Nyhet 2021-07-05
Fossilindustrin går på övertid
Trots den förödelse den orsakar nu och i framtiden hålls den vid liv med konstgjord andning. Ett fåtal redan gynnade kan fortfarande tjäna stora pengar på att olja, gas och kol tas upp ur marken. Alla andra får betala dyrt med liv och hälsa och förstörda möjligheter att försörja sig och leva goda liv. Särskilt hårt slår utvinningsindustrin mot de fattigaste, som bidragit allra minst till att skada miljön och klimatet. Alltför ofta kan de inte heller räkna med skydd av dem som fått förtroendet att värna deras rättigheter, när deras intressen kommer i konflikt med storbolag och andra mäktiga särintressens vinstintresse. I stället väljer regeringar och myndigheter att på olika sätt gynna fossilindustrin – och ofta sig själva. Det ekonomiska och politiska globala systemet måste ändras!
International Energy Agency, OECD-ländernas samarbetsorgan för energifrågor, i maj 2021 gav ut rapporten Net Zero by 2050, med en färdplan för den globala energisektorn i enlighet med Paris-avtalet. I den konstaterar de bl.a. att för att ha en chans att uppnå 1,5-gradersmålet, måste användningen av fossila bränslen minska så kraftigt att inga nya investeringar i fossilbränslen behövs efter 2021. Inga nya eller utökade kolgruvor, ingen exploatering av nya olje- eller gasfält. Det är ett viktigt steg framåt att IEA, som traditionellt förespråkat fossilbränslen, klargör att fossilbränslen måste fasas ut i närtid.
Ett exempel från Moçambique
1,5-gradersmålet utesluter exploatering av nya gas- och oljefält, medan 2-gradersmålet, som fossilbolagen säger sig sikta på, rymmer en marknad för ny gas under ytterligare några år. En halv grad betyder mycket. För människorna i regionen Cabo Delgado i nordöstra Moçambique är skillnaden avgörande. Sedan enorma gasfyndigheter upptäcktes i havet har befolkningen råkat illa ut. I exploateringens spår har svåra väpnade konflikter blossat upp och förvärrats. Hundratals familjer som levt av småskaligt fiske och jordbruk har drivits bort från sina hem och sin försörjning för att ge plats åt gasinfrastrukturen utan att tillfrågas, få skälig kompensation eller nya jobb. Över 700 000 människor är nu (juli 2021) på flykt undan det urskillningslösa våldet som begås av såväl landets militär, privata säkerhetsstyrkor som oppositionella islamistiska grupper.
Den humanitära situationen i Cabo Delgado var svår redan innan den konflikten bröt ut 2017, med utbredd fattigdom och undernäring. Bedömare menar att en långsiktig lösning på våldet kräver insatser för att skapa ekonomisk och social rättvisa, samt att en militär upptrappning riskerar att förvärra motsättningarna. Redan innan gasanläggningarna är färdigbyggda beräknas stora växthusgasutsläpp ske i regionen samtidigt som FN bedömt att landet är ett av de länder som redan drabbas hårdast av klimatförändringarna.
Läs Afrikagruppernas öppna brev till Sveriges utrikesminister
Läs mer om Cabo Delgado och arbetet vår partnerorganisation JA! gör
Exempel från Sydafrika och Namibia
Afrikagruppernas partnerorganisationer kämpar sedan länge mot kolbrytning i bland annat Sydafrika. Det handlar om att människors drivs från sina hem utan meningsfull konsultation eller kompensation, mister sin försörjning när de stora dagbrotten slukar deras mark och riskerar att bli sjuka när vatten, mark och luft förgiftas. Arbetet är farligt, de som kämpar för miljö och mänskliga rättigheter blir ofta hotade, trakasserade och till och med dödade.
I Namibia kämpar vår partnerorganisation WLC för att rädda den unika naturen och människorna som bor i Okavangodeltat från ett oljeexploateringsprojekt.
Läs mer på Greenpeace och Swedwatch.
Vad kan vi göra i Sverige?
Många av våra partnerorganisationer i södra Afrika arbetar hårt för ekonomisk och klimat- och miljörättvisa och med att skydda människor och miljö från exploatering. Vad kan vi göra, som individer och medborgare i Sverige, i solidaritet med dem?
Till att börja med måste vi se till att inte aktivt eller passivt bidra till att kränka mänskliga rättigheter och förstöra miljö. Visste du att en del av våra pensionspengar fortfarande investeras i fossilindustrin? Och andra företag som orsakar skador för människor och miljön. Det handlar om den del av svenskarnas pensioner som förvaltas av AP-fonderna och som du som enskild inte kan välja bort.
Läs mer om den anmälan av AP-fonderna till FN som Afrikagrupperna tillsammans med andra organisationer och individer tagit initiativ till. Underteckna och sprid så att så många som möjligt får chansen att ställa sig bakom innan anmälan lämnas in till FN den 1/11.
Du kan också välja att placera din premiepension i en fond som tar hänsyn till människor och miljö. Fair Finance har gjort en guide som hjälper dig. Det finns fler tips på hur du kan engagera dig för att påverka hur AP-fonderna placerar våra pengar på nätverket Schyssta pensioners hemsida, som Afrikagrupperna är med i.