Denna vecka firar vi World Food Day, och Afrikagrupperna, Framtidsjorden och Svalorna Latinamerika vill gemensamt uppmärksamma vikten av att stödja matsuveränitet. Genom att främja matsuveränitet kan vi skapa ett mer hållbart och rättvist livsmedelssystem! Vi vill betona alla människors rätt till näringsrik och ekologiskt hållbar mat, men även människors rätt att själva få bestämma över sina livsmedels- och jordbrukssystem. Vi vill hylla alla småskaliga livsmedelsproducenter och urfolk för deras bidrag till hållbarhet, genom att lyfta fram våra partnerorganisationers arbete. Samtidigt vill vi betona Sveriges ansvar att aktivt bidra till ett hållbart och rättvist livsmedelssystem för framtiden.

Visste du att hälften av världens befolkning är småskaliga jordbrukare, fiskare, herdar och urfolk? De spelar en avgörande roll i att producera merparten av den mat vi äter, samtidigt som de bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Men trots deras viktiga roll är de bland de mest utsatta för hunger och fattigdom, och många saknar dessutom tillgång till grundläggande resurser som mark, vatten, fröer och säkra arbetsförhållanden. Just nu finns det ett akut behov av att övergå till en mer rättvis förvaltning av vårt livsmedelssystem, som främjar hållbarhet och samtidigt respekterar mänskliga rättigheter. Vi måste förändra hur vi producerar, hanterar, distribuerar, konsumerar och slänger mat. Detta är särskilt viktigt för att kunna hantera klimatförändringar, rädda den biologiska mångfalden och förbereda oss inför framtida pandemier, som blir alltmer oundvikliga.

Mat är en mänsklig rättighet. Till skillnad från andra varor är mat en nödvändighet och en rättighet, och bör behandlas som sådan. En stor del av de ätbara grödor som produceras idag används som bränsle och djurfoder i stället för att bli mat till människor. Detta är oacceptabelt när 2,3 miljarder människor (30 % av världens befolkning) lever i hunger, trots att det finns tillräckligt med mat för alla (FN-rapport: Den globala hungern steg till så många som 828 miljoner år 2021) (FAO-rapport 2021). Samtidigt som klyftorna mellan rika och fattiga växer, ökar också kränkningar av mänskliga rättigheter. För att skapa en rättvisare värld måste vi sätta människors rätt till mat och välmående före kortsiktiga ekonomiska intressen. Vi ser också en tydlig koppling mellan kränkningar av kvinnors rättigheter och miljöförstöring, tillika kvinnors ökade sårbarhet till följd av miljöförstöringar – därför får kvinnors roll och ställning i vårt globala livsmedelssystem inte ignoreras.

Stärkande av vårt livsmedelssystem
De extremt höga utsläppen av växthusgaser förvärras varje år och fortsätter att bidra till den pågående klimatkrisen. Det blir allt vanligare med våldsamma stormar, cykloner, torka, extrema värmeböljor, skogsbränder, översvämningar och smältande glaciärer. Klimatförändringarna behöver omedelbara åtgärder eftersom de ökar sårbarheten genom att hota livsmedelsförsörjningen och skapa osäkerhet för samhällen som redan är utsatta för ekonomiska och sociala påfrestningar.  En viktig del av lösningen är att främja matsuveränitet och hållbara jordbruksmetoder, stärka rättigheterna för småskalig livsmedelsproducenter samt stödja lokala livsmedelssystem. På detta sätt kan vi både minska den globala uppvärmningen och öka jordens motståndskraft inför kommande klimatrelaterade kriser.

Vi behöver matsuveränitet!

Matsuveränitet handlar om rätten att ha kontroll över hur maten produceras och konsumeras, med särskilt fokus på rättigheter för småskaliga jordbrukare, urfolk och andra som jobbar med småskalig livsmedelsproduktion på landsbygden. Matsuveränitet är avgörande för att motverka de negativa effekter som det globala livsmedelssystemet medför. Vi behöver stärka kvinnors rättigheter och skydda mark- och miljöförsvarare! Trots kvinnors viktiga roll som matproducenter och försörjare lever de ofta i stor utsatthet eftersom de sällan har brukanderätt, äger markerna de brukar eller har kontroll över tillgångarna som genereras från jordbruket. Kampen för tillgång och rätt till mark och territorier fortsätter dessutom att kriminaliseras och kräva mark- och miljöförsvarares liv.  Småskaliga producenter och urfolk möter ständigt risken att fördrivas från sina marker eller förlora tillgången till resurser som är nödvändiga för överlevnad. Samernas situation i Sverige är både ett långvarigt och aktuellt exempel på detta.

Därtill ökar antalet människor som har begränsad tillgång till mat och vatten på grund av humanitära kriser. De vanligaste orsakerna till humanitära kriser 2024 är väpnade konflikter, klimatförändringar och brott mot internationell humanitär rätt. Antalet människor i världen människor som utsätts för systematiskt våld, väpnade konflikter, krig och militär ockupation ökar och har förutom att de sprider terror och kräver liv i olika regioner, en starkt negativ effekt på biologisk mångfald och på det globala livsmedelssystem.

Lösningar för ett hållbart livsmedelssystem kan inte bara handla om stora investeringar i multinationella företag; det krävs också satsningar på småskaliga jordbrukare och deras sammanslutningar, som kämpar för sina levnads- och arbetsvillkor. Vi behöver ett ökat politiskt engagemang både inom Sverige och EU som stärker småskaliga jordbrukares rättigheter, matsuveränitet och klimatanpassningar inom jordbruket!

Vår gemensamma röst
För att möta klimatutmaningarna och minska dess negativa konsekvenser för vår matförsörjning, måste EU och Sverige investera i hållbara, rättvisa lösningar baserade på matsuveränitet: 

Vi KRÄVER en agroekologisk omställning som skyddar lokal matproduktion och livsmedelssystem, samt främjar en ny handelsram baserad på principerna om matsuveränitet.

Vi BEHÖVER OMEDELBART offentliga policies som stödjer och implementerar en samhällsomställning som prioriterar modeller för hållbara produktionsmetoder samt sociala och solidariska ekonomier.

Vi KRÄVER också skydd för miljö- och människorättsförsvarare i all sin mångfald mot våld, stigmatisering och kriminalisering som underminerar mänskliga rättigheter, genom åtgärder som försvarar och säkerställer rättigheter enligt FN:s deklaration om rättigheter för jordbrukare och andra människor som arbetar i landsbygdsområden.

Vi UPPMANAR till ett bindande FN-fördrag för att reglera transnationella företag (TNC), stoppa kränkningar av mänskliga rättigheter, motverka företagens straffrihet och garantera rättvisa för de drabbade samhällena, i enlighet med UNDROP och andra rättsliga instrument.

Det är brådskande att etablera ett system för att möta klimatförändringarna som ERKÄNNER småskaliga matproducenter, särskilt kvinnor, som nyckelaktörer.

Dessa organisationer står bakom uttalandet:

Afrikagrupperna 
Framtidsjorden
Svalorna Latinamerika