Behov av bindande regler för företag vad gäller mänskliga rättigheter och miljö
Samtidigt som företag med verksamhet i flera länder har ett starkt skydd för sina intressen finns det inga internationella bindande regler som skyddar människor och miljö gentemot de transnationella företagen. Stater har ansvar för att de mänskliga rättigheterna inte kränks men företag ska följa lagar och respektera de mänskliga rättigheterna. Det är dock svårt för stater att skydda de mänskliga rättigheterna gentemot transnationella företag eftersom staters befogenheter inte räcker till i förhållande till det starka skyddet av företagens intressen som regleras på överstatlig nivå.
Det finns en uppsjö av principer och riktlinjer för företag vad gäller mänskliga rättigheter. Men- de är frivilliga. Det finns därmed inga möjligheter att juridiskt följa upp och ställa transnationella företag till svars för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Tvister har lyfts i nationella domstolar men har i vissa fall, när domstolarna dömt till befolkningens fördel, blivit verkningslösa eftersom företagen istället har stämt staterna, med hjälp av ISDS-mekanismer. I andra fall har företaget redan lämnat landet när en dom kommer och kan därför inte verkställas. Därför talas det om företags straffrihet.
Binding Treaty
För att komma åt transnationella företags straffrihet lade Sydafrika och Ecuador 2014 fram en resolution i FN om ett bindande globalt fördrag för transnationella företag vad gäller mänskliga rättigheter.
Som svar på resolutionen bildades en arbetsgrupp inom FN för att driva processen med att ta fram ett ”international legally binding instrument to regulate, in international human rights law, the activities of transnational corporations and other business enterprises”. Syftet är att fördraget, som i korthet kallas Binding Treaty, ska ge mänskliga rättigheter ett överordnat skydd oavsett utformning av handelsavtal. 2018 presenterade arbetsgruppen ett första utkast och sedan dess har ytterligare vidareutvecklade utkast presenteras. Förhandlingar kring det senaste uppdaterade utkastet sker i Genève i oktober varje år. Engagemanget för Binding Treaty är generellt sätt högt bland länder i globala Syd men lägre bland länder i globala Nord. Varken EU eller Sverige har hittills deltagit aktivt i förhandlingarna.
Global mobilisering för Binding Treaty
Om Binding Treaty ska bli verklighet, behöver fler länder stödja fördraget. Afrikagrupperna är med i ”Globala kampanjen” (Global Campaign to Reclaim Peoples’ Sovereignty, Dismantle Corporate Power and Stop Impunity) som består av civilsamhällesorganisationer, sociala rörelser och människorättsförsvarare från hela världen som kämpar emot företags makt och straffrihet. Att få ett starkt internationellt bindande avtal på plats är en av de viktigaste frågorna för nätverket!
Konsultation och medgivande från lokalsamhällen
För att bindande regler för företag vad gäller mänskliga rättigheter och miljö ska göra skillnad för de människor och miljö som idag drabbas av företags övertramp, behöver flera komponenter inkluderas.
En väldigt viktig del är att lokalbefolkningen konsulteras på ett meningsfullt sätt när företag önskar etablera verksamhet. För att en konsultation ska vara meningsfull på riktigt måste det finnas utrymmer för lokalbefolkningars rätt att säga nej. Ofta handlar behovet att säga nej om verksamheter som starkt exploaterar naturen och riskerar människors tillgång till mark, vatten och skog. Här är det viktigt att använda en feministisk analys och ta hänsyn till olika gruppers förutsättningar och sårbarhet.
Foto: Matilda Näsvall, Jordens Vänner.
Nationella och regionala lagar som skyddar mänskliga rättigheter och miljö gentemot företag
Under våren 2024 har EU röstat igenom en lag som gör det obligatoriskt för företag att genomföra en riskanalys av företags påverkan på både mänskliga rättigheter och miljö i sina leverantörsled, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Lagen omfattar företag och med fler än 1 000 anställda och €450 miljoner i global nettoomsättning. Enskilda länder har också tagit fram nationella lagstiftningar som ställer krav på inhemska företag att respektera mänskliga rättigheter även utanför landets gränser. Lagarna kan ha lite olika utformning men det alla har gemensamt är att det ställs krav på företagen – som omfattas av lagen – att identifiera, hantera och förhindra risker kopplade till mänskliga rättigheter genom att göra en så kallad Human Rights Due Diligence (HRDD).
Afrikagrupperna ser positivt på alla lagar och initiativ som flyttar fram positionerna för mänskliga rättigheter! Dock så behövs det också ett internationellt regelverk som ger företräde åt mänskliga rättigheter i förhållande i till företags verksamheter. Därför är det viktigt att samtidigt stötta Binding Treaty för globalt bindande regler!
Illustration skapad av: WoMin.