka, översvämningar och extremväder. Ett aktuellt exempel är El Niño, ett återkommande klimatfenomen som leder till extremväder i stora delar av världen. På grund av klimatförändringarna så förstärks El Niño och konsekvenserna av de olika väderfenomen följer blir ännu mer kännbara. Samhällen som redan är sårbara drabbas värst. I södra Afrika väntas fenomenet i år orsaka svår torka, med allvarliga konsekvenser för jordbruket: förstörda skördar, minskad tillgång till vatten minskar och ökade hot mot människors försörjning
Jordbrukets villkor i Moçambique
Moçambique är ett av de länder i södra Afrika som riskerar att drabbas hårt av höstens kraftfulla El Niño. I Moçambique är omkring 70 procent av befolkningen beroende av jordbruk för sin försörjning och för många familjer är den egna odlingen avgörande både för inkomsten och för maten på bordet. För många småskaliga jordbrukare, varav en majoritet är kvinnor, innebär det inte bara risk för minskade skördar och osäkrare försörjning, utan också sämre möjligheter att planera för framtiden och behålla kontrollen över sin livsmedelsproduktion.
Samtidigt är många småskaliga jordbrukare särskilt sårbara för ett förändrat klimat. Endast en liten del av landets odlingsmark är bevattnad, vilket gör jordbruket beroende av regn. När regnperioderna blir kortare eller uteblir, påverkas skördarna omedelbart. För familjer som redan lever med små marginaler kan en misslyckad odlingssäsong få allvarliga konsekvenser.
Det är i sådana situationer som frågan om matsuveränitet blir särskilt viktig.
Matsuveränitet under press
Klimatkrisens konsekvenser handlar inte enbart om tillgången till mat, utan också om människors möjlighet att påverka hur maten produceras, fördelas och konsumeras. Trots att småskaliga jordbrukare, främst kvinnor, i södra Afrika producerar en stor del av den mat som människor är beroende av har de ofta begränsad tillgång till de resurser och det inflytande som krävs för att utveckla och skydda sin produktion.
Matsuveränitet handlar om människors och lokalsamhällens rätt att själva bestämma över sina matsystem utifrån sina behov, sin kunskap och sina lokala förutsättningar. Det innebär att ha tillgång till mark, vatten, fröer och andra resurser som krävs för att kunna producera mat på ett hållbart sätt.
Matsuveränitet är därmed nära kopplat till både klimaträttvisa, jämställdhet och demokratiskt inflytande. När de människor som producerar maten ges bättre möjligheter att organisera sig, fatta beslut och förvalta sina resurser stärks också motståndskraften mot klimatkrisens konsekvenser.
Initiativ från våra partners
I arbetet för matsuveränitet spelar lokala organisationer en avgörande roll. I Moçambique arbetar Afrikagruppernas partnerorganisation UNAC för att stärka jordbrukares motståndskraft mot klimatkrisens konsekvenser. Genom att exempelvis rehabilitera bevattningssystem och vattenkällor, införa tidiga varningssystem och utbilda lokalsamhällen i krishantering bidrar UNAC till en mer stabil livsmedelsproduktion. till en mer stabil livsmedelsproduktion.
En viktig del av detta arbete sker tillsammans med Rural Women’s Assembly (RWA), en gräsrotsrörelse som organiserar kvinnor på landsbygden i södra Afrika. RWA utgår från att matsuveränitet och jämställdhet är nära sammanlänkade. I stora delar av södra Afrika ansvarar kvinnor för den största delen av livsmedelsproduktionen, men saknar ofta samma tillgång till mark, naturresurser och inflytande som män.
Genom utbildning och ledarskapsutveckling stärker RWA kvinnors möjligheter att påverka beslut som rör jordbruk, naturresurser och lokalsamhällen. I exempelvis Zimbabwe har rörelsen bland annat arbetat för att stärka kvinnors tillgång till mark och deltagande i lokala beslutsprocesser. När kvinnor ges större inflytande stärks också lokalsamhällens möjligheter att möta klimatkrisen och bygga hållbara matsystem.
Arbetet för matsuveränitet handlar därför inte bara om tillgång till mat, utan också om makt, rättvisa och människors möjlighet att forma sin egen framtid. I år tilldelades RWA Right Livelihood Award för sitt arbete med matsuveränitet, klimaträttvisa och jämställdhet. Som Mercia Andrews, RWA:s regionala koordinator, uttryckte det: ”Vi kan inte skapa verklig förändring om vi inte organiserar oss underifrån”.
Klimatdemonstrationen ”Enade för klimatet”
Afrikagrupperna står i solidaritet med våra partnerorganisationer och alla människor som varje dag kämpar för matsuveränitet, klimaträttvisa och jämställdhet. På Matsuveränitetens dag vill vi särskilt uppmärksamma deras arbete och påminna om att klimatkrisen påverkar människors möjlighet att producera mat och forma sina egna liv.
Därför deltog Afrikagrupperna den stora klimatdemonstrationen ”Enade för klimatet” i Stockholm i augusti 2026. Tillsammans med 60 000 andra människor visade vi solidaritet med de samhällen som redan idag drabbas av klimatkrisens konsekvenser och krävde kraftfulla åtgärder för en rättvis omställning.
Som Afrikagruppernas policyrådgivare Anna Glover uttryckte det: ”Rättvisefrågor hänger ihop. Man kan inte fokusera på en liten del”.
Kampen för klimaträttvisa är också en kamp för matsuveränitet, jämställdhet och människors rätt att forma sin egen framtid.