I en värld där 25 miljoner är fast i tvångsarbete, 160 miljoner barn arbetar och 2 400 träd huggs ner varje minut behöver vi reglera företags ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Ändå har Sverige tidigare aviserat att man tänker rösta nej till EU-direktivet CSDDD. När nu en ny kompromiss ligger på bordet vill vi med kraft uppmana Sverige att rösta ja. Det skriver civilsamhällesorganisationer, akademiker och fackföreningar i ett gemensamt upprop.

Över ett decennium har passerat sedan antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ändå visar studier att en majoritet av företag fortfarande inte tar aktivt ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sina globala värdekedjor. 

Det är bland annat därför som EU-kommissionen år 2020 inledde ett arbete med att ta fram ett direktiv som reglerar företags ansvar och introducerar harmoniserade regler inom EU. Direktivet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), har förhandlats sedan dess, med alla möjligheter att introducera förändringar och hitta kompromisser. I december nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vanligtvis en ren formalitet, skulle ske i februari i år.

Men en omröstning har ännu inte hållits eftersom några länder i sista stund börjat vackla. Sverige är dock det enda landet som tidigare meddelat att man tänker rösta nej. Detta samtidigt som regeringen utmålar Sverige som ett föregångsland för hållbart företagande.

För oss, undertecknande fackförbund, organisationer och akademiker, är detta både djupt olyckligt och förvånande. Inte minst då det i Sverige och övriga Europa finns ett starkt stöd för direktivet från en bred grupp intressenter, däribland stora och små företag och flera näringslivs- och civilsamhällesorganisationer. Dessutom visar undersökningar att över 80 procent av befolkningen i EU vill se tydliga krav när det gäller företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö. 

Utöver stödet från företag och civilsamhälle, publicerade flera FN-organ nyligen ett gemensamt brev för att uppmana EU:s regeringar att anta direktivet. Även svenska myndigheter, såsom Statskontoret och Institutet för mänskliga rättigheter, har påpekat bristen i svensk lagstiftning och därmed behovet av den här typen av direktiv.

I stället för att agera utifrån detta breda stöd, har Sverige valt att motarbeta en unik chans att introducera gemensamma spelregler för att hantera några av vår tids viktigaste utmaningar. När ett reviderat förslag nu ligger på bordet är det dags att regeringen visar kompromissvilja och handlingskraft. Det finns fortfarande en chans att få till ett direktiv som kommer spela stor roll för mänskliga rättigheter, miljö och sund konkurrens mellan ansvarsfulla företag. Vi uppmanar regeringen att ta den och rösta ja till direktivet.

Organisationer:

• Swedwatch
• Fairtrade Sverige
• Naturskyddsföreningen
• ForumCiv
• Oxfam Sverige
• Act Svenska Kyrkan
• Union to Union
• Diakonia
• Amnesty Sverige
• ActionAid Sverige
• Plan International Sverige
• Fonden för mänskliga rättigheter
• Kristna Fredsrörelsen
• Svenska FN-förbundet
• Olof Palmes Internationella Center
• IM, Individuell Människohjälp
• PMU
• Right Livelihood
• Operation 1325
• Kvinna till Kvinna
• Barnfonden
• Afrikagrupperna
• IOGT-NTO Movement
• Östgruppen
• Svenska Västsaharakommittén
• Jordens Vänner
• Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm)
• Latinamerikagrupperna
• WaterAid Sverige
• Fair Action
• Erikshjälpen
• Läkarmissionen
• Ekobanken medlemsbank
• Organisationen Fair Trade Återförsäljarna
• Vänsterns Internationella Forum
• KFUM Sverige
• Praktisk Solidaritet
• Svalorna Latinamerika
• Svalorna Indien Bangladesh
• Framtidsjorden

Fackförbund:

• IF Metall
• Finansförbundet
• Vårdförbundet
• Byggnads
• SACO
• Handels
• Vision
• Akademikerförbundet SSR
• Fackförbundet ST

Akademiker:

• Lin Lerpold, docent, Handelshögskolan i Stockholm
• Cecilia Solér, Docent i marknadsföring vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
• Örjan Sjöberg, professor, Handelshögskolan i Stockholm
• Deniz Kellecioglu, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
• Frans Prenkert, professor, Handelshögskolan vid  Örebro universitet
• Shruti Kashyap, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
• Irene Molina, professor, Uppsala universitet
• Emilene Leite, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
• Vojtech Klézl, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
• Lars-Gunnar Mattsson, professor em., Handelshögskolan i Stockholm
• Karen da Costa, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
• Håkan Rodhe, universitetslektor, Lunds universitet
• Beatrice Crona, Professor, Stockholms Resilienscenter, Stockholms Universitet och Global Economic Dynamics & the Biosphere Academy Programme, Kungliga Vetenskapsakademin
• Andréas Litsegård, universitetslektor vid Göteborgs universitet
• Erik Andersson, docent, Göteborgs universitet
• Eric Boyd, senior lecturer, Göteborgs Universitet
• Duncan Levinsohn, universitetslektor, Handelshögskolan vid Jönköping University
• Mikela Lundahl Hero, universitetslektor vid Göteborgs universitet

Övriga:

• Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert
• Theo Jaekel, människorättsjurist
• Sandra Atler, människorättsjurist