Häromveckan satt jag och några vänner och diskuterade det politiska läget i Sverige, vilket ledde oss till ämnet abort – något vi alla känner väldigt starkt för. 1938 infördes Sveriges första abortlagstiftning, dock var den väldigt restriktiv med vissa undantag; medicinska – till exempel sjukdom hos den gravida, humanitära – till exempel våldtäkt, och rasbiologiska – dåtida tänket om “ren genetik” så som psykisk sjukdom hos en förälder – skäl gav anledning till abort. Den första abortlagen är tydligt problematisk men infördes förhållandevis länge sen. Den nuvarande abortlagen, som ger alla gravida rätten till fri abort till och med den 18:e graviditetsveckan, har funnits sedan 1975, vilket innebär att den lätt kan tas för given för yngre generationer, däribland mig och mina vänner.  

Runtom i världen ser aborträtten olika ut, i länderna där våra partnerorganisationer verkar varierar synen på och lagen om abort. Sydafrika och Moçambique har bland de mest liberala abortlagstiftningarna på kontinenten medan det i Namibia, Zimbabwe och Angola fortfarande är straffbart. Däremot garanterar inte en fri abortlag tillgång till säkra aborter, problem kan uppstå på grund av bland annat socialt stigma och normer. Många känner heller inte till hur lagstiftningen ser ut, utan utgår från att det är olagligt. Abort i Sydafrika har exempelvis varit lagligt sedan 1997 men trots detta tros 25% av mödradödlighet ske på grund av septiska missfall, vilka beror på osäkra aborter. Dessutom gör samvetsfrihet (läs vårdvägran) att den vård som ska finnas tillgänglig inte alltid är det. Detta innebär att man som sjukvårdspersonal kan hänvisa till sin religiösa eller moraliska övertygelse, så som att abort skulle vara emot Guds vilja, för att slippa utföra aborter. 

Tillbaka till Sverige, finns det likväl personer som vill förbjuda eller inskränka aborträtten som den ser ut idag, genom att exempelvis tillåta vårdvägran. Det finns till och med politiker som öppet ställer sig emot abort till vecka 18 och argumenterar för att sänka den till vecka 12. Det är tydligt att oavsett de abortlagar som råder i varje land, är detta en fråga som är central för den feministiska kampen och för en bättre värld. 

Förbud mot abort leder inte till färre aborter

Frågan är då, vad är konsekvenserna av en restriktiv abortlag? Svaret på den frågan är alltid detsamma: Förbud mot abort leder inte till färre aborter, utan istället till fler dödsfall. Enligt WHO dör ungefär 47 000 kvinnor till följd av osäkra aborter varje år, och av alla aborter som utförs i världen är så mycket som hälften osäkra. En fri abortlagstiftning med trygg och säker tillgänglighet räddar liv.  

Avslutningsvis så är frågan om fri abort inget som är färdigt när en lag väl är instiftad, aborträtten får inte tas för given. Det är en ständig kamp för att bevara och implementera, i kombination med att sprida kunskap för att motverka stigma och ignorans. Vi måste vara uppmärksamma i debatten och på vad som sägs och av vem. Tänk på dina vänner, mammor, mor- och farmödrar, men också alla dem som mist sitt liv världen över som en konsekvens av förbudet mot abort. Att själv få bestämma över sitt liv och kropp är en grundsten i demokratin.  

Ulrika Kjellström, praktikant på Afrikagrupperna