Konservativa krafter, pandemi och ökat genusbaserat våld drabbar våldsutsatta hårt. Extra hårt drabbas hbtqi+-personer som ofta utesluts ur samtalen om genusbaserat våld vilket skadar en redan sårbar målgrupp.  

Vi har under de senaste åren av pandemi och ökade konflikter sett en ökning av genusbaserat våld runt om i världen. Roe vs Wade i USA, där rätten till trygga aborter inte längre är grundlagsskyddad, har redan fått ringar på vattnet och vi ser att allt mer konservativa diskussioner där stater vill kontrollera kroppar på olika sätt blir grövre. Även i Sverige pågår en samhällsdebatt om kontrollen av vissa kroppar, vi ser det tydligast i frågan om vilken kropp som har rätt till vilken typ av vård, som abort och transvård. Men vi ser det även i Tidöavtalet som vill kategorisera vilka kroppar som kan strosa fritt på gatan och vilka som kommer bli visiterade om de gör det.   

Vi på Indra Queer-, Trans- och tjejjour arbetar för att minska utsatthet hos unga queera, transpersoner och tjejer. Detta gör vi på flera olika sätt, dels genom direkt stöd till målgruppen genom anonyma chattar, telefonsamtal och mail, dels genom samtalsgrupper och skolbesök samt genom opinion där vi lyfter målgruppens röster och erfarenheter.  

I samtalet om genusbaserat våld utesluts ofta hbtqi+ personer och vi ser hur det skadar en redan sårbar grupp. Genusbaserat våld kan ha många olika uttryck, även om det som oftast pratas om är våld mot kvinnor i nära relationer. Däremot innefattar genusbaserat våld även indirekt våld som statligt våld, såsom när en stat inskränker på rätten att bestämma över sin egen kropp, eller när ens familj eller community exkluderar en på grund av sin könsidentitet eller sexuella läggning. Det är även viktigt att belysa att den stereotypa bild om att våld i nära relationer enbart pågår i heterorelationer med enbart ciskvinnor som våldsutsatta och cismän som våldsutövare är en skadlig uppfattning av flera anledningar men som bland annat osynliggör de som utsätts för våld i andra typer av relationer.

Hbtqi+ personer kontrolleras, utesluts ur samhället och familjer, och utsätts för våld i mycket högre grad än cis och/eller hetero personer. Därför blir tröskeln ännu högre för hbtqi+ personer som utsätts för genusbaserat våld att kunna söka och få hjälp. Våldsutövare och våldsutsatta kan se ut på många olika sätt och i hbtq-relationer kan våldet ha fler dimensioner, till exempel i hemliga relationer där den som utsätts för våldet inte heller är öppen med sin sexualitet eller att dennes partner, våldsutövaren, inte är det. Då är det svårare att våga söka hjälp. Som bipoc och hbtqi+ person existerar ytterligare hinder för att våga söka och få hjälp då risken att inte bli betrodd är ännu högre eftersom en redan drabbas av rasistiska strukturer som rasifierar och avhumaniserar en.  

Och därför behövs jourer, som Indra. 

Vi på Indra Queer-, Trans- och Tjejjour arbetar året runt, varje dag, med frågor gällande våld mot hbtqi+personer och tjejer. Genom möjligheten till ett anonymt stöd på de stödsökande barnen och ungas villkor får vi ta del av deras vardag på ett unikt sätt. Vi har samtalet med ungdomen som inte kan komma ut som homosexuell på grund av otryggheten i skolan. Vi har samtalet med barnet som inte vågar lämna hemmet för att pappa kanske slår ihjäl mamma då. Vi har samtalet med ungdomen som slussas mellan olika vårdkontakter och nu inte orkar längre. Vi har samtalet med ditt barn. Med våra barn. När de inte vågar prata med någon annan. Vi ser att barn och ungas psykiska hälsa äventyras av socialt utanförskap och en ökad våldsutsatthet. Vi ser hur barn och unga påverkas av de förlängda vårdköerna och nedstängningar av mottagningar för transvård. Vi ser hur självmordstankar blir allt vanligare i målgruppen, något som i redan utsatta grupper förekommer oftare: Var femte ung hbtqi+ person har någon gång övervägt att ta sitt liv, och var tredje tjej har utsatts för sexuellt våld innan hon fyllt 18.  

Det är viktigt att tydliggöra att det går att prata om genusbaserat våld på många fler sätt och från flera olika perspektiv som vi inte får plats att lyfta här, även om de är minst lika viktiga. Vi vill synliggöra att det finns en tydlig trend kring vem som inkluderas i samtal om genusbaserat våld och vem som utesluts. Vi ser hur våld drabbar olika grupper i samhället olika, och vi ser hur olika dessa grupper blir bemötta när de söker hjälp, om de ens har möjlighet att söka hjälp.  

Runt om i världen och här i Sverige ser vi hur de rättigheter vi länge kämpat för utmanas med allt mer konservativa, sexistiska och rasistiska medel. Vi på Indra har ett livsviktigt uppdrag i att stötta unga queera, transpersoner och tjejer och vi kommer alltid fortsätta lyfta och inkludera vår målgrupp i flera samtal så att de synliggörs och får den hjälp de har rätt till.   

Förkortningar: 
Hbtqi+ (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queers, intersexpersoner, med flera)  
Bipoc (black, indigenous and people of color) 

Text skriven av:
Sissela Kasselbäck, volontär på Indra Queer-, Trans- och tjejjour  
Therése Ekengren, verksamhetschef på Indra Queer-, Trans- och tjejjour 
Wendela Hilldoff, stödsamordnare på Indra Queer-, Trans- och tjejjour 

KÄLLOR : MUCF, BRÅ, FHM, Ungas Relationer, RFSL, JÄMY, Allmänna Barnhuset, Indra queer- trans och tjejjour