Frörättigheter
Småskaliga jordbrukare är beroende av mark och jordbruk för att försörja sig. De producerar 75% av den mat som konsumeras globalt medan de bara använder 25% av planetens naturresurser. Majoriteten av småskaliga jordbrukare är kvinnor, trots detta är kvinnor uteslutna och förtryckta i ägande av mark. Oftast betalar småskaliga jordbrukare priset genom intern förflyttning, markupptagning, livsmedelsosäkerhet etc. Majoriteten av naturresurserna som mark används och kontrolleras av multinationellt samarbete. MNC kontrollerar för närvarande 63% av marknaden för jordbruksutsäde, som har vuxit på grund av större sammanslagning av företag och utpressning av små företag.
Våra partnerorganisationer i regionen har observerat kontinuerlig pådrivning och kontroll av naturresurser av MNC: s, detta inkluderar, pådrivning av GMO inom livsmedelssystemet och ökad industriell jordbruks landbaserad investering. Detta har i sin tur bidragit till att påskynda processen för fröharmonisering inom länder i Afrika.
FAO-rapporten om biologisk mångfald för livsmedel och jordbruk rapporterade att det finns en nedgång i biologisk mångfald, en orsak beror på vårt jordbrukssystem. Kontrollen och kraften i det globala livsmedelssystemet i händerna på det stora kommersiella jordbruket har bidragit till förlusten av biologisk mångfald med ett intensivt monokulturellt jordbrukssystem som det stora jordbruket gör, det förskjuter självförsörjning och småskaliga jordbrukare till mindre bördiga produktiv mark och konsekvenserna för minskad motståndskraft mot klimatförändringarna
Idag dominerar några stora transnationella företag utsädes- och kemikaliemarknaderna. Dessa håller på att bli ännu färre och ännu större. När ett av världens största kemiföretag, Bayer AG, köpte Monsanto förra året kontrollerar Bayer nu 25 procent av den globala försäljningen av frön och jordbrukskemikalier som bekämpningsmedel och gödselmedel.
Problemet när få företag dominerar marknaden är att de både kan höja priserna och bestämma vilken typ av utsäde som säljs på marknaden. Om jordbrukare köper patenterade GMO eller hybridfrön måste de också köpa insatsvaror som gödselmedel och kemiska bekämpningsmedel för att skörden ska bli bra.Efter skörden får de inte spara, dela eller sälja utsäde, eftersom det tillhör företaget. Hybridfrön kan vanligtvis inte sås om heller, de har andra egenskaper när de sås. För nästa sådd måste bönderna därför köpa nya frön och insatser. Detta leder ofta till att bönderna tvingas i skuld och hamnar i en position av beroende av företagen.
I afrikanska länder baseras 80 procent av jordbruket på att jordbrukare sparar och delar frön med varandra, och införandet av GMO och hybridfrön kan skapa stora problem eftersom multinationella företag har mycket bättre rättsligt skydd än jordbrukare.
