Vi, representanter från svenska civilsamhällesorganisationer, fackförbund och forskare, vill uttrycka vår oro över EU-kommissionens Omnibusförslag, som presenterades den 26 februari. 

Omnibusförslaget innebär ändringar i flera lagstiftningar samtidigt, i detta fall flera nyligen antagna hållbarhetslagstiftningar: direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD), direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) och taxonomiförordningen som fastslår kriterier för vad som är en miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet. Förslaget riskerar att urvattna dessa centrala hållbarhetslagstiftningar som antogs i slutet av den förra mandatperioden efter flera års komplicerade och omfattande förhandlingar. 

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har uttalat att Omnibusförslaget handlar om att minska regelbördan för att på så sätt stärka Europas konkurrenskraft men inte försvaga ambitionsnivån. Det förslag som presenterats innebär dock omfattande försämringar av de aktuella lagstiftningarna. För CSDDD skulle det bland annat innebära att möjligheten att hålla företag rättsligt ansvariga på EU-nivå tas bort, införlivning i nationell lagstiftning skjuts upp till 2027 och due diligence-processer blir endast en punktinsats vart femte år. Företag behöver bara granska direkta underleverantörer, och de med färre än 500 anställda undantas helt, vilket innebär att risker längre ner i värdekedjan – där kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring ofta är som störst – ignoreras. Samtidigt minskar skyldigheten att agera vid överträdelser, och kravet på att genomföra klimatomställningsplaner slopas helt. Dessutom begränsas vilka intressenter som ska beaktas, vilket riskerar att utesluta de mest sårbara grupperna som exempelvis lokalbefolkningen som ofta är indirekt berörd. 

Sammantaget innebär kommissionens förslag en kraftig underminering av regelverkets syfte – att skydda mänskliga rättigheter och miljön och främja hållbart och ansvarsfullt företagande. Sverige bör inta en proaktiv hållning för att säkerställa att dessa centrala regelverk inte försvagas. 

Ett robust hållbarhetsramverk stärker EU:s position som en global ledare för ansvarsfullt företagande och stärker förtroendet bland investerare och konsumenter. Genom att upprätthålla integriteten i de antagna direktiven kan EU bygga en gynnsam miljö för företagande som belönar ansvarstagande aktörer, attraherar investeringar och främjar innovation, vilket även kommissionens egen konsekvensanalys bekräftar. Att i detta skede omförhandla CSRD och CSDDD skulle störa pågående lagstiftningsprocesser i Sverige och övriga EU, skapa rättslig osäkerhet för företag och andra aktörer, samt riskera att slösa bort de resurser som redan investerats i implementeringen av dessa regelverk – en kritik som framförs av både EU-baserade företag, svenska företagsledare inom ESG (Environmental, Social, Governance) och hållbarhetsexperter, investerare, människorättsexperter, civilsamhällesaktörer och fackföreningar. Majoriteten av EU:s medlemsländer, inklusive Sverige, har dessutom redan införlivat CSRD i nationell lagstiftning. I Sverige har regeringen även inlett implementeringen av CSDDD genom att utse en särskild utredare. 

CSDDD, CSRD och taxonomin är viktiga delar i EU:s arbete för att motverka företagsrelaterade människorättskränkningar och bekämpa klimatförändringar. CSDDD:s krav på att företag ska anta och genomföra klimatövergångsplaner är nu viktigare än någonsin, särskilt då 2024 var det varmaste året som hittills uppmätts enligt Copernicus Climate Change Services. EU måste hålla fast vid sina åtaganden och behålla sin globala ledarroll inom mänskliga rättigheter och hållbarhet. Flera länder, däribland Storbritannien, Norge, Sydkorea, Mexiko, Brasilien, Japan och Kanada har redan eller är i processen att introducera liknande lagstiftningar för obligatorisk tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, vilket innebär att det nu finns ett momentum som EU bör använda. 

Trots att Omnibusförslaget kan få stor påverkan har ingen offentlig konsultation eller ordentlig konsekvensanalys genomförts, i direkt strid med kommissionens egna principer för ”bättre lagstiftning”. Detta underminerar inte bara transparensen och förtroendet för EU:s institutioner, utan ökar också risken för oavsiktliga konsekvenser för medlemsstater och intressenter. 

Vi uppmanar därför Sveriges regering, riksdagspartier och de svenska EU-parlamentarikerna att ifrågasätta lämpligheten och innehållet av Omnibusförslaget och att aktivt ta ställning mot förslaget. Innehållet och tidsplanerna i de berörda lagstiftningarna behöver bibehållas och ändringar behöver begränsas till att minska överflödiga eller överlappande rapporteringskrav. Svenska beslutsfattare har en viktig roll att spela för att försvara EU:s hållbarhetsagenda. 

Fackförbund 
Akademikerförbundet SSR Heike Erkers, Förbundsordförande 
Byggnads Kim Söderström, Förbundsordförande 
Handels Linda Palmetzhofer, Förbundsordförande 
IF Metall Marie Nilsson, Förbundsordförande 
ST Britta Lejon, Förbundsordförande 
Vision Veronica Magnusson, Förbundsordförande 
Vårdförbundet Sineva Ribeiro, Förbundsordförande 

Organisationer 
Act Svenska kyrkan Emilie Weiderud, Policychef 
Afrikagrupperna Louise Lindfors, Generalsekreterare 
Diakonia Mattias Brunander, Generalsekreterare 
Ekobanken medlemsbank Maria Flock Åhlander, VD 
Fair Action Marlene Rosendal, Generalsekreterare 
Fair Finance Guide Jakob König, leder Fair Finance Guide, Sveriges Konsumenter 
Fairtrade Sverige Ulrika Urey, Generalsekreterare 
ForumCiv Anna Stenvinkel, Generalsekreterare 
Human Rights Watch Måns Molander, Nordenchef 
Latinamerikagrupperna Martin Johansson, Ordförande 
Läkarmissionen Josephine Sundqvist, Generalsekreterare 
Naturskyddsföreningen Karin Lexén, Generalsekreterare 
Oxfam Sverige Suzanne Standfast, Generalsekreterare 
Pingstmissionen Mikael Jägerskog, Senior Policyrådgivare 
Swedwatch Alice Blondel, Generalsekreterare 
We Effect Anna Tibblin, Generalsekreterare 

Akademiker 
Chalmers tekniska högskola Martin Persson, Biträdande Professor 
Försvarshögskolan Simon Pierre Boulanger Martel, Postdoktor 
Göteborgs universitet Deniz Kellecioglu, Universitetslektor 
Handelshögskolan Hans Kjellberg, Professor 
Handelshögskolan Lin Lerpold, Biträdande Professor 
Handelshögskolan Lars-Gunnar Mattsson, Professor Emeritus 
Handelshögskolan Sarah Philipson Isaac, Postdoktor 
Handelshögskolan Örjan Sjöberg, Professor 
Linköpings universitet Pontus Cerin, Biträdande Professor 
Stockholms universitet Beatrice Crona, Professor 
Stockholms universitet Lisa Deutsch, Universitetslektor 
Stockholms universitet Jana Gheuens, Postdoktor 
Stockholms universitet Maria-Therese Gustavsson, Professor 
Stockholms universitet Shefali Roy, Doktorand 
Stockholms universitet Isabella Strindevall, Doktorand 
Södertörns högskola Matilda Baraibar, Docent 
Södertörns högskola Tatiana Sokolova, Doktorand