Behov av bindande regler för företag vad gäller mänskliga rättigheter och miljö 

Samtidigt som företag med verksamhet i flera länder har ett starkt skydd för sina intressen finns det inga bindande regler som skyddar människor och miljö gentemot de internationella företagen.

Det finns en uppsjö av principer och riktlinjer för företag vad gäller mänskliga rättigheter men de är frivilliga. Det finns därmed inga möjligheter att juridiskt följa upp och ställa internationella företag till svars för miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter. Människor som drabbas negativt av internationella företags verksamheter direkt eller genom att de skadas av miljöförstöring har ingenstans att vända sig för att få saken prövad och eventuellt få kompensation. Sådana tvister har lyfts i nationella domstolar men har i vissa fall, när domstolarna dömt till befolkningens fördel, blivit verkningslösa eftersom företagen istället har stämt staterna, med hjälp av ISDS-mekanismer. Därför talas det om företags straffrihet (corporate impunity). 

Binding Treaty

För att komma åt internationella företags straffrihet lade Sydafrika och Ecuador 2014 fram en resolution i FN om ett bindande globalt fördrag för transnationella företag vad gäller mänskliga rättigheter.

Förhoppningen är att ett sådant fördrag ska ge mänskliga rättigheter ett överordnat skydd så att stater kan fullfölja sitt ansvar och skydda sin befolkning trots utformningen av handelsavtalen. Som svar på resolutionen bildades en arbetsgrupp inom FN för att driva processen med att ta fram det efterfrågade fördraget. 2018 presenterade arbetsgruppen ett första utkast och sedan dess har ytterligare två vidareutvecklade utkast presenteras. Civilsamhällesrepresentanter och länder har möjlighet att komma med synpunkter och förhandla det senast presenterade utkasten.

Varken EU eller Sverige har hittills deltagit aktivt i förhandlingarna. Tidigare har argumentet varit att fördraget ursprungligen var fokuserat på just transnationella företag och att de tidigare utkasten inte baserades på FN:s redan existerande, men frivilliga riktlinjer, de så kallade vägledande principerna om företag och mänskliga rättigheter (UNGP). Det aktuella utkastet (second draft) har ändats för att tillmötesgå både de aspekterna. Fördragets omfattning har breddats och inkluderar nu alla företag, även statliga, och bygger dessutom på UNGP. Trots det, deltog varken EU eller Sverige i de senaste förhandlingarna i oktober 2020.

Om Binding Treaty ska bli verklighet, behöver fler länder stödja fördraget. På Afrikagrupperna lobbar vi därför för att EU och Sverige ska visa sitt stöd och delta aktivt i processen.