Samerna, Nordens urfolk, har befolkat de arktiska områdena i tusentals år. Med en befolkning på ungefär 70 000–135 000 personer spridda över Norge, Sverige, Finland och Ryssland, är samerna en av världens 476 erkända urfolksgrupper. Renskötsel, fiske, jakt och insamling är kärnan i deras livsstil och kultur – men också deras främsta utmaning i en snabbt föränderlig värld. För att ta reda på hur klimatförändringar och exploatering påverkar samernas levnad vänder vi oss till Aili Keskitalo, tidigare ordförande för Sametinget i Norge och nu engagerad i Amnesty International Norge. 

Urfolkens roll i klimaträttvisa och exploatering 

Klimatkrisen är inte bara en miljöfråga – det är också en fråga om mänskliga rättigheter. Urfolk som samerna drabbas oproportionerligt hårt av klimatförändringarna, trots att de själva bidrar minimalt till utsläppen. Temperaturökningen i Arktis sker nästan fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket har förödande effekter på ekosystemen. För samerna, som är beroende av ett stabilt ekosystem för sina traditionella näringar som renskötsel, insamling, jakt och fiske, innebär klimatförändringarna ett betydande hot.

-När klimatet och miljön förändras påverkar det livsvillkoren för samer och många andra urfolk runt om i världen. För samerna i Norden handlar det exempelvis om renskötsel, fiske, jakt och insamling – näringar som är direkt beroende av ett stabilt ekosystem. När temperaturen stiger på vintern kan exempelvis vädret bli mer instabilt, vilket kan leda till att betesmarker fryser fast av is, vilket gör att renarna inte får tillgång mat, förklarar Aili.

Exploatering av samiska marker är en annan stor utmaning som hotar både samers rättigheter och kultur. Storskaliga projekt som gruvdrift och vindkraftsprojekt prioriteras ofta framför samernas rätt till mark och vatten. Trots att FN:s deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP) fastslår principen om ”fritt, informerat samtycke” (FPIC) för projekt som påverkar samers marker, är denna rättighet sällan efterlevd i praktiken.

Samisk kunskap: Nyckeln till hållbarhet 

Samerna har en lång tradition av att leva i harmoni med naturen och utnyttja dess resurser hållbart. Samisk traditionell kunskap har vuxit fram över generationer och bygger på observationer om hur olika faktorer hänger ihop, vilket kan ge värdefulla insikter om hållbar resursanvändning för att lösa klimatutmaningar globalt. Aili berättar: 

-Jag tror att samer kan bidra med värdefull kunskap för att lösa de globala klimatutmaningarna. Begreppet cirkulär ekonomi är populärt idag, men det är också en grundläggande samisk värdering. Man ska bara ta det man behöver och tänka på att säkerställa att det finns resurser för kommande generationer. Detta tillvägagångssätt, som saknas i dagens industrialiserade livsmedelsindustri, är ett exempel på hur samisk traditionell kunskap kan bidra till hållbarhet. 

FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter (UNDRIP) 

Aili Keskitalo betonar att det är av största vikt att de nordiska länderna följer FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter (UNDRIP) – en avgörande åtgärd för att stärka samernas rättigheter och självbestämmande. Deklarationen, som antogs 2007, erkänner urfolks rätt till fritt, informerat samtycke (FPIC), självbestämmande, kultur, språk och landrättigheter.  

-Om de nordiska länderna följde FN:s deklaration om urfolks rättigheter fullt ut skulle samer få större möjligheter att bevara sin kultur och sitt språk. En annan viktig del är rätten till fritt, informerat samtycke, vilket handlar om kontroll över egna livsvillkor, resurser och framtid. Det är en fråga om jämlikhet, människovärde och självbestämmande. De som bär konsekvenserna av beslut måste kunna ta beslut själva, säger hon. 

Framsteg och hopp 

Trots de svårigheter som återstår ser Aili även framsteg, som att Stortinget i Norge nyligen bett om ursäkt till samerna och finskättade grupper för förnorskningspolitiken. Även om detta är symboliskt, markerar det ett steg mot rättvisa. För henne är dessa framgångar viktiga att uppmärksamma.   

-Detta är inte slutet, men kanske början på slutet. Vi måste kunna säga att det här är en seger och en framgång, för att undvika känslan av maktlöshet. Det hjälper oss att hålla uppe engagemanget och fortsätta arbeta för förändring.  

Att stärka samernas rättigheter är avgörande för både rättvisa och hållbarhet. Som vi har sett, kan samisk kunskap och värderingar, såsom principer kring cirkulär ekonomi och respekt för naturens gränser, bidra med värdefulla insikter för att tackla dagens klimatutmaningar. 

Att stödja samernas rättigheter är ett gemensamt ansvar som kan uppnås genom att sprida kunskap, stötta organisationer som kämpar för urfolksrättigheter och aktivt uppmana våra politiker att följa UNDRIP. Det handlar om att skapa en känsla av ansvar och förståelse för att våra val, stora som små, påverkar både klimatet och samernas framtid.  

Artikel skriven av Anna Lundberg, praktikant hos Afrikagrupperna