Företagsintressen dominerar

Det har gått 50 år sedan FN:s fösta miljömöte som anordnades i Stockholm 1972. I början av juni hölls konferensen återigen i Stockholm. Från många håll har det konstaterats att FN:s forum för miljö inte leder till tillräckliga åtaganden och handling från världsdelarna samt att andra intressen tagit över dessa platser. 

Daniel Ribeiro och Ilham Rawoot från Justiça Ambiental i Moçambique var inbjudna till Folkets Forum och FN-konferensen av Afrikagrupperna. De tackade dock nej till att delta på konferensen och Daniel förklarade varför de avstod.

“Many spaces like Stockholm + 50 started as spaces for the people. A place that we all could unite against the issues and challenges of our times. However, it has slowly been captured by corporate interests with pretty words and weak real actions and solutions.”  

Folkets Forum

Nätverket Stockholm + 50, bestående av en rad civilsamhällesorganisationer, mobiliserade Folkets Forum, på ABF-huset i Stockholm, i anslutning till FN:s miljökonferens för att föra fram perspektiv från globala rörelser som inte släpps in till förhandlingsborden. Folkets Forum lyfte de sammankopplade kriserna som kommit ur dysfunktionella utvecklingsmodeller, klimat- och miljöutmaningarna, fred, hälsa och global rättvisa. 

Folkrörelsernas roll för framtiden

Forumet inleddes med en tillbakablick på kampen för global miljörättvisa under de 50 år som gått. Pat Mooney, grundare av ETC-group, påminde om att vi inte kan vända oss till våra regeringar för ledning genom denna miljö- och klimatkris, vilket de tydligt visat genom de många ouppfyllda löftena från den första miljökonferensen.

”Regeringar är inte ledare, de är alltid följare. Ledning kommer att komma från oss. Vi kommer att vara vågen, på vilken de kommer att rida, men vi är vågen som skapar förändring och de kommer att följa oss ”.

De stora sociala omvandlingarna har kommit genom folklig mobilisering.

Pat Mooney gav även en känga till civilsamhällesorganisationer som tillåter sig bli världsdelarnas nickedockor för att bocka av inkludering och dialog. Han drog en parallell till att även Stockholmssyndromet fyller 50 och att det verkar som att delar av civilsamhället blivit kidnappade och börjat sympatisera med dessa ledare som står för handlingsförlamning. 

Hållbara investeringar 

En av de punkter Afrikagrupperna tillsammans med partnerorganisationer lyfte under Folkets Forum var frågan om hållbara och etiska investeringar. Investerare har ett ansvar att respektera mänskliga rättigheter och kan genom sina investeringar underblåsa konflikter orsakade av företagsmissbruk. Alla investerare och särskilt statliga institutioner som nationella pensionsfonder och exportkreditinstitut bör sluta med investeringar i projekt som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljön.  

Fossilutvinning – kortvarig tillväxt med sikt på kollektivt självmord 

Fadel Kaboub, docent vid Denison universitet och ordförande för Global Institute for Sustainable Prosperity deltog under forumet. Han menar att forskningen gällande fossila bränslen är kristallklar. IPCC:s rapporter visar att vi måste fasa ut dessa bränslen i snabb takt. Men under det senaste tio åren har stora olje- och gasbolag investerat hundratals miljarder för fortsatt utvinning de kommande decennierna.

”Antingen signerar de vår kollektiva självmordspakt, för vi vet vad forskningen säger, eller så bygger de icke lönsamma tillgångar som de säljer till investerare, pensionsfonder, universitets stipendiefonder, vilket betyder att de begår finansiellt bedrägeri. Antingen ingår de i en kollektiv självmordspakt eller bedrar miljontals människor. I vilket fall är det kriminellt och borde behandlas på så sätt.”    

De svenska pensionsfondernas investeringar i fossilgas

Afrikagrupperna, Justiça Ambiental tillsammans med nätverket Vi anmäler AP-fonderna tog under Folkets Forum upp de otroligt problematiska och kontraproduktiva med investeringar i fossilbränsleutvinning. Inom denna industri sker inte bara enorm miljöförstöring utan även brott mot de mänskliga rättigheterna i en tid då vi ska minska de fossila utsläppen. AP-fonderna investerar 17 miljarder i projekt inom fossilgasindustrin i norra Moçambique. Där drivs människor på flykt, de förlorar sina hem och försörjning utan kompensation. I området har även väpnade konflikter blossat upp. Ilham Rawoot, samordnare av kampanjen No to Gas! På Justiça Ambiental visade på sambanden, utvinning och våld går hand i hand. Våldsutförandet och utvinningen sker på bekostnad av folket under en täckmantel av falsk utveckling.  

”Det är inte bara fossilbränsleföretag som drar vinning, utan även vapentillverkare, andra företag som tjänar på militarisering, banker, statliga banker. Jag refererar till stater för poängen är att det är stater i globala nord som koloniserade globala syd. Det är viktigt att vi fortsätter prata om kolonialism i sammanhanget av neokolonialism. Vad stater och företag ofta säger är att globala syd och Moçambique behöver utvecklas. Globala syd behöver utvecklas på grund av ett kolonialt system som skapades. Det är en billig retorik som de kan komma undan med. För om man verkligen kollar på vinsterna av gasindustrin i Moçambique så kommer den endast lämna folket och landets ekonomi värre än innan. Den kommer att tvinga ekonomin djupare och djupare i skuldsättning.”

Samma vecka som Folkets Forum pågick lämnade regeringen in sin årliga utvärdering av AP-fonderna där det framgick att fonderna redovisat historiskt hög avkastning 2021. En avkastning som subventioneras av människors och miljöns lidande i bland annat norra Moçambique! 

”Företags straffimmunitet har ökat. Och företags makt över deras regeringar, finansiellt, ekonomiskt och ideologiskt har ökat ännu mer. Gasen i Cabo Delgado-provinsen är ett bra exempel på detta,” konstaterade Ilham Rawoot.   

Stoppa företags övergrepp och privilegier

Medan tusentals juridiskt bindande avtal skyddar transnationella företagsintressen utomlands, finns det ännu inga globalt bindande regler som skyddar mänskliga rättigheter och miljön från effekterna dessa företag bidrar till. Transnationella företag kan stämma stater när deras investeringsintressen är hotade, men stater har inte motsvarande verktyg för att kunna vidta åtgärder som skydda mänskliga rättigheter och miljön.  
Det behövs ett bindande FN-fördrag om företag och mänskliga rättigheter och stopp på “frihandels”-avtal som hotar demokratin. Under ett av de panelsamtal Afrikagrupperna anordnade under Folkets Forum diskuterade Daniel Ribeiro från Justiça Ambiental tillsammans med Hemantha Withanage, orförande av Friends of the Earth International och Rikard Allvin, författare och fristående utredare om varför ett bindande fördrag behövs och hur vi får det på plats? Och varför det inte räcker med de nationella lagar och EU:s initiativ om “Human Rights and Environmental Due Diligence.

Vattenfall stämde Tyskland för stärkta miljölagar och utfasning av kärnkraft, Huawei stämde Sverige för att de inte får sälja 5G-lösningar och Sydafrika blev stämt av ett gruvbolag för sin reform som syftade till att minska ojämlikheten efter apartheid. Vi måste gå ifrån handels- och investeringsavtal med Investor State Dispute Settlement (ISDS) mekanismer som gör det möjligt för företag att stämma stater för demokratiska beslut som kan minska värdet av deras investeringar. Sydafrika har valt en annan väg och visar att förändring är möjlig. 

Falska klimatlösningar

Nettonollutsläpp, klimatkompensation och förnybar energi presenteras som nyckellösningar på klimatkrisen och utfasningen av fossilbränslen. Men huruvida det verkligen är hållbart att förlita sig på tekniska lösningar och fortsätta med ”business as usual” diskuterade Daniel Ribeiro tillsammans med frilansjournalisten Arne Müller, som riktat in sig på den svenska gruvindustrins påverkan på miljön. Det fanns många likheter mellan de stora gruvprojekten i Sverige och Moçambique. Hållbarhet och återbäring till lokalsamhällena var inte ibland dem, snarare motsatsen.  

Stater och storföretagen har under de 50 år som gått inte visat vägen framåt när det gäller hållbar utveckling. Det är folkrörelserna som är vårt hopp om förändring för vår existens på denna planet.   

Läs mer och agera!

Ilham och Daniel intervjuades av tidningen Syre under Folkets Forum om gasutvinningen i Moçambique och Justiça Ambientals mångåriga arbete för miljörättvisa. Läs artikeln här!

Med anledning av AP-fondernas brist på hållbara etiska investeringar som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljö har vi i nätverket Vi anmäler AP-fonderna anmält pensionsfonderna till FN:s råd för mänskliga rättigheter i november 2021. https://afrikagrupperna.se/evenemang/ap-fonderna 

Här kan du läsa mer om arbetet och delta genom att bland annat skriva ett brev till en politiker.  https://signby.me/se/ap-fondernas-krankande-och-miljoforstorande-investeringar-maste-upphora