Idag präglas vårt livsmedelssystem av stora hållbarhetsutmaningar som spänner över miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Miljöförstörande produktionsmetoder och sociala orättvisor genomsyrar systemet och kräver en genomgripande omställning på lokal och global nivå. I en intervju med Olga Grönvall Lund, grundaren av den Stockholmsbaserade föreningen Reformaten, utforskar vi olika lösningar som krävs för att skapa ett livsmedelssystem som är rättvist för både människor och planeten. 

När Olga Grönvall Lunds pappa drabbades av cancer blev hon chockad över den näringsfattiga maten som serverades av sjukhuset – inte bara för dess negativa påverkan på patienternas hälsa, utan även för dess skadliga effekter på miljön. Denna erfarenhet blev startskottet för grundandet av föreningen Reformaten, som strävar efter att omvandla livsmedelssystemet i grunden – från jord till bord. 

-Det som verkligen blev en vändpunkt för mig var när min pappa blev sjuk i cancer. På sjukhuset såg jag hur undermålig och ohållbar maten var – både för människors hälsa och för planeten. Det gjorde mig förbannad. Jag insåg att problemet inte bara handlade om sjukhusmaten, utan om hela vårt livsmedelssystem. Varför äter vi mat som gör både oss och planeten sjuka, helt i onödan?  

Vad är problemet med dagens livsmedelssystem?  

Inom dagens livsmedelssystem ligger fokus ofta på kortsiktig lönsamhet, vilket har lett till utarmade jordar, ohälsosam mat och ohållbar resursförbrukning. Detta är ett globalt fenomen som även gäller i Sverige. Enligt Jordbruksverket är endast cirka 20% av jordbruksmarken ekologiskt odlad i Sverige, medan andelen ekologisk spannmålsodling lägre, och ligger på omkring 11%. Ekologisk odling innebär att kemikalier och bekämpningsmedel inte används, vilket minskar miljöpåverkan, ökar matkvalitén och bevarar jordens långsiktiga bördighet. Olga förklarar vikten av hållbar matproduktion: 

– Hur vi brukar jordarna är kärnan – antingen förstör vi dem och driver på klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald, eller så odlar vi på ett sätt som främjar hälsa och motverkar dessa problem. Friska jordar lagrar koldioxid, förbättrar vattenkvaliteten och stärker ekosystemen, medan icke hållbara produktionsmetoder gör motsatsen och skadar miljön och människor.

Olga menar att en stor del av problemet präglas av allvarlig brist på helhetsperspektiv, särskilt i storstäder som Stockholm. Hon menar att många aktörer – allt från lantbrukare till myndigheter – saknar en övergripande förståelse för livsmedelssystemets komplexitet.  

– De mest akuta problemen i dagens livsmedelssystem handlar om kunskapsbristen och hur systemet är uppbyggt. Många som arbetar inom livsmedelssystemet – från kockar och lantbrukare till myndigheter och företag – saknar helhetssyn. Ofta fokuserar man på enskilda problem, som koldioxidutsläpp, biologisk mångfald eller folkhälsa, utan att se att allt hänger ihop, säger Olga.  

Olga påpekar dessvärre hur svårt det är för konsumenter att göra hållbara val i ett system som är byggt för att främja kommersiella intressen.

– Vi förväntar oss att konsumenter ska göra hållbara val, men det är omöjligt i dagens system. I affärerna är utbudet fyllt av icke hållbara produkter, och även ekologiska alternativ bidrar sällan till social och ekonomisk hållbarhet. Till exempel går bara cirka 9 % av priset på en vara till lantbrukaren, vilket direkt motverkar omställningen till ett hållbart jordbruk.  

Vilka lösningar finns för att skapa ett rättvist livsmedelssystem? 

Olga pekar på att en viktig lösning är att omrikta ekonomiskt stöd inom jordbrukssektorn. Uppskattningar visar att cirka 80 % av EU:s jordbruksstöd går till de 20 % största jordbruken, eftersom subventionerna ofta baseras på markareal. Detta system gynnar stora gårdar och resulterar i att över 80 % av stöden används för att subventionera animalieproduktion – en sektor som står för hela 84 % av EU:s växthusgasutsläpp kopplade till matproduktion. 

-Vi måste ekonomiskt gynna de aktörer som behandlar jordar och ekosystem på ett hållbart sätt. Idag går jordbrukssubventioner ofta till stora, vinstdrivande och miljöförstörande gårdar, vilket behöver ändras på. Genom att flytta kapital från icke hållbara affärsmodeller till långsiktiga, hållbara lösningar kan vi bygga ett livsmedelssystem som verkligen fungerar, förklarar Olga.  

Olga anser att en annan nyckel är kunskap och utbildning. Producenter behöver lära sig om hållbara metoder, konsumenter om matens påverkan på miljö och rättvisa, och beslutsfattare en helhetssyn för att skapa effektiva policyer. 

-Frågan om hållbar mat behöver integreras i utbildningar och myndigheter på alla nivåer. Vi äter oss idag till sjukdom, vilket påverkar människor, djur och natur negativt. För att vända trenden krävs kunskap, samarbete och lösningar där vi arbetar preventivt istället för att bara reagera på symptomen. 

Vidare menar Olga att en annan viktig lösning är att skapa hållbara matmiljöer. Hon förklarar att dagens fysiska och sociala miljö kring mat snarare uppmuntrar konsumenter till ohållbara val, än hållbara.  

–Vi måste reglera våra matmiljöer – det vill säga den fysiska och sociala omgivningen som påverkar vad vi äter. I dag är matmiljön negativ, fylld med reklam och budskap som uppmuntrar oss till ohållbara val. Detta måste det bli ändring på, konstaterar Olga.  

Hur kan du påverka som individ? 

För att säkerställa en rättvis omställning av livsmedelssystemet uppmuntrar Olga individer att engagera sig i organisationer eller initiativ som strävar efter att skapa verklig förändring. Hon menar att förändring kräver ett stort engagemang och konkreta handlingsplaner. 

-Det viktigaste tycker jag är att engagera sig i organisationer som faktiskt gör skillnad och inte bara pratar. Det handlar ofta om att vi behöver agera snabbare, tänka utanför boxen och våga göra saker annorlunda. Det finns många organisationer som arbetar konkret med förändring, och att bli en del av en sådan kan göra stor skillnad. 

Artikel skriven av Anna Lundberg, praktikant hos Afrikagrupperna