Lördagen den 22 maj är det den internationella dagen för biologisk mångfald. Från och med måndag den 17:e maj och en vecka framåt satsar Afrikagrupperna på biologisk mångfald. Det är en temavecka med syfte till att utbilda, uppmärksamma och engagera fler i kampen för att bevara våra ekosystem. Vi fokuserar på att lyfta initiativ och politiska åtgärder som syftar till att skydda jordens naturresurser och mänskliga rättigheter, särskilt för kvinnor och utsatta samhällen. Vi vill även skapa utrymme för diskussioner och samarbeten för kring ämnet för att driva arbetet framåt. Det är viktigt att Sverige åtar sig rollen att skydda den biologiska mångfalden och detta bör återspegla diskussionen som just nu pågår i konventionen om biologisk mångfald.

Den biologisk mångfalden minska i en oroväckande takt och är, precis som klimatkrisen, en av vår tids största utmaningar. Rapporter från UN Scientific Panel on Biological Diversity visar att 75% av marken och 66% av havsmiljön påverkas extremt mycket av mänskliga faktorer. De främsta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald är människans livsstil och vår ohållbara användning av naturresurser. Människan överbelastar naturen och det leder till klimatförändringar, brott mot mänskliga rättigheter och ojämlikhet. Förlusten av biologisk mångfald är inte bara oroväckande ur ett miljöperspektiv. För ett välfungerande ekosystem är grundläggande för människans överlevnad och i sin tur avgörande för mänskliga rättigheter. För att vi ska kunna möta framtida utmaningar måste vi på en individuell nivå ändra hur vi använder naturresurser. Lika viktigt är det att se över och ändra produktionskedjor och industrier. När det gäller vårt livsmedelssystem behöver vi ett transformativt hållbart system som arbetar för miljö- och klimaträttvisa. Våra naturresurser ska inte bara behandlas som en vara, vår överlevnad ligger i bevarade av den biologiska mångfalden.

Covid-19 pandemin har tydliggjort vilket orättvist samhälle vi lever i. Den har inte bara utsatt vårt livsmedelssystem den har också tydliggjort vårt beroende av affärsmodeller som inte respekterar mänskliga rättigheter eller miljön. Livsmedelssuveränitet, som en politisk ram och agroekologi, är en av de många nycklar som kan fungera för att kunna förändra produktion och konsumtion av livsmedel till det bättre. United Declaration in the Rights of Peasants rights (UNDROP) är ett annat exempel på verktyg som kan användas för att säkerställa ett transformativt livsmedelssystem i framtiden.

Landgrabbing och plundring av mark är ett globalt problem och fortsätter att intensifieras. Detta leder till storskaliga landinvesteringar vars syfte är att producera bränsle och mat. Naturresurser behandlas fortfarande enbart som en vara i ett stort marknadssystem som inte tar hänsyn till de brott som begås mot mänskliga rättigheter eller miljöförstöringen som det medför. Kontrollen och makten i det globala livsmedelssystemet har i flera år legat i MNC: er och TNC: er, vilket har lett till ökad förlust av biologisk mångfald, ökade klimatförändringar, brott mot mänskliga rättigheter – listan bara fortsätter.

Afrikagruppernas kampanj ”Fröaktionen” fokuserar på att engagera flera i frågan och att stödja kvinnliga småskaliga jordbrukare. Så de får ett mer hållbart jordbruk, rätt till mat, mark och utsäde. Vi förespråkar genomförandet av UNDROP och ståt bakom FN: s bindande fördrag om företag och mänskliga rättigheter för att kunna hålla företag ansvariga för de brott de begår.

Är du med oss? Vi skapar utrymmen för diskussioner och engagemang med syfte att sätta stopp för en pågående förstörelsen av vår jords biologiska mångfald. Under den kommande veckan kommer vi att dela våra partners fantastiska arbete med exempel på miljö- och klimaträttvisa från feministiska rörelser i södra Afrika. Vi kommer att anordna seminarier i samarbete med beslutsfattare, organisationer, rörelser och aktivister för att diskutera rättigheterna till naturen, mat- och frösuveränitet, feminism och mycket mer!

Läs mer