Att leva mer hållbart är något som flera personer i Sverige, och världen över, strävar efter mer och mer. I detta inkluderas allt från det vi handlar och det vi äter, till hur vi transporterar oss och den energi vi använder i våra hem. Det kan uppfattas som en ända stor djungel där navigation behövs för att veta vad som är pålitligt, kvalitémärkt, och uppfyller olika miljökrav.

Personligen känner jag mig ofta överväldigad av all information om hur man ska resonera kring olika hållbara alternativ. Däribland inkluderas frågan om hållbar matkonsumtion och vad som är mer klimatsmart – närodlat eller ekologiskt? I Sverige sjönk försäljningen av ekologisk mat år 2020, efter flera år av ökning, och skälet tros vara att svenskar prioriterar närproducerat över ekologisk mat (SVT, 2021). Frågan om närodlat kontra ekologiskt kräver att flera perspektiv tas i beaktning, då det inte alltid är glasklart. 

Ekologiskt eller närodlat 

Ekologiskt producerat innebar att inget konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel har används vid odling – utöver naturligt förekommande ämnen som exempelvis svavel. När det gäller djur ska fodret vara ekologiskt och antibiotika eller andra läkemedel ska användas varsamt. Dessutom måste de produkter som märks ekologiskt innehålla minst 95% ekologiska produkter (Livsmedelsverket, 2022). En av de främsta anledningarna till att handla ekologiskt är för att bidra till den biologiska mångfalden som i sin tur bidrar till ett välfungerande ekosystem – något vi behöver för vår överlevnad. En annan positiv aspekt av ekologiskt jordbruk är avsaknaden av konstgödsel, vilket minskar utsläppen från ekologisk jordbruk väsentligt. Konsekvenserna av konstgödsel är utsläpp av lustgas (kvävedioxid) – vilket har en mycket större påverkan på atmosfären än vad koldioxid har. Trots detta är det viktigt att ha med sig att allt jordbruk påverkar miljön i varierande grad men att ur ett helhetsperspektiv är det ekologiska valet bättre (Naturskyddsföreningen). 

Att definiera närodlat och närproducerat är mer diffust än ekologiskt, då det inte finns någon mer precis definition än att produkten ska produceras nära där den säljs. I Sverige betyder detta oftast regionalt eller lokalt. Det är därmed viktigt att poängtera att närodlat kan innebära att det produceras i Sverige men är från stor-skaligt, icke-ekologiskt jordbruk. Däremot är det positivt att konsumera närodlat ur andra perspektiv, i Sydafrika menar man att det stärker landets ekonomi genom att välja bort importerade matprodukter. När man stöttar lokalproduktionen gynnar man också alla steg i matindustrin och därmed bidrar till den ekonomiska utvecklingen (SANews, 2021). Detsamma gäller i Sverige och svensk frukt, bär, och grönsaker har även en låg klimatpåverkan, medan att vi också bara använder 12 mg/kg antibiotika i snitt i djurhållningen i jämförelse med EUs snitt på 99 mg/kg (LRF, 2020). Att vara uppmärksam kring vad för produkter du köper i kontext till ifall den är närodlat eller inte, är också avgörande för dess klimatpåverkan. Ett exempel på det är att en biff från Brasilien förmodligen är det sämre valet i jämförelse med en biff från Sverige, medan en ekologisk producerad frukt från Sydafrika kan vara bättre än en svensk närodlad (Sveriges Natur, 2013).  

Tillgängligheten av hållbar mat 

Utöver var och hur maten är producerad – nära eller ekologiskt – är frågan om ekonomi och tillgänglighet två faktorer som också påverkar konsumenten i valet av mat. Både närodlad och ekologisk mat är ibland dyrare och svårare att få tag i, medan importerad mat är lättillgänglig och billig – vilket kan försvåra den hållbara konsumtionen. Flertal produkter kräver dessutom ett särskilt klimat vilket också påverkar – Sydafrika har ett klimat där det mesta går att odla medan i Sverige är klimatet mycket svalare och kräver att vi exempelvis importerar produkter som kaffebönor och bananer (Jordbruksverket).

Slutligen är hållbar matkonsumtion inget som är svart och vitt, utan något som man får jämföra och ta ställning till om och om igen. Var och hur maten produceras är viktiga frågor att ha i åtanke, men lika viktigt är det att kunna applicera ett hållbart handlingsätt som fungerar för en själv, vilket gäller bland annat ekonomiska förutsättningar och tillgänglighet. Tar var och en sitt ansvar, kan vi tillsammans sträva mot en mer hållbar matkonsumtion och värld.  

Ulrika Kjellström, praktikant på Afrikagrupperna