Vad händer i Västsahara: en uppdatering - Afrikagrupperna

Nyhet 2020-12-18

Vad händer i Västsahara: en uppdatering

Vapenvilan mellan Västsahara och Marocko är bruten. Trump erkänner Marockos suveränitet över Västsahara och FN- processen står stilla. Vad är det egentligen som pågår?

Marocko bryter vapenvilan
Den 29-åriga vapenvilan mellan Marocko och Västsahara tog slut den 13 november 2020. Detta då marockanska styrkor gick in i den så kallade buffertzonen där varken Polisarios eller Marockos militära styrkor får befinna sig enligt avtal signerat av bägge sidor. Buffertzonen löper längst med den av Marocko byggda muren om 270 mil som delar Västsahara i två delar; en befriad del som kontrolleras av Polisario och en ockuperad del kontrolleras av Marocko.

Under hösten har civila västsaharier demonstrerat fredligt vid muren, på den befriade sidan, nära byn El Guarguaret där Marocko byggt en väg. På vägen fraktas varor som grönsaker och fisk från ockuperade Västsahara vidare in i Mauretanien av Marocko. Varor som Marocko inte har någon juridisk rätt till då Marocko inte har någon juridisk rättighet till det ockuperade Västsahara. Vilket är vad de västsahariska demonstranterna protesterat mot.

Så, den 13 november angrep marockansk militär de fredliga demonstranterna vilket ledde till att Polisario förklarade eldupphöravtalet från 1991 brutet, mobiliserade sina militära styrkor och attackerade marockanska posteringar.

För organisationer och aktivister med kontakter i Västsahara eller i flyktinglägren i Algeriet, där uppe emot 200 000 västsaharier lever i permanenta flyktingläger, kommer den militära mobiliseringen, tyvärr, inte som någon överraskning. I juni 2019 när jag senast skrev en text om Västsahara nämnde jag att alla jag träffat och pratat med i Smara under Sahara marathon- veckan bar på frågan ”är det bättre att ta till vapen igen”. Åsikterna om vägen framåt skilde sig naturligtvis åt men de som var för att ta till vapnen igen hänvisade till att de fredliga metoderna uppenbarligen ju inte tog processen någonstans. Det är omöjligt att argumentera emot.

1991 signerades ett eldupphörsavtal av Marocko och Polisario efter 16 års krig. I avtalet stipuleras att FN ska genomföra en folkomröstning och där västsaharierna själva får besluta kring självständighet för SADR (Sahariska arabiska demokratiska republiken)[1]. Vilket är samma process som gällt för samtliga tidigare kolonialiserade länder på den afrikanska kontinenten. Skillnaden är att för Västsahara så händer absolut ingenting. 29 år har gått och en folkomröstning är inte i sikte. Afrikagrupperna tar självklart avstånd från alla typer av våldsamma handlingar men vem kan inte förstå frustrationen över omvärldens svek?

Så hur har omvärlden nu då reagerat på utvecklingen där eldupphörs avtalet har brutits?

Aktivt civilsamhälle: Afrikagrupperna lever upp till sin historia
Afrikagrupperna bildades i solidaritet med afrikanska länders kamp för självständighet och avkolonialisering. Därför är det självklart för Afrikagrupperna att stötta Västsaharas kamp för frihet. När rapporterna och vittnesmålen om utvecklingen i Guerguerat började komma in togs snabbt en mängd initiativ från Afrikagruppernas medlemmar.

På ett digitalt möte diskuterades möjliga solidaritetsaktiviteter och ett gemensamt uttalande skrevs ihop och undertecknades av nio lokalgrupper. Uttalandet har skickats till utrikesministern, utrikesutskottet samt till lokal media runt om i landet. Hittills har Gefle dagblad och Dalademokraten publicerat uttalandet.

Den 23 november ordnade Göteborgs Afrikagrupp en manifestation (med coronasäkra avstånd) utanför Azelio ABs kontor. Azelio AB är ett svenskt solenergibolag som har ett omfattande samarbete med den statliga marockanska energibyrån (MASEN). MASEN ägnar sig åt storskalig energiutvinning på ockuperad mark i Västsahara. Azelio har själva inte redovisat för sin verksamhet i Marocko och eventuellt ockuperade. Aktivisterna Sanna Ström och Ylva Zetterlund skrev en debattartikel som publicerades i omvärlden.

Afrikagrupperna har tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer och aktivister skrivit en debattartikel och upprop som skickats till  Utrikesdepartementet, Statsrådsberedningen, alla svenska politiska partier och ett antal svenska EU parlamentariker. Uppropet har även publicerats i ETC.

Vidare diskuteras en konsumentbojkott av marockanska varor, exempelvis clementiner som butikerna är fulla av såhär års.

Liksom det svenska civilsamhället reagerar så har civilsamhället i flera andra europeiska länder mobiliserat och bland annat ordnat demonstrationer i solidaritet med det västsahariska folket.

Passiva makthavare: hänvisning till stillastående FN-process
Tyvärr är reaktionerna från makthavarna desto svalare. Den svenska regeringens svar på utvecklingen är att hänvisa till den FN-ledda processen. Liknande svar kommer från EU och FN.

FN-processen som det refereras till innebär att verkställa FN:s beslut om västsahariernas rätt att genomföra en folkomröstning och ta ställning till självständighet, vilket är grunden för eldupphöravtalet från 1991. FN-styrkan MINURSO har till uppgift att verkställa folkomröstningen, ett mandat som inte kunnat fullföljas på 29 år.

Värt att nämna är att MINURSO är FN:s enda fredsbevarande organ som ej har mandat och skyldighet att rapportera om brott mot mänskliga rättigheter. Och så fort frågan om att utöka mandatet tas upp på FN-nivå så hotar Frankrike med sin vetorätt i säkerhetsrådet. Frankrike som är en nära bundsförvant till Marocko.

Som många sagt tidigare; Västsaharakonflikten är en politisk konflikt. EU vill handla med Marocko (naturresurser som fisk, grönsaker och fosfat finns i Västsahara), Marocko får betalt av EU för att hindra migranter från den afrikanska kontinenten att ta sig till Europa, Trump erkänner Marockos suveränitet av Västsahara i utbyte mot att Marocko upprättat diplomatiska relationer med Israel. Det är uppenbart att västvärlden har många intressen som väger tyngre än det västsahariska folkets rätt till frihet och självbestämmande.

Solidaritet från södra Afrika
SADR är sedan många år tillbaka erkänt av AU tillika fullvärdig medlem av AU. Den 6 december 2020 möttes ledare från 12 länder för ett AU-toppmöte med fokus på programmet silence the guns (AUs tema för 2020). Under mötet uttryckte samtliga länder, inklusive samtliga länder som Afrikagruppernas partnerorganisationer är verksamma inom, solidaritet med Västsaharas kamp för frihet. Sydafrikas president, Cyril Ramaphosa, som är ordförande för AU 2020, betonade även i sitt öppningsanförande vikten av att folkomröstningen för självbestämmande genomförs.

Under mötet föreslog Lesothos premiärminister, Moeketsi Majoro, att en resolution som ska ge AU:s Freds- och Säkerhetsråd (African peace and Security Council) i uppdrag att undersöka den väpnade utvecklingen. Rapport ska avges vid nästa toppmöte i början av februari 2021. 

Vad händer härnäst?
Runt 80 länder har erkänt SADR. Inget land har erkänt Marockos rätt till Västsahara om en bortser från Trumps utspel på twitter den 10 december. Så hur kommer omvärlden att agera? Vad kan västsaharierna hoppas på från FN, AU, EU och enskilda stater? Vågar vi hoppas på ett kraftfullt agerande? Eller kommer en fortsatt passivitet och politisk kohandel med Marocko pressa fram fortsatt militära metoder från västsaharierna?

Det är orealistiskt att förvänta sig att människor ska leva i 40 år till flyktingläger i öknen och be dem lita på en stillastående process. Det krävs att omvärlden omedelbart visar handlingskraft om ett eskalerande krig ska undvikas.

Vad du kan göra för att visa solidaritet?
I dessa tider är det extra viktigt att visa det västsahariska folket att de inte står ensamma i sin kamp. Ingen kan göra allt men alla kan göra något!

  • Skriv en rad i sociala medier och avsluta med #SaharaLibre, på så vis kan människor i Västsahara se att de har allierade.Ingen kan göra allt men alla kan göra något!
  • Bojkotta marockanska produkter
  • Håll dig uppdaterad. Följ Tidskriften Västsahara som regelbundet rapporterar om vad som sker!

Vid pennan: Boel Johnsson, Engagemangskoordinator på Afrikagrupperna.

[1] Sahariska arabiska demokratiska republiken är det fullständiga namnet på den av Polisario utropade Västsahariska republiken.

Stöd vårt arbete!

Våra månadsgivare – Afrikapartners, är otroligt viktiga. Regelbundet stöd gör det möjligt för oss att arbeta långsiktigt och göra verklig skillnad för människor i södra Afrika. Andra sätt att stödja vår arbete är att swisha ett bidrag eller köpa en gåva.

STÖD OSS