Afrikagrupperna om FN:s klimatrapport - Afrikagrupperna

Nyhet 2021-09-09

Afrikagrupperna om FN:s klimatrapport

Klimatkrisen är akut. FN:s senaste klimatrapport är glasklar. Människan bär ansvaret och effekterna är redan dramatiska. Och de slår orättvist. De som bidragit minst drabbas hårdast. Det vet våra samarbetspartner i södra Afrika alltför väl. Extrema oväder, översvämningar och torka blir allt vanligare i regionen och mest utsatta är flickor och kvinnor som lever i fattigdom. Inte nog med det, många som har oturen att leva nära fossilfyndigheter råkar dubbelt illa ut då de drivs bort för att ge plats åt fossilbolagen.

Vi ser bara toppen av isberget när det gäller klimateffekterna, som dessutom kommer bli värre om vi inte omedelbart agerar kollektivt och solidariskt. FN:s klimatrapport förutspår en fortsatt intensifierad global uppvärmning om vi inte ändrar hur vi använder och utnyttjar våra resurser. Rapporten menar att klimatförändringarna måste behandlas som ett direkt hot mot livet på jorden. Det förväntas bli ännu fler värmeböljor, kraftig nederbörd, torka, tropiska cykloner och skogsbränder med massutrotningar som följd. Världens länder och beslutsfattare måste bedriva politik och stifta lagar som motverkar den globala uppvärmningen och säkerställer klimaträttvisa för alla, kvinnor och män, flickor och pojkar och ickebinära i all sin mångfald. Klimatförändringar orsakade av människor påverkar redan klimatet och medför många väder- och klimatextremer över hela världen. Om inte kraftiga utsläppsminskningar av koldioxid och andra växthusgaser sker snabbt kommer den globala uppvärmningen att passera 1,5-gradersmålet inom 10 till 20 år.

I takt med att klimatkatastroferna intensifieras globalt så förstörs människors hem, grödor växer inte längre och livet blir satt ur spel. Det finns dessutom ett tydligt samband mellan miljöbelastning, sexuellt könsbaserat våld och oönskade graviditeter. Samtidigt ökar människors behov av sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, inklusive abort, men i tid av katastrof är dessa tjänster sannolikt inte tillgängliga. Kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt hårt av klimatrelaterade katastrofer. Ändå utesluts deras behov och röster systematiskt i arbetet för att mildra effekterna av klimatförändringarna. Av de uppskattningsvis 26 miljoner människor som har tvingats på flykt på grund av klimatförändringar är 20 miljoner kvinnor. Behovet av katastrofinsatser kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är något Afrikagruppernas partnerorganisation AMODEFA arbetar med.

Södra Afrika drabbas redan hårt av klimatförändringarna och även av utvinning av fossila bränslen, landgrabbing och andra former av miljöförstörelse som orsakas av människor. Ett aktuellt exempel är Cabo Delgado, en provins i norra Moçambique, där utländska företag har för avsikt att utvinna gas i havet för att producera flytande fossilgas för export. Detta har bland annat lett till kränkningar av mänskliga rättigheter, tvångsförflyttningar, förlorade möjligheter till försörjning och allvarliga hälsorisker. Effekterna påverkar tydligast och mest uppenbart de närliggande lokalsamhällena och människor som redan är utsatta, flickor och kvinnor drabbas värst. Vår partnerorganisation Justiça Ambiental arbetar för att stoppa exploateringen i Cabo Delgado och stödja de drabbade i deras kamp för rättvisa. I Sydafrika kämpar vår partner groundWork mot kolindustrin och dess övergrepp mot människor och samhällen. I Namibia har Women’s Leadership Centre tagit en ledarroll i rörelsen för att stoppa oljeborrning i Okavangodeltat, som blivit utsett till världsarv av UNESCO för sin unika natur. WoMin är en feministisk organisation som utmanar den storskaliga industrin kring råvaruutvinning. Visionen är att alla kvinnor i Afrika ska ha full kontroll över sina kroppar och hur de själva och deras samhällen ska utvecklas.

Sverige har ett stort ansvar eftersom vi är ett rikt land som totalt sett orsakat, och fortfarande orsakar, långt mer utsläpp av växthusgaser än vad som är hållbart och rättvist. Sverige har även bidragit till kränkningar av mänskliga rättigheter genom landgrabbing och investeringar via bland annat de statliga AP-fonderna. Vi kan och bör ställa om hemmavid och agera globalt för förändring. Men det är bråttom, om inte de globala utsläppen snabbt minskar kraftigt varnar FN:s klimatpanel IPCC för att 1,5-gradersmålet kommer att passeras inom 10 – 20 år.

Afrikagrupperna fortsätter att driva på beslutsfattare för ett mer hållbart system som bygger på en feministisk klimat- och miljörättvisa samtidigt som vi, tillsammans med våra partnerorganisationer i södra Afrika, kämpar för allas mänskliga rättigheter genom att stödja initiativ med feministiska och klimataktivistiska perspektiv.

Klimatdemonstration
Bild: Demonstration för klimatet utanför EU parlamentet Foto: Jordens Vänner


Afrikagrupperna vill att Sverige ska: 

  • Se till att den feministiska utrikespolitiken innehåller ett starkare fokus på klimatkrisen. Sverige bör särskilt uppmärksamma flickors och kvinnors deltagande i specifika klimatåtgärder, samt verka för konkreta insatser för att främja jämställdhet och klimaträttvisa. 
  • Ta ett holistiskt och mer transformativt grepp om jämställdhet och klimatförändringar genom att stärka de ekonomiska analyser som ligger till grund för den feministiska utrikespolitiken. Detta inkluderar en kritisk analys av ekonomisk tillväxt som det främsta sättet att förbättra villkoren och levnadsstandarden för kvinnor och män, flickor och pojkar och icke-binära globalt.  
  • Stötta småskaliga producenter, främja livsmedelssuveränitet och hållbar markanvändning genom att förverkliga FN-deklarationen om bönders rättigheter och andra människor som arbetar i landsbygdsområden (UNDROP) som antogs 2018. Sveriges regering röstade då nej till deklarationen trots att dess huvudsakliga syfte är att skydda mänskliga rättigheter.  
  • Ompröva sitt medlemskap i handels- och investeringsavtal som ger alltför stora privilegier till företag, exempelvis Energistadgefördraget (ECT). ECT får regeringar att tveka att fatta nödvändiga beslut under det ständiga hotet att tvingas slösa bort offentliga tillgångar för att betala företag. ECT ger nämligen företag rätt att stämma stater för upplevda intäktsförluster. På så sätt skyddar det stora fossila investeringar. Ett aktuellt exempel är Nederländerna som stäms på mångmiljardbelopp av två utländska energibolag för sitt beslut att fasa ut kol fram till 2030. 
  • Börja engagera sig konstruktivt i processen att ta fram FN:s bindande fördrag för företag och mänskliga rättigheter som pågått sedan 2014. Fördraget skulle ge stater ett verktyg för att hålla företag juridiskt ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna genom förstörelse av naturen, människors försörjning samt för att garantera offren juridisk rättvisa och ersättning.   
  • Se till att de statliga AP-fonderna slutar investera våra pensionspengar i fossilföretag och andra företag som på olika sätt förstör miljön och kränker mänskliga rättigheter.  
STÖD OSS