Binding Treaty - Afrikagrupperna

Behov av bindande regler för företag vad gäller mänskliga rättigheter och miljö 

Samtidigt som företag med verksamhet i flera länder har ett starkt skydd för sina intressen finns det inga bindande regler som skyddar människor och miljö gentemot de transnationella företagen. Stater har ansvar för att de mänskliga rättigheterna inte kränks men företag ska följa de tillämpliga lagarna och respektera de mänskliga rättigheterna.  Det är dock svårt för stater att skydda de mänskliga rättigheterna gentemot transnationella företag eftersom staters befogenheter inte räcker till i förhållande till det starka skyddet av företagens intressen som regleras på överstatlig nivå.

Det finns en uppsjö av principer och riktlinjer för företag vad gäller mänskliga rättigheter. Men- de är frivilliga. Det finns därmed inga möjligheter att juridiskt följa upp och ställa transnationella företag till svars för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Tvister har lyfts i nationella domstolar men har i vissa fall, när domstolarna dömt till befolkningens fördel, blivit verkningslösa eftersom företagen istället har stämt staterna, med hjälp av ISDS-mekanismer. I andra fall har företaget redan lämnat landet när en dom kommer och kan därför inte verkställas. Därför talas det om företags straffrihet.

Binding Treaty

För att komma åt transnationella företags straffrihet lade Sydafrika och Ecuador 2014 fram en resolution i FN om ett bindande globalt fördrag för transnationella företag vad gäller mänskliga rättigheter.

Som svar på resolutionen bildades en arbetsgrupp inom FN för att driva processen med att ta fram fördraget. Förhoppningen är att fördraget, som i korthet kallas Binding Treaty, ska ge mänskliga rättigheter ett överordnat skydd oavsett utformning av handelsavtal. 2018 presenterade arbetsgruppen ett första utkast och sedan dess har ytterligare vidareutvecklade utkast presenteras. Förhandlingar kring det senaste uppdaterade utkastet sker i Genève i oktober varje år. Engagemanget för Binding Treaty är generellt sätt högt bland länder i globala Syd men lägre bland länder i globala Nord.

Varken EU eller Sverige har hittills deltagit aktivt i förhandlingarna. Tidigare har argumentet varit att fördraget ursprungligen var fokuserat på endast transnationella företag och att de tidigare utkasten inte baserades på FN:s redan existerande frivilliga riktlinjer, de så kallade vägledande principerna om företag och mänskliga rättigheter (UNGP). De senaste utkastet har ändats för att tillmötesgå båda de aspekterna. Trots det deltar varken EU eller Sverige i förhandlingarna.

Global mobilisering för Binding Treaty

Om Binding Treaty ska bli verklighet, behöver fler länder stödja fördraget. Afrikagrupperna lobbar därför för att EU och Sverige ska visa sitt stöd och delta aktivt i processen. I Sverige driver vi frågan tillsammans med Jordens Vänner i Treaty Alliance Sweden. Vi är också med i ett globalt nätverk bestående av civilsamhällesorganisationer, sociala rörelser och människorättsförsvarare från hela världen som kämpar emot företags makt och straffrihet. Att få ett starkt Binding Treaty på plats är en av de viktigaste frågorna för nätverket!

Kampanjen Rättvis vinhandel från 2016, uppmanade Systembolaget att sätta press på sin underleverantör Robertson Winery att leva upp till arbetarnas minimala arbetsrättsliga krav på de vingårdar som producerar det vin som säljs i Systembolagets butiker. Bild: Robertson Winery i Sydafrika

Nationella och regionala lagar som skyddar mänskliga rättigheter och miljö gentemot företag

Flera länder, bland annat Frankrike, har tagit fram nationella lagstiftningar som ställer krav på inhemska företag att respektera mänskliga rättigheter även utanför landets gränser, alltså i samband med sina underleverantörer eller andra aktörer företaget handlar med. Lagarna kan ha lite olika utformning men det alla har gemensamt är att det ställs krav på företagen – som omfattas av lagen – att identifiera, hantera och förhindra risker kopplade till mänskliga rättigheter genom att göra en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD).

Även inom EU pågår ett arbete med att ta fram en lag som gör det bindande för företag att genomföra en riskanalys av företags påverkan på både mänskliga rättigheter och miljö, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD).

Afrikagrupperna ser positivt på EU:s initiativ och hoppas att det leder till en effektiv lagstiftning som gör skillnad för de som drabbas av företagsverksamheter med EU-kopplingar. Dock så behövs också ett internationellt regelverk som ger företräde åt mänskliga rättigheter i förhållande i till företags verksamheter. Därför är det viktigt att samtidigt stötta Binding Treaty för globalt bindande regler!

Konsultation och medgivande från lokalsamhällen

För att bindande regler för företag vad gäller mänskliga rättigheter och miljö ska göra skillnad för de människor och miljö som idag drabbas av företags övertramp, behöver flera komponenter inkluderas.

En väldigt viktig fråga för många av Afrikagruppernas partnerorganisationer är att lokalbefolkningen konsulteras på ett meningsfullt sätt när företag önskar etablera sin verksamhet. Samt att lokalbefolkningen ska ha rätt att säga nej. Ofta handlar behovet att säga nej om verksamheter som starkt exploaterar naturen och riskerar människors tillgång till mark, vatten och skog. Här är det viktigt att använda en feministisk analys och ta hänsyn till olika gruppers förutsättningar och sårbarhet.

De som idag kämpar för att försvara sig och naturen gentemot företag utsetts ofta för hot, våld och i värsta fall mördas de för sitt engagemang. De här problemen och grova kränkningarna skulle kunna förhindras om lokalsamhällen fick verkligt inflytande i processen och även rätt att säga nej. Det är därför viktigt att bindande regler för företag vad gäller mänskliga rättigheter och miljö tvingar företag att genomföra meningsfulla konsultationer med lokalsamhällen!

STÖD OSS