Till:

Utrikeshandelsminister Ann Linde
Näringsminister Ibrahim Baylan
Finansmarknadsminister Per Bolund

Cc:
Jakob Kiefer, Ambassadör för hållbart företagande
Veronika Bard, Ambassadör till Sveriges representation i Genève

Vi skriver för att uppmana regeringen att inkomma med kommentarer och förslag till förhandlingarna i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

Det här är en historisk process som handlar om det nuvarande internationella systemet där transnationella företag har blivit stora ekonomiska och politiska aktörer och samtidigt en betydande källa till kränkningar av mänskliga rättigheter världen över.

Ett starkt FN-fördrag om transnationella företag och mänskliga rättigheter kan utan tvekan bidra till att skydda mänskliga rättigheter, täppa till juridiska kryphål på internationell nivå, hålla transnationella företag ansvariga i samband med kränkningar av de mänskliga rättigheterna och säkerställa brottsoffrens tillgång till rättslig prövning. Fördraget syftar till att ge staterna redskap för att hålla transnationella företag ansvariga för sina handlingar och kompletterar FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter (UNGP).

Det finns momentum kring nationell lagstiftning om mänskliga rättigheter due diligence, i flera EU-länder. Dessa diskussioner erbjuder ett viktigt tillfälle att koppla samman detta och komma vidare vad gäller fördrag på global nivå.

Fördragsprocessen har gått in i en ny förhandlingsfas efter att ett första utkast till fördrag (Zero Draft) presenterades av ordförandeskapet i arbetsgruppen vid dess fjärde sammanträde i oktober 2018. Då bekräftades staters och civilsamhällets växande intresse för denna historiska process. Delegationer från cirka 100 länder deltog i sessionen, engagerade sig på ett konstruktivt sätt och bidrog med konkreta förslag.

Fram till slutet av februari 2019 finns det möjlighet för alla stater att delta i utformningen av fördraget, lämna kommentarer och förslag på ändringar. Det hoppas vi att Sverige ska göra.

Andra länder som Ryssland, Kina och Indien har kommit förberedda med åsikter på texten och förslag till ändringar. Vi anser att EU och medlemsstaterna bör organisera sig med tanke på den planerade femte sessionen i oktober 2019. EU och medlemsstaterna har otvivelaktigt ett intresse av att delta i och påverka förhandlingarna.  För även om fördraget bara undertecknas av vissa länder skulle det sannolikt påverka europeiska företag som är verksamma i dessa länder.

Ibland har det lyfts att ett EU-mandat skulle ta för lång tid. Detta bör dock inte bli ett hinder för EU:s och medlemsstaternas deltagande i processen. Visst innehåll i fördraget behöver kommenteras av EU som helhet. Men medlemsstaterna har ett ansvar att formulera och uttrycka sina egna åsikter, så som exempelvis Frankrike har gjort.

Civilsamhällesorganisationer har varit viktiga aktörer i processen genom den Globala Kampanjen, ett nätverk med över 250 sociala rörelser och organisationer som representerar miljontals människor runt om i världen. Det handlar om drabbade samhällen, arbetare, bönder, kvinnor, ursprungsbefolkningar, invandrare, akademiker, människorätts- och miljöaktivister.

Medan vi uppskattar att EU och Sverige betonar sitt engagemang för människorättsförsvarare via andra instrument, så visar de många människorättsförsvarare som deltagit i processen med fördraget hur viktig den här processen är för dem. Fokus bör därmed vara på hur EU kan stötta dem, till exempel genom att förebygga hot och säkerställa företags straffansvar när mänskliga rättigheter kränks. Det är bråttom att erbjuda utsatta människor solida mekanismer för rättvisa och rättsmedel. Detta måste också ske på internationell nivå, inte bara nationellt.

Vår analys är att den ”Zero Draft” som diskuterades på fjärde sessionen utgör en grund att bygga vidare på men det finns stora luckor. I synnerhet oroas vi av det faktum att ”Zero Draft” inte fastställer skyldigheter för transnationella företag. Utan förpliktelser för transnationella företag kommer det inte vara möjligt att hålla dessa ansvariga i domstol. Under den fjärde sessionen uttryckte många experter och staters delegater behovet av att upprätta direkta förpliktelser för transnationella företag.

Transnationella företag har genom den så kallade ISDS-klausulen (Investor to State Dispute Settlement) i handelsavtal lyckats skapa ett helt rättssystem för att ”hålla stater ansvariga” när de inför lagstiftning eller politik som påverkar företagens vinster. Men det finns inget verktyg för stater att hålla transnationella företag ansvariga i fråga om mänskliga rättigheter. Transnationella företag kan alltså komma undan nationella lagar på grund av deras globala närvaro. Straffriheten kommer av att de använder de juridiska luckorna som finns mellan staterna. Det måste lösas på den internationella arenan.

Viktiga frågor som bör ingå i fördraget:

• Fastställa skyldigheter för transnationella företag och andra företag med gränsöverskridande verksamhet i enlighet med mandatet för FN:s resolution 26/9.
• Fastställa gemensamt ansvar för moderbolagen och dess enheter i hela den globala produktionskedjan (dotterbolag, underleverantörer, leverantörer).
• Tillhandahålla en internationell tillsynsmekanism med effektiva och bindande verkställighetsbefogenheter.
• Tydligt fastställa företräde för mänskliga rättigheter över handels- och investeringsavtal.
• Inkludera konkreta åtgärder mot transnationella företags inflytande i den offentliga beslutsprocessen på internationell och nationell nivå.
• Säkerställa ett effektivt deltagande av civilsamhället i alla faser av förhandlingarna om utkastet till fördrag och skydda denna process mot påverkan av transnationella företag och deras företrädare.

Dessa är viktiga framgångsfaktorer för arbetet i arbetsgruppen och för utarbetandet av ett meningsfullt fördrag som gör det möjligt för drabbade människor och samhällen att få tillgång till effektiv och konkret rättvisa.

Här finns två viktiga dokument med fördjupad information:

• Den globala kampanjens kommentarer och förslag avseende ”Zero Draft”, som presenterades för arbetsgruppens 4:e session (oktober 2018 ): https://www.cetim.ch/wp-content/uploads/Written_Statement_Campaign_ENG_comments2019.pdf
• Fördragsförslaget från den globala kampanjen, som lämnades till arbetsgruppen under deras tredje sammanträde (oktober 2017): https://www.stopcorporateimpunity.org/wp-content/uploads/2017/10/Treaty_draft-EN1.pdf

Vi hoppas att dessa dokument kan vara användbara för er reflektion och formulering av inspel till ett bindande fördrag innan slutet av februari 2019. Vi finns till förfogande för ytterligare information och samtal.

Tack för ert engagemang för mänskliga rättigheter!

Louise Lindfors, Generalsekreterare Afrikagrupperna
Mikael Sundström, Ordförande Jordens Vänner
Anna Barkered, Generalsekreterare Latinamerikagrupperna

Ladda ner brev om bindande FN fördrag för företag och mänskliga rättigheter