Många utländska jordbruksföretag drömmer om det gröna guldet i Afrika. Jordbruksmark som kan användas för att odla tobak eller soja för export. Bönderna tvingas bort från sin mark. Eller så övertalas de att odla med genmodifierade eller hybridfröer patentägda av de transnationella företagen. Resultatet har blivit ett jordbruk som inte längre är till för den egna befolkningen, utan för andra länders och företags egenintresse. Det är inte hållbart.

Det globala kampen om mark fortsätter att intensifieras, vilket leder till storskaliga markinvesteringar i syfte att producera bränsle och mat, främst för export. Mark och andra naturresurser behandlas fortsättningsvis som en vara som ska utnyttjas inom ett kapitalistiskt marknadssystem utan hänsyn till de brott mot de mänskliga rättigheterna och miljöförstörelsen som det medför.

Med den ojämna fördelningen av resurser, patriarkat, exploatering och förstörelse av miljön accelererar detta och bidrar till klimatförändringar och kränkning av mänskliga rättigheter. Vilket resulterar i en ökning av land grabbing, förflyttning av samhällen, trygg matförsörjning och konflikter inom länderna.

I Sydafrika har investeringar av mark för odling av exportgrödor lett till att tusentals småskaliga jordbrukare tappat mark och försörjning. I många fall tar investerare över den mest bördiga marken och småskaliga jordbrukare som tidigare använt marken tvingas flytta till sämre områden. Samråd sker ofta med regeringen och lokala beslutsfattare, inte med jordbrukarna, de flesta kvinnor, som förlorar sin mark. Detta påverkar samhällens tillgång, säkerhet och ägande till mark-, utsäde- och livsmedelsrättigheter.

Bland anledningarna till den stora ökningen av markrelaterade investeringar sedan början av 2000-talet är resurskriser i flera länder och företag. En av dessa kriser är livsmedelskrisen och den ökade konkurrensen om mat. Det har lett till att länder med en växande medelklass eller begränsad jordbruksmark, så som Indien, Kina och Saudiarabien, vill säkra sin livsmedelsförsörjning genom att ta över åkermark i utvecklingsländer. Sökandet efter förnybar energi och klimatkrisen bidrar också till markupptagning.

Utländska företag har köpt eller hyrt stora markområden i länder inom Afrika och Sydamerika för att odla biodrivmedel, medan stora trädplantager motiveras av det faktum att träd binder koldioxid och därför är bra för klimatet. De företag som tar över marken kommer från hela världen och ofta är kompensationen till lokalbefolkningen dålig. Människorna som bodde på och odlade marken tappar sin försörjning och mat.

Kvinnor i södra Afrika producerar det mesta av den lokala mat som konsumeras. Kvinnor står inför utmaningar när det gäller tillgång och ägande av mark, kvinnor tenderar att endast komma åt mark genom en man. Det kan vara antingen far, bror, farbror, farfar osv. Därför är det viktigt att öka kvinnors beslutsfattande makt över användningen av naturresurser.