FAQ Från jord till mord - Afrikagrupperna

Frågor och svar

Här har vi samlat de vanligaste frågorna som berör kampanjen Från jord till mord

Vad arbetar Afrikagrupperna med?  

Afrikagrupperna är en ideell, partipolitisk och religiöst obunden solidaritetsorganisation med en vision om en rättvis värld. Vi bedriver inget eget utvecklingsarbete utan samarbetar med partnerorganisationer i Angola, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. Vi arbetar inom tre temaområden: SRHRMat och markrättigheter samt Naturresurser, företag och mänskliga rättigheter. Du kan läsa mer om hur vi arbetar på vår hemsida: https://afrikagrupperna.se/vart-arbete 

Vi hänvisar till SIDAs hemsida om du vill veta mer om utvecklingsarbete i andra Afrikanska länder där Afrikagrupperna inte verkar.  

Om du vill veta mer om oss eller vill komma i kontakt med någon hänvisar vi dig till vår e-post: post@afrikagrupperna.se Vi svarar så snart vi kan! 

Hur arbetar vi för bättre arbets- och levnadsförhållanden i regionen? 

Flera av Afrikagruppernas partnerorganisationer, däribland några fackföreningar, arbetar med att organisera, stärka och medvetandegöra arbetare om deras rättigheter.  

Afrikagruppernas partnerorganisation ILRIG utbildar och stöttar fackanslutna lantarbetare så att de själva kan dokumentera sina förhållanden på gårdarna och använda informationen de samlat in för att framföra klagomål till gårdsägarna samt sätta ytterligare press genom protestaktioner. De har lett till en del förbättringar för arbetarna som att vattenledningar installerats och att badrum byggts i arbetarnas hus. Många lantarbetare bor nämligen på gårdarna de arbetar på och blir då helt beroende av sina arbetsgivare. Systemet liknar det svenska statarsystemet som förbjöds i lag. 

Hur fungerar handels och investeringsregler?

Den internationella handeln regleras av avtal och regler så kallade frihandelsavtal som sluts mellan länder för att komma överens om vilka regler som ska gälla när varor och tjänster säljs mellan dem.

Tullar och importkvoter kan vara användbara instrument för att skydda länders egen produktion – till exempel en viss gröda under den lokala skördesäsongen. På så sätt får småskaliga jordbrukare möjlighet att få sina varor sålda och den lokala marknaden kan stärkas. Som en följd av frihandelsavtal tvingas dock småskaliga jordbrukare konkurrera med varor som producerats industriellt. Det leder till att priserna dumpas och den lokala marknaden slås ut. För att världshandeln ska bli fri i verklig bemärkelse behöver hänsyn tas till parternas olika förutsättningar.

Läs mer här: https://afrikagrupperna.se/vart-arbete/arbets-och-levnadsvillkor/handels-och-investeringsregler

Ni skriver att det finns rörelser i Sverige också som jobbar för rätten att säga NEJ. Har ni några exempel?  

Urbergsgruppen – en förening som arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan.
Vetonu – ett nätverk som startades då företaget Scandivanadium vill starta gruvverksamhet på flera platser mitt i den skånska naturen.

Vad gör Afrikagrupperna i Sverige för att förhindra företags makt?

Väldigt ofta finns det svenska kopplingar, inte minst genom investerare som AP-fonderna. Svenska exportkrediter möjliggör också projekt. Afrikagrupperna tycker att alla, inklusive investerare som möjliggör exploateringen, har ett stort ansvar. Därför bedriver vi även påverkansarbete i Sverige, se exempelvis https://www.vianmalerapfonderna.se/.  

Vi trycker på för att Sverige ska engagera sig i FN-processen kring att ta fram ett global bindande fördrag för företag vad gäller mänskliga rättigheter. Genom bindande regler på internationell nivå kan exploatering av människor och miljö i samband med storföretags verksamhet förebyggas och företag hållas ansvariga om de ändå gör fel. 

Vi arbetar även emot frihandelsavtal som ger storföretag rätt att stämma stater om de anser att staten de investerar i inför regler som missgynnar deras vinstintresse. Det kan handla om sådant som stärkt skydd för miljö och hälsa. Men stater och individer som drabbas kan inte hålla företag ansvariga på motsvarande sätt. Redan hotet om stämning på miljardbelopp lägger en våt filt över progressiv politik för klimat, miljö och människor och inskränker demokratin. 

Våra partnerorganisationer arbetar utöver med lokal organisering även på motsvarande sätt i sina länder och internationella nätverk.

Finns det svenska bolag som levererar utrustning eller liknande till gruvan/gruvor i regionen? 

Företagsstrukturer i den globala ekonomin är komplexa och det är många aktörer inblandade i gruvprojekt. Väldigt ofta finns det svenska kopplingar, inte minst genom investerare som AP-fonderna. Svenska exportkrediter möjliggör också projekt. Vi tycker att alla, inklusive investerare som möjliggör exploateringen, har ett stort ansvar. Därför bedriver vi även påverkansarbete i Sverige, se exempelvis https://www.vianmalerapfonderna.se/.  

 

STÖD OSS