Hållbar konsumtion och produktion
Den 10 april 2025 nådde Sverige sin Overshoot Day – då svenskarna förbrukat sin årsbudget av jordens resurser. Om alla världens människor skulle leva och konsumera som en genomsnittssvensk skulle vi behöva mer än fyra jordklot istället för det enda vi har. Flera av de så kallade planetära gränsvärdena överskrids idag vilket kan få förödande effekter och även utgöra hot människans existens. Bland de gränsvärden som överskrids finns bland annat klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och förändrad markanvändning.
Det är uppenbart att det resurskrävande ekonomiska system vi har skapat, sätter enorm press på vår jord. Dagens globala ekonomi gynnar gigantiska företag i rika delar av världen som tjänar enorma summor på produktion i länder där råvaror och arbetskraft är billig och både skatter och miljökrav är låga. Ofta följer denna struktur koloniala mönster.
De som tjänar mest pengar på nuvarande ekonomiska system är också de största utsläppsbovarna.
Feministisk organisering för Klimaträttvisa
Människor, samhällen och länder som bidragit minst till utsläppen drabbas värst av klimatkrisen, vilket förstärker ojämlikheter. Extremväder som torka och översvämningar ökar på den afrikanska kontinenten vilket tvingar många människor att lämna sina hem. För människor som lever i fattigdom på landsbygden, beroende av naturresurser för sin försörjning och överlevnad, innebär det förödande konsekvenser. Flickor och kvinnor i all sin mångfald drabbas hårdast eftersom de ofta saknar makt. Dessutom löper flickor och kvinnor på flykt ökad risk för att utsättas för våld, även sexuellt våld.
Samtidigt sitter flickor och kvinnor på unika erfarenheter och lösningar för att anpassa sig till förändrade klimat- och miljöförhållanden på ett hållbart sätt: de samlar fröer, bereder mark, rensar ogräs, föder upp boskap, fiskar, skördar och lagrar mat. Dessutom samspelar kön med andra sociala kategorier som klass, ålder, sexuell läggning med mera vilket innebär att det finns en bred pol av erfarenheter inom gruppen kvinnor. För att ta vara på deras olika erfarenheter och låta deras röster och lösningar ta plats arbetar flera av våra partnerorganisationer med att skapa plattformar för feministisk organisering för klimaträttvisa, där kvinnors olika erfarenheter klimatförändringarnas effekter och olika sätt att hantera dem står i centrum. Nätverk, plattformar och alternativa klimatkonferenser ordnas som motpol till de ineffektiva COP-förhandlingarna där fossillobbyisterna har stort inflytande.
Rättvis, Grön Omställning
De flesta människor i de rika delarna av världen har anammat en livsstil som präglas av konsumtion. Vi har skapat ett resurskrävande, fossilberoende ekonomiskt system som sätter enorm press på vår jord. Det är dock viktigt att komma ihåg att vi själva har skapat detta system. Det betyder att vi även kan omskapa det.
Afrikagrupperna och våra partnerorganisationer kämpar för en förändring av den extraktiva ekonomiska modellen. Vi vill se en ekonomi som bygger på social och ekologisk hållbarhet snarare än vinstmaximering. Människor som bor där naturresurser finns måste äga rätten att bestämma hur dessa används utifrån de behov och rättigheter som finns.
Det är brännande bråttom att få ner utsläppen av växthusgaser och minska vårt fossilberoende. Men en omställning som sker inom ramen för dagens ekonomiska system befäster en ordning där vissa människor och områden exploateras med fruktansvärda konsekvenser som följd.
Bland annat har den ökande efterfrågan på så kallade omställningsmineraler intensifierat intresset för Afrikas naturresurser. I spåren följer dock samma slags problematik som alltid när vinstmaximering är det yttersta målet: människor och miljön betalar priset.
”Gröna” extraktiva projekt som syftar till att förse de rika delarna av världen med alternativ till fossila bränslen för att elektrifiera en ohållbarbara livsstil är inte en hållbar omställning. Vad som behövs är en rättvis omställning som grundas på miljömässig och social rättvisa, lokalt, regionalt och globalt. Rent konkret innebär det att vi måste minska vår konsumtionsdrivna livsstil och överge fantasin om en evig tillväxt på en planet med ändliga resurser.

I Sverige släpper en person från den rikaste procenten (1%) ut nästan 10 gånger mer än någon från de 50 procenten med lägst inkomst
Globalt släpper den rikaste procenten (1%) ut lika mycket som två tredjedelar av mänskligheten
Globalt står de fattigaste 50 procenten för mindre än 10 procent av de globala utsläppen
Globalt står de rikaste 10 procenten för 50 procent av alla utsläpp
Källa: Oxfam