Våldets många uttryck - Afrikagrupperna

Nyhet 2020-12-08

Våldets många uttryck

EU-kommissionen har äntligen föreslagit och påbörjat ett offentligt samråd om en ny lag som kan kräva att företag i EU ser till att de varor och tjänster som vi konsumerar inte skadar människor och miljö runtom i världen. En sådan lag skulle kunna sätta stop för dålig praxis som undermåliga arbetsförhållanden, motarbetning av facklig organisering, land grabbing, dumpning av giftigt avfall, avskogning och minskad biologisk mångfald.

Vi är tillsammans med 132 andra organisations med i kampanjen #HoldBizAccountable som driver på för att EU ska säkerhetsställa att vi får en stark lagstiftning för att hålla företag ansvariga. Det offentliga samrådet pågår till och med den 8 februari.

Genusbaserat våld (GBV) har flera orsaker och tar sig uttryck i olika former genom en många gånger komplex dynamik med många lager. När vi ska hantera frågor som rör GBV, tenderar vi oftast att titta på statistiken över antal anmälda/rapporterade fall. Eller ta ställning mot de onda förövarna av dessa kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Då och då vidtar vi åtgärder mot det som vi ser på ytan, utan att stanna upp och ta itu med de grundläggande orsakerna till dessa övergrepp. Medan påverkansarbete och aktivism mot GBV är, och/eller bör vara, en röd tråd i hela samhället, så finns ett utbrett behov att fokusera på grundorsakerna till våldet inom våra sociala sammanhang. Som en organisation som tar ställning mot GBV, vill vi här lyfta ett par röster inifrån Afrikagrupperna som en form av aktivism:

Kontraformulering av afrikanska ordspråk mot bakgrund av ökande genuskränkningar

Efter att ha vuxit upp i det afrikanska Shona-samhället där ordspråk och metaforer är del av traditionell filosofi, fortsätter jag att observera och uppleva användningen av några av de ordspråk som används för att rättfärdiga förtryck och kränkningar av kvinnors rättigheter. Ordspråk är en del av den inhemska kunskapen och kommunikations-strategierna i afrikanska samhällen för att lösa problem som uppstår i vardagen. Än idag är ordspråk en del av Shona-läroplanen i skolor och förekommer i informella socialiseringsstrukturer, vilket bevarar patriarkala strukturer.

Kvinnor avbildas och porträtteras på både negativa och positiva sätt, och patriarkala attityder tenderar att synliggöra det negativa medan de döljer det positiva. De patriarkala tendenserna är en grogrund för de handlingar som kvinnor och minoriteter möts av och som leder till könsrelaterade kränkningar.

Ordspråket ”Murume ibhuru”, En man är en tjur. En tjur förflyttar sig från hage till hage och parar sig med kvigor, tjuren har friheten att komma på avvägar. På samma sätt har en man ”friheten” att ha flera förhållanden, utan någon ansvarsskyldighet. I många fall av genusrelaterat våld har kvinnor utsatts för fysiskt våld efter att ha pekat ut sin förövare.

Vissa män rättfärdigar sina handlingar genom en selektiv tillämpning av ordspråket för att passa deras behov. Ett liknande ordspråk är ”Murume ijongwe rinofa richiita” / En man är som en tupp som behöver och kan para sig även i hög ålder. Detta används för att rättfärdiga äldre män som utnyttjar unga flickor och till och med våldtäkt av barn. En kontraformulering måste innefatta djupare filosofiska betydelser, utan att klassificera man mot kvinna. Eftersom kvinnor också har frihet och valmöjligheter.

“Mukadzi mutsvuku akasaroya anoba” En kvinna som har ljus hud är antingen en tjuv eller häxa. Detta borde hänvisa till det faktum att ingen är perfekt, men bilden tillskrivs en kvinna, inte en man, eftersom häxkonst påstås vara kopplat till kvinnor, särskilt äldre kvinnor.

Det finns även ordspråk som bekräftar kvinnor. ”Zviro zviedz wa, chembere yekwaChivi yakabika mabwe ikanwa muto” / I livet ska du alltid försöka, inte ge upp. En gammal kvinna kokade stenar och drack soppan från stenarna. Det här ordspråket visar hur bestämd kvinnan var trots de svårigheter hon framhärdat.

I vissa fall, där det positiva betonas filosofiskt, avbildas kvinnor som familjens pelare. Till exempel ”Musha mukadzi” / För att en plats ska kallas ett hem, måste det finnas en kvinna i det hemmet.  Ordspråket kan vara motsägelsefullt, eftersom det hänvisar till kvinnor som pelare som upprätthåller hemmen, och att de bör värderas.  Tvärtom så värdesätts inte det sociala reproduktionsarbete som kvinnorna utför. Vid kontraformulering av detta ordspråk, ska det översättas för att uttrycka hur kvinnor kan vara/är beslutsfattare i hemmet.

Därför finns det behov av att dekonstruera och rekonstruera några av ordspråken till ord som ger makt och styrka till kvinnor.

Anna Ushamba
Regional programhandläggare
December 2020

Min resa med Afrikagupperna:
På resan med Afrikagrupperna
kom jag att uppdaga min smärta
kom jag att hitta min röst
Jag insåg min egen kraft
Men också hur min egen kraft tystar andra
Resan fortsätter …
Jag är lyckligt lottad som får göra denna resa
Låt oss fortsätta uppdaga, avmaskera och namnge
För att uppdaga, avmaskera och namnge eftersom andra är inte lika lyckligt lottade …

My journey with Afrikagupperna (engelska orginal):
In journeying with Afrikagrupperna
I came to unearth my pain
I came to find my voice
I came to realise my own power
But also, of how my own power is silencing others
The journey continues…
I am fortunate to be allowed this journey
Let continue the unearthing, unmasking and naming
Towards unearthing, unmasking and naming as others are not as fortunate…

Dean van Rooy
Regional koordinator
December 2020

Vi är tillsammans med 132 andra organisations med i kampanjen #HoldBizAccountable som driver på för att EU ska säkerhetsställa att vi får en stark lagstiftning för att hålla företag ansvariga. Det offentliga samrådet pågår till och med den 8 februari.

Stöd vårt arbete!

Våra månadsgivare – Afrikapartners, är otroligt viktiga. Regelbundet stöd gör det möjligt för oss att arbeta långsiktigt och göra verklig skillnad för människor i södra Afrika. Andra sätt att stödja vår arbete är att swisha ett bidrag eller köpa en gåva.

STÖD OSS