I fredags demonstrerade anhängare till oppositionspartiet Movement for Democratic Change (MDC) i Zimbabwes huvudstad Harare. Det var den första i en rad planerade massdemonstrationer mot sittande presidenten Emmerson Mnangagwa och det regerande partiet ZANU-PF. Polisen gick innan fredagens protester ut med meddelandet att demonstrationen förbjöds och MDC överklagade beslutet men fick avslag i domstol. Dem som trotsade avslaget möttes av stor polisbrutalitet och bland annat greps åttio personer och sju skadades i oroligheterna. De planerade demonstrationer har efter det ställts in.

Oroligheterna i Zimbabwe grundar sig i en ökad inflation tillsammans med en flytande valutakurs och fasta löner i både den privata och offentliga sektorn gör att fattigdomsnivåerna ökar. Den informella sektorn, vilken i många år dominerat i Zimbabwe, drabbas av de höga priserna och den låga efterfrågan eftersom inkomster kanaliseras mot inköp av livsmedel och transport. Den ekonomiska krisen har pågått under flera år och landet har tidigare genomlidit perioder av svår torka och översvämningar, som medfört att boskap dött, skördar förstörts och att bristen på vatten varit akut. Cyklonen Idai drabbade även landet i mars och nu har det även uppstått en hungerskris i Zimbabwe. I dagsläget är det uppskattat att cirka 5 miljoner zimbabwier är i behov av humanitärt stöd och landet riskerar en svältkatastrof om inga subventioner görs. Regeringen delar ut mat på landsbygden, men insatsen är långt ifrån tillräcklig. Under endast sex timmar om dagen har invånarna tillgång till elektricitet och rent vatten rinner bara i kranarna en dag i veckan.

I november 2017 efter 37 år vid makten avsattes Robert Mugabe och Emmerson Mnangagwa tog över med militärens hjälp. Den 30 juli 2018 hölls val där ZANU-PF och Mnangagwa gick som segrare. Många hoppades på ett mer tolerant regeringsstyre, men hans presidentskap har präglats av militärbrutalitet och skenande inflation. Mnangagwa har infört en rad kraftiga ekonomiska åtgärder som drabbat befolkningen hårt men som hävdats varit ett nödvändigt ont.

I oktober 2018 införde Mnangagwas regering en två procentig skatt på alla elektroniska transaktioner och i januari 2019 infördes en 150-procentig höjning av bensinpriset, det högsta priset i världen. Efter detta bröt protester ut i januari som besvarades med polisvåld, bland annat sköt soldater mot demonstranter och 12 människor miste livet. I juni i år återinförde Mnangagwa den zimbabwiska dollarn och meddelade att landet kommer att införa en ny nationell valuta vid årsslutet. Den senaste ekonomiska krisen i Zimbabwe kommer ett år efter att Mnangagwa tillträtt som landets president.

Under förra veckan har 16 länder från Southern African Development Community begärt att EU och USA upphör med de ekonomiska sanktioner som infördes mot Zimbabwe 2002. Mnangagwa menar bland annat att sanktionerna hämmar utvecklingen i landet.

Zimbabwe står nu inför sin värsta ekonomiska kris på ett årtionde.

Läs mer:

Zimbabwe i kris – en sammanfattning