Varför är frörättigheter viktiga?

Frörättigheter är avgörande för:

• Matsuveränitet – samhällens rätt att själva kontrollera sina livsmedelssystem. Småskaligt jordbruk spelar en central roll i den globala livsmedelsproduktionen. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) uppskattar att jordbruk under två hektar producerar omkring 35% av världens mat, medan familjejordbruk står för omkring 80% av livsmedelsproduktionen i värde, även om inte alla familjejordbruk är småskaliga.

• Klimatresiliens och biologisk mångfald – lokala frösorter är ofta bättre anpassade till förändrade klimatförhållanden. När lokalt anpassade frösorter försvinner minskar mångfalden i jordbruket och motståndskraften mot klimatförändringar, skadedjur och sjukdomar försvagas.

• Ekonomisk självständighet – när bönder har tillgång till egna fröer blir de mindre beroende av kostsamma fröinköp och resurser.

• Kulturell kunskap och självbestämmande – för många jordbrukare är frön inte bara bundna till produktionen, utan också till historia, kulturella traditioner och självständighet.

Vem kontrollerar fröna – och vad hotar frörättigheterna?

Idag har stora företag monopol på den globala frömarknaden. Underlag som lämnats in till FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar på att fyra multinationella företag (Bayer, Corteva, Syngenta och BASF) tillsammans kontrollerar 56% av den globala kommersiella frömarknaden. När några få multinationella företag dominerar marknaden är inflytandet stort över vilka frösorter som säljs, vilka odlingssystem som främjas och vilka kostnader bönderna måste bära.

Många kommersiella frösystem är dessutom bundna till det industriella jordbruket som bygger på att externa insatsvaror som bekämpningsmedel och konstgödsel används. Det skapar beroende, ökar kostnaderna och kan bidra till skuldsättning för bönderna. Traditionella och lokalt anpassade frön trängs undan, vilket försvagar både den biologiska mångfalden och jordbrukets resiliens. För kvinnor som ofta har en central roll inom fröhanteringen och livsmedelsproduktionen innebär detta också att den makt och kontroll som de har, förflyttas bort.

Lagar och regelverk som inte erkänner bönders egna frösystem och främjar traditionellt fröutbyte är ytterligare ett hot. African Centre for Biodiversity i Sydafrika belyser hur kommersiella utsädeslagar och regelverk som berör frörättigheter ofta utformas utefter den formella marknaden. Dessa lagar riskerar att osynliggöra – eller till och med kriminalisera – bönders rätt att spara, återanvända, förbättra, byta och sälja sina frön. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR)pekar också på att restriktiva utsädeslagar, certifieringssystem, immaterialrätt, handelsavtal, stort inflytande från näringslivet och digitalisering undergräver lokala frösystem och försvagar bönders rättigheter.

Afrikagruppernas partnerorganisationer och sociala rörelser i södra Afrika har observerat ett ökat påtryck från multinationella företag när det gäller mark, naturresurser och jordbruksproduktion. Det handlar bland annat om att företagen driver processen om genmodifierade frön framåt och ökar industriella investeringar i konventionellt jordbruk. Dessa påtryckningar har i sin tur bidragit till ökade försök att harmonisera utsädeslagar i regionen, ofta på sätt som riskerar att gynna företagsintressen på bekostnad av böndernas rättigheter.

Att försvara frörättigheter

Trots utmaningarna pågår ett starkt arbete för att försvara och stärka frörättigheterna.

I många afrikanska länder producerar och förvaltar småskaliga jordbrukare fortfarande en stor del av fröerna genom bönders egna frösystem (farmer-managed seed systems). Dessa system bygger på lokal kunskap, fröer, kunskapsutbyte och kollektiv organisering. De spelar en avgörande roll för att bevara biologisk mångfald, stärka motståndskraft och säkerställa tillgång till mat.

Agroekologi erbjuder också ett viktigt och lösning för att säkerställa hållbart jordbruk och hjälper till att hantera klimatförändringar. Med agroekologi kan bönder stärka både ekosystem och försörjning och på så sätt också stärka klimatresiliens. Olika initiativ som lokala fröbanker, bonde-till-bondeutbildningar och regionalt samarbete hjälper samhällen/människor att återta makten över frön och matproduktion.

Afrikagruppernas arbete

Afrikagrupperna arbetar tillsammans med partnerorganisationer och rörelser i södra Afrika för att stärka frörättigheter som en del av den bredare kampen för matsuveränitet, klimaträttvisa och jämställdhet. I Zimbabwe har tillgången till egna frön stärkt kvinnliga jordbrukares självständighet och minskat beroendet av externa aktörer. Genom att organisera sig, dela kunskap och skydda lokala frösystem bygger kvinnorna starkare samhällen och mer motståndskraftiga livsmedelssystem.

Vi stödjer:

• organisering och mobilisering av småskaliga jordbrukare, med ett särskilt fokus på kvinnors ledarskap

• agroekologiska initiativ och utbildningar för jordbrukare

• påverkansarbete kring utsädeslagar och bönders rättigheter

• regionala och globala nätverk som arbetar för att försvara frörättigheter

Genom våra partnerskap kopplas lokala erfarenheter, regionalt och globalt påverkansarbete samman med kunskapsspridning, mobilisering och insamling i Sverige.

Ladda ned och läs mer i rapporten ”Fröer- en fråga om frihet och försörjning”