I dag hotas en miljon arter av utrotning som en direkt följd av ohållbara mänskliga aktiviteter. Växter och djur försvinner i en takt som saknar motstycke i modern tid. Det är därför viktigare än någonsin att det globala samarbetet kring biologisk mångfald intensifieras och att nödvändiga resurser mobiliseras för att driva arbetet framåt.  

Den internationella dagen för biologisk mångfald, som infaller den 22 maj varje år, är därför ett viktigt tillfälle att reflektera över det gångna året – dess utmaningar såväl som framgångar – för att skapa ny drivkraft inför framtiden. En central milstolpe under året var COP16, som inleddes i oktober men först avslutades i februari efter utdragna förhandlingar. 

Bakgrund till COP16 

Vid COP15 i Montréal 2022 antog världens länder ett nytt globalt ramverk inom konventionen om biologisk mångfald. Det så kallade Kunming-Montréal Global Biodiversity Framework (KMGBF), eller Kunming-Montréalramverket, syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast år 2030. Ett av ramverkets mest kända mål är att skydda minst 30 procent av jordens yta – både till havs och på land (källa). COP16 fokuserade i huvudsak på genomförandet av KMGBF och de avgörande förutsättningarna för att lyckas, såsom finansiering, implementering och uppföljning.  

Vem bär ansvaret för den biologiska mångfalden? 

En av de stora utmaningarna under COP16-förhandlingarna var frågan om vem som ska bära det ekonomiska ansvaret för att skydda den biologiska mångfalden. En tydlig klyfta framträdde mellan det globala syd och det globala nord – särskilt i frågor som rör finansiering och en rättvis fördelning av resurser (källa). Detta bidrog till att förhandlingarna i Cali, Colombia, drog ut på tiden och att processen var tvungen att fortsätta i Rom i februari 2025. 

Många av de områden som är rikast på biologisk mångfald finns i det globala syd, där resurserna för att skydda naturen ofta är begränsade. Samtidigt finns starka ekonomiska incitament att exploatera dessa naturtillgångar i syfte att främja utveckling. Detta skapar en särskilt komplex och känslig situation – en som skiljer sig från den bredare klimatkrisen genom att den i högre grad handlar om förvaltning av lokala ekosystem, ägandeskap och rättvisa (källa). Medan andra klimatmål ofta bygger på principen att de som förorenar mest ska betala mest, ser situationen därav annorlunda ut för den biologiska mångfalden.  

Den nya finansieringsplanen för biologisk mångfald 

Experter uppskattar att det finns ett finansieringsgap på omkring 700 miljarder dollar varje år för att skydda naturen och bevara biologisk mångfald (källa). Hur detta arbeta ska finansieras är därför en avgörande fråga.  

Länder i det globala syd menar att de medel som hittills har avsatts för att genomföra Kunming–Montréalramverket (KMGBF) är långt ifrån tillräckliga. De betonar vikten av en rättvis resursfördelning och kräver ett ökat ansvarstagande från det globala nord för att uppnå de finansiella målen. Under COP16 förespråkade de även inrättandet av en ny, separat fond för att säkerställa en rättvis och inkluderande finansiering.  

Det globala nord å sin sida framhöll att det redan finns finansieringsmöjligheter inom det befintliga systemet, och uttryckte oro för att ytterligare uppdelning av finansieringsstrukturer skulle kunna leda till ineffektivitet och ökade transaktionskostnader.  

Efter intensiva förhandlingar enades parterna om att samla in minst 200 miljarder dollar årligen fram till år 2030 för att minska det globala finansieringsgapet för biologisk mångfald. I detta ingår en plan för att mobilisera 20 miljarder dollar per år i internationella flöden till det globala syd fram till 2025, med en ökning till 30 miljarder dollar årligen fram till 2030 (källa). 

Cali-fonden, ett steg mot rättvis resursfördelning  

Cali-fonden var ett av de beslut som FN:s medlemsländer enades om redan vid det första COP16-mötet i oktober, och som officiellt lanserades under COP16.2 i februari. Fonden syftar till att länder kan få ersättning när företag och industrier kommersiellt utnyttjar digital genetisk information från landets arter. De förväntas då avsätta en del av sina intäkter eller hela sin vinst till den nya fonden.  

Fonden utgör ett viktigt verktyg för att öka företags ansvarstagande och för att säkerställa att vinster från naturens resurser fördelas på ett rättvist sätt, särskilt till ursprungsbefolkningar och lokala samhällen. Bidragen till fonden ska stödja genomförandet av konventionen om biologisk mångfald, inklusive Kunming–Montréalramverket (KMGBF). Minst 50 procent av fondens intäkter kommer att riktas direkt till ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen, med erkännande av deras avgörande roll i skyddet av biologisk mångfald (källa).   

Arbetet framåt för den biologiska mångfalden  

COP16-mötet i Rom betraktas globalt som en framgång – inte minst eftersom det nu finns en överenskommen finansieringsplan för skyddet av den biologiska mångfalden. Nu krävs gemensamt ansvar och samarbete för att förverkliga denna plan och täppa till det globala finansieringsgapet.

Vi på Afrikagrupperna står bakom målet att den biologiska mångfalden ska skyddas, återställas och bevaras. Som en del av ett samarbetsprojekt har vi, tillsammans med civilsamhällesorganisationer från hela Norden, tagit fram en rad rekommendationer för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald – se nedan.

Artikel skriven av Rebecca Lones, praktikant hos Afrikagrupperna