• Mat mark och fröer, Afrikagrupperna

Mat, mark och fröer

Vem har makten över maten? Jordbruk på export istället för mat till lokalbefolkningen. De senaste åren har det satsats mycket på storskaligt industriellt jordbruk i Afrika. Bördig mark köps upp eller hyrs av företag som odlar djurfoder, förnyelsebar energi eller grödor för export. Kvar blir bönder som tvingas flytta och odla på mindre bördiga jordar, får sämre skördar och får det allt svårare att överleva.
Afrikagrupperna, mat mark och fröer,

För miljontals människor i södra Afrika är ursprungliga fröer och tillgång till mark förutsättningar för att kunna överleva och försörja sig. Men istället för att stater skyddar, försäkrar och investerar i det egna landets småbönders skördar väljer flera länder att låta stora utländska företag ta över mark för att satsa på industriell produktion.  Resultatet blir ett jordbruk som inte längre är till för den egna befolkningen, utan för andra länders och företags egenintresse.

Mat, mark och fröer, Afrikagrupperna

”Vi vill kunna bestämma vad vi ska odla och vilka fröer vi ska använda.”

Mary Sakala från Rural
Women Assembly

Stöd vårt arbete –  90 03 37 7

Landgrabbing

I södra Afrika har investeringar i mark för odling av exportgrödor lett till att tusentals småskaliga bönder blivit av med mark och försörjning. Investerarna tar i många fall över den bördigaste marken och de småbönder som tidigare brukat marken får flytta till sämre områden. Konsultation sker ofta med regering och lokala beslutsfattare, inte med de småskaliga bönder, majoriteten kvinnor, som blir av med sin mark. Läs mer

Orsakerna bakom den stora ökningen av investeringar i mark sen början av 2000-talet är resurskriser i flera länder och företag. En av dessa kriser är matkrisen och den ökade konkurrensen om mat. Den har orsakat att länder med en växande medelklass eller begränsade jordbruksmarker, som exempelvis Indien, Kina och Saudiarabien, har velat trygga sin livsmedelsförsörjning genom att ta över odlingsmark i utvecklingsländer. Jakten på förnyelsebar energi och klimatkrisen bidrar också till landgrabbing.

Utländska företag har köpt eller leasat stora arealer mark i Afrika och Sydamerika för att odla biobränslen, samtidigt som stora trädplantage motiveras med att träd binder koldioxid och därför är bra för klimatet.Företagen som tar över marken kommer från hela världen och ofta är ersättningen till lokalbefolkningen dålig. De människor som bodde på och brukade marken förlorar sin försörjning och sin mat.

Frörättigheter

Idag är det ett fåtal stora transnationella företag som dominerar frö- och kemimarknaden. Dessa är på väg att bli ännu färre och ännu större. När ett av världens största kemiföretag, Bayer AG, köpte Monsanto under förra året, kontrollerar Bayer nu 25 procent av den globala försäljningen av fröer och jordbruksrelaterade kemikalier så som bekämpningsmedel och gödning.Läs mer

Problemet när få företag dominerar marknaden är att de både kan höja priserna och bestämma vilken typ av fröer som säljs på marknaden. Om bönderna köper patenterade GMO eller hybridfröer behöver de också köpa insatser som konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel för att skördarna ska bli bra.

Efter skörd får de inte spara, dela eller sälja utsädet, eftersom det är företagets egendom. Hybridfröer kan för det mesta inte heller sås om, de har andra egenskaper vid omsådd. Till nästa sådd måste bönderna därför köpa nya fröer och insatser. Det leder ofta till att bönderna är tvungna att skuldsätta sig och hamnar i en beroendeställning till företagen.

I afrikanska länder bygger jordbruket till 80 procent på att bönderna sparar och delar utsäde med varandra, och införandet av GMO och hybridfröer kan skapa stora problem då de multinationella företagen har ett mycket bättre juridiskt skydd än bönderna. 

Matsuveränitet

Vi kräver att EU och andra aktörer slutar finansiera företags övertagande av makten över Afrikas mat och istället använder biståndspengar, handelsavtal och investeringar för att stödja utvecklingen för matsuveränitet. Att utrota världshungern handlar inte bara om att få mat i magen, matsuveränitet kräver även att maten är näringsrik och att de som producerar maten kan bestämma över produktionen.Läs mer

Det innebär även att kunna producera mat fri från växtgifter och bekämpningsmedel som har stor påverkan på människorna som bor i närheten och på miljön.

Matsuveränitet bygger på sex principer:
• Mat är en rättighet som inte kan behandlas som vilken handelsvara som helst.

• Småskaliga matproducenter måste värdesättas och erkännas, särskilt kvinnor och marginaliserade grupper.

• För att småskaliga matproducenters rättigheter ska skyddas och upprätthållas är lokal kontroll över naturresurser en förutsättning.

• Kunskap och teknologi är inte frikopplat från de maktstrukturer som styr dagens livsmedelssystem. Forskning och teknologi måste harmoniseras med en lokal kontext och stärka de småskaliga producenternas ägandeskap i dess utveckling.

• Genom att fokusera på att utveckla lokal dynamik i livsmedelssystemet främjas lokal utveckling samtidigt som vi undviker de utsläpp som det industriella och exportinriktade livsmedelssystemet orsakar.

• Matsuveränitet bygger på agroekologiska metoder för jordbruket som utesluter kemiskt framställt gödsel och giftiga bekämpningsmedel och därmed främjar biologisk mångfald.

Här går att läsa rapporten: The progress of forest plantations on the farmers territories in the Nacala Corridor: The case of Green Resources Moçambique.
  • Mat mark och fröer, Afrikagrupperna
  • Mat mark och fröer, Afrikagrupperna
Mat, mark och fröer, Afrikagrupperna

” Förlorar jag min mark förlorar jag min försörjning. Utan mark kan jag inte föra min kunskap vidare till barnen. Det betyder att hunger och fattigdom överförs till nästa generation.”

Joaneta Nguenha
Macanda, Marracuene
Mozambique. 63 år