Bästa ledamöter och deltagare.

I Afrikagruppernas fokusområde i södra Afrika har klimatförändringarna bidragit till ökad matbrist och hunger då stora återkommande cykloner och översvämningar driver människor på flykt och raserar lokal infrastruktur. Nu under Rysslands invasionskrig i Ukraina har även södra Afrikas import av viktiga baslivsmedel, såsom majs och vete också begränsats, vilket ytterligare bidrar till bristen på mat. Pandemin och lockdown har dessutom försvårat för de informella aktörer inom civilsamhället som annars står för mycket av hälso- och sjukvård och grundläggande infrastruktur såsom sophantering och renhållning. Från de svenska biståndsorganisationerna välkomnas det tematiska fokus på hälsa som lyfts i budgeten. Vi är måna om att vara med och bidra till att den investeringen blir så strategisk och faktabaserad som möjligt och bidrar gärna med mer information om till exempel kvinnors utsatthet i förhållande till hälsa och sjukvård, könsbaserat våld som en konsekvens av pandemin och hur de mest utsatta kan få stöd genom rätt insatser. Här vill jag även passa på att nämna att just kärnstöd är en effektiv metod för stöd, även till civilsamhället.

Samtidigt som kriget i Ukraina slår hårt mot livsmedelsförsörjningen i södra Afrika, ökar också efterfrågan på energi och fossil gas från Afrika som en direkt följd av sanktionerna. Utvinningen av gas och infrastrukturen runt den förvärrar situation ytterligare och förstärker de redan upplevda konsekvenserna av klimateffekterna, lock down och kriget. De förstör naturen vilket försvårar försörjningen och tvingar ännu fler att lämna sin mark och sina hem. De här frågorna är inte frånkopplade handeln utan handelspolitiken behöver ses över för att överensstämma, bidra och inte motarbeta biståndens mål.

Handelsavtal behöver vara rättvisa och kan inte inbegripa investeringsskydd som ger multinationella företag ett starkare skydd än mänskliga rättigheter. Stater ska inte kunna bli stämda när de vidtar åtgärder för att kunna uppfylla sina åtaganden i Parisavtalet och Agenda 2030. För att bidra till att stärka miljö- och MR-arbetet, behöver Sverige engagera sig för att dagens frivilliga riktlinjer för företag – vad gäller mänskliga rättigheter och miljö – ska bli bindande. För en samstämmig politik, behöver Sverige också se över sina investeringar genom exempelvis pensionsfonder och exportkrediter.

Det är viktigt att vi har en realistisk förväntan och förståelse för vad biståndet i sig kan göra och bidra med och därtill nödvändigt att lyfta vad biståndet inte kan göra och hur andra politikområden måste kopplas på och växla upp i arbetet med hållbarhet, rättvisa och mänskliga rättigheter!

Jag önskar att vi kunde kalla in Hans Rosling från himlen här så att han på sitt omisskännliga sätt skulle kunna förklara vilka enorma framsteg och resultat som biståndet åstadkommit genom åren på områden som medicin, vacciner, flickors skolgång eller minskad hunger! Han hade en helt makalös förmåga att med plastmuggar och äpplen förklara grundläggande principer för utveckling i världen. Han var också en av dem som tidigt engagerade sig i Afrikagrupperna och bidrog till metoden för civilsamhället att arbeta rättighetsbaserat, men också att genom en större geopolitisk analys förstå världen bättre och se hur solidaritetscirkeln mellan globala nord och globala syd ger betydligt bättre resultat än insatser som planeras vid skrivbord eller med en begränsad förståelse för människors lokala kontext, kultur, livsvillkor. Något som kännetecknar samtliga svenska SPO:er. I Hans anda låt mig nämna tre resultat där svenskt bistånd varit avgörande: I Mozambique togs 2019 äntligen en lag som förbjuder barnäktenskap! I Afghanistan ökande antalet barn som gick i skolan från ett par hundratusen för tjugo år sedan till 7 miljoner år 2020, varav 40 procent av dessa var flickor!

För att komma tillbaka till biståndets roll framåt! Biståndet i sig är en alltså väldigt liten del av de totala penningflödena globalt, i viss mån står med ett ”mission impossible” – att bekämpa fattigdom globalt. Regeringen skriver i budgetförslaget att få länder lyckats lyfta ur fattigdom genom bistånd allena. Helt rätt, troligen har inget land faktiskt lyfts ut fattigdom genom enkom internationellt bistånd. Det måste till en mängd andra parametrar för detta, som vi varit inne på demokrati, hållbarhet, fred, jämställdhet.

Vad är det då som biståndet faktiskt kan bidra med? Biståndet spelar en unik och oersättlig roll i att stötta lokalt förankrad förändring så att människor som står längst ifrån resurser, möjligheter, säkerhet och inflytande kan förbättra sina liv. Det är viktigt i de mest utsatta länderna dit andra resurser inte går idag, där stater ofta är sköra och konflikter härjar. Men också i länder där förändringsaktörer måste sätta press på regeringar att agera i marginaliserade människors intressen. Flera viktiga prioriteringar läggs fram i budgetpropositionen när det gäller det civila samhällets roll och betydelse för utveckling, till exempel vikten av att motverka det krympande demokratiska utrymmet. Stöd till civilsamhället, i sin egen rätt, fungerar som en av grundförutsättningarna för demokrati.

Budgetpropositionen aviserar en reformagenda för biståndet med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet. Det välkomnar vi.  Men det behövs också mer transparens i själva budgetprocessen. Det är svårt för oss i civilsamhället att kommentera konsekvenserna av budgetpropositionen, när budgetanslagens fördelning inte ännu är känd för oss. Regeringen aviserar stora förändringar men det är oklart hur beredningen och dialogen om detta ser ut, så att förändringar som görs är väl grundade i verklighetens utmaningar.

Ett av de största hoten mot utveckling är det könsbaserade våldet. Idag dödas en kvinna var tredje timme i Sydafrika. I Sverige dödas en kvinna var tredje vecka. Mycket av arbetet med att förhindra könsbaserat våld och med att stötta kvinnor och HBTQI personer som utsätts organiseras idag genom civilsamhället i samverkan med de multilaterala och nationella initiativ som tas till samarbete, där Sverige spelar en viktig roll!

Sveriges röst för global jämställdhet har, oberoende av politisk färg, länge varit bland de starkaste i världen. Nu behövs den mer än på länge. Sveriges starka tradition av att driva global jämställdhet bygger på att regeringar från olika politiska partier valt att aktivt prioritera frågan. En satsning på jämställdhet kräver ledarskap och prioriteringar som speglas i åtaganden, budget och politiska avvägningar. Det är väldokumenterat att det är feministiska rörelser, förhållningssätt och metoder som är mest effektiva för att driva på jämställdheten världen över. Detta arbete behöver fortsätta och växlas upp!

Afrikagrupperna och våra partnerorganisationer i södra Afrika och all de svenska strategiska partnerorganisationerna som implementerar svenskt bistånd globalt har förväntningar på att den tillträdande regeringen upprätthåller och fortsätter det viktiga feministiska arbetet!

Ingen är fri förrän alla är fria, som Maya Angelou så klockrent formulerade det.