Mellan 3 oktober och 7 november höll Män för jämställdhet samtalsserien Män i klimatkrisen för deltagare från runtom i världen. Tillsammans behandlade gruppen under fem tillfällen kopplingen mellan maskuliniteter och miljö- och klimaträttvisa. Syftet med serien var att träna på att göra sådant som oftast faller utanför traditionella maskulinitetsnormer, som att lyssna aktivt på andra och lyssna på sina känslor och på sin kropp.

I mindre grupper gavs tid för radikalt lyssnande, utrymme för att känna efter hur det känns att leva i en värld av klimat- och miljökriser och att träna på att ge andra utrymme istället för att själv ta kommandot. Utöver det fick deltagarna i början träna på att visionera kring hur en jämställd och hållbar värld kan se ut för att senare reflektera kring vad de kan göra för att förverkliga visionen. Under sista delen av serien fokuserade deltagarna på vilket stöd de behöver i arbetet för jämställdhet och hållbarhet. 

Metoden 

Under serien används ett metodmaterial med samma namn. Det togs fram av MÄN 2019 i samarbete med Chalmers Tekniska Universitet och permakulturträdgården Under Tallarna. Det är baserat på forskning om maskuliniteter och klimatkrisen och är en blandning av MÄNs metoder för samtalsgrupper och The Work That Reconnects, en metod för inre omställning skapad av Joanna Macy. Samtalsövningar från materialet klimatprata.se har också använts, ett material framtaget av organisationen Vardagens civilkurage. Ett genomgående upplägg för serien var att deltagarna gjorde övningar i små grupper om tre-fyra personer. Till de här små grupperna ges strikta regler som om de följs skapar bra förutsättningar för deltagarna att dela fritt utan risk för skammande. 

MÄNs arbete med miljö- och klimaträttvisa 

Serien hölls inom nätverket MenEngage Global Alliance som är ett globalt nätverk bestående av ca 1 000 organisationer och privatpersoner som arbetar med att engagera pojkar och män för jämställdhet och mot mäns våld. MÄN ingår där i en arbetsgrupp som sedan 2021 börjat arbeta med kopplingen mellan maskuliniteter och miljö- och klimaträttvisa. Samtalsserien var ett steg på vägen för att ytterligare etablera ett tydligt arbete för miljö- och klimaträttvisa inom rörelsen. 

Varför jobba med maskuliniteter och miljö- och klimaträttvisa? 

Varför jobbar en organisation som fokuserar på maskulinitetsnormer med miljö- och klimatfrågor? Det kan när en först ser det verka konstigt. Vi är ju väldigt vana vid att dela upp frågor i olika fack och dra tydliga gränser mellan dem. Det kan vara användbart i många fall, men för att lösa komplexa problem som miljö- och klimatkrisen behöver vi se hur den hänger ihop med andra frågor. När vi kollar på maskulinitetsnormer ser vi att det kan förklara mycket av problematiken bakom miljö- och klimatkrisen. Några exempel på hur det hänger ihop:

1. Destruktiva maskulinitetsnormer kan tillskrivas som orsak både till klassiska genus-problem och till miljö- och klimatkrisen. (distansera sig till sin egen kropp och känslor, kontrollera andra för egen vinning) (psykiska ohälsa bland män, mäns våld mot kvinnor, frånvarande pappor) (känslomässig distansering från naturen, destruktivt utnyttjande av djur och växter, prioritera eget välstånd före omsorg för andra) 

2. Vi ser att genusrelaterade problem också delar lösningar med miljö- och klimatkrisen. Vi behöver till exempel i båda fallen skapa en maskulinitetsnorm som värdesätter omsorg i allt större grad. Det handlar här om omsorg för allt liv; djur, växter och människor. 

3. Tyvärr delar de två områdena också samma utmaning att män är underrepresenterade i att delta i förändringsarbetet. Precis som för genusrelaterade problem så står män generellt för majoriteten av problemet, i det här fallet en betydligt större andel av utsläppen än icke-män. MÄN, en organisation som arbetat med män i förändringsarbete i snart 30 år, har säkerligen många lärdomar att dela med sig av till andra för att tillsammans förändra det förhållandet. 

Vilka deltog? 

Samtalsserien hade deltagare vitt spridda runtom i världen. Det fanns deltagare från Nord- och Centralamerika, Afrika, Europa, Södra Asien och från Australien. Den stora geografiska spridningen av deltagare var en av de mest spännande aspekterna med serien. Deltagarna uttryckte flera gånger hur givande det var att prata om klimatkrisen med nya människor från så olika delar av världen. Särskilt intressant var det att lyssna på de som befann sig i de mest utsatta delar av världen. 

Deltagarnas motiv 

Deltagarna hade lite olika motiv till att delta. En deltagare ville hitta sätt att lämna efter sig en bättre värld till sin son. En annan ville få hjälp med att få in dessa perspektiv i olika organisationer där den är aktiv. En tredje för att den älskar naturen och gjort det till ett personligt kall att upprätthålla den. 

Vad kom upp från deltagarna under serien? 

Flera deltagare kommenterade formatet vi hade valt för serien. Formatet vi valde för serien gav mindre tid för att analysera problemen och förstå teori och istället mer tid till övningar där en fokuserar på känslor, omsorg och att ge andra utrymme. Eftersom traditionella maskulinitetsnormer säger till oss att vi ska undvika känslor och istället vara rationella så ville vi här passa på att göra annorlunda. Målet med serien var att göra maskulinitet på ett normbrytande sätt och inte bara prata om det. Därför fokuserade vi största delen till förkroppsligande övningar och samtalsövningar istället för föreläsningar och analys. Det skapade viss frustration hos några deltagare, men de övningarna vi gjorde var också det många lyfte som mest värdefullt. En deltagare uttryckte det så här: 

“I really enjoyed the personal exploration (putting masculinities into practice myself). It was wonderful to connect with people.” 

Deltagarna uttryckte att de uppskattade det personliga utforskandet i övningarna och att praktisera en annan maskulinitet än den dominerande. Att få reflektera i mindre grupper var också något som var särskilt givande för många av deltagarna. Att få dela med sig av sina känslor och tankar till någon som lyssnar aktivt var för många väldigt värdefullt. 

Efter serien 

Det var tydligt i slutet att samtalen och övningarna har gett deltagarna energi, nya tankar och relationer att utforska. Vad det leder till vet vi inte än, men några frön är sådda och kanske något får växa till liv. Serien har också fått direkta följder. En deltagare bestämde sig mot slutet av serien för att påbörja en kampanj för att stoppa utbyggnaden av kolkraft i sitt land och ställa de manliga ledarna till svars. En annan deltagare berättade att hans deltagande i serien gjort att han börjat umgås mer med sin son i deras lilla trädgård där hemma. Men kanske viktigast av allt är de nya relationer som skapats. Flera deltagare fortsätter hålla kontakten för att stötta varandra på vägen framåt. 

Text skriven av Samuel Grönvik Alvarez