april 22, 2019 - Afrikagrupperna

Nyhet 2019-04-22

Sydafrika från vårt perspektiv Del 2

Runt om i världen syns det starka strömningar av rasism och xenofobi. Under vår praktikperiod i Johannesburg, fick vi en större förståelse i hur Sydafrika inte har undgått denna utveckling.

Sydafrika styrdes under en lång tid av ett rasistiskt apartheidsystem och övergick till en demokrati för endast 25 år sedan. Många grupper i samhället lider fortfarande av apartheidregimens styre och menar att staten är ansvariga för att deras situation inte har förbättrats sedan införandet av demokratin. Trots att den sydafrikanska ekonomin växer så breder den extrema fattigdomen och arbetslösheten ut sig allt mer. I dag lever 13,7 miljoner människor i extrem fattigdom och drygt 27 procent av befolkningen uppskattas vara arbetslösa.

Konsekvenserna har blivit att många har hamnat i kriminalitet för att försörja sig själva. Därför har man vid plundringar av invandrarägda butiker ofta förklarat det som enstaka kriminella handlingar istället för attacker med xenofobiska motiv.

Vi fick blandade svar när vi under våra intervjuer frågade om de ansåg att attackerna mot migranter och invandrarägda butiker beror på kriminalitet eller xenofobi.
Bruk menar att rånare är medvetna om invandrares utsatthet då de inte skyddas av landets rättssystem.

– Jag vet det här för att när jag själv sett ”plundringar” har det funnits sydafrikanska butiker som stått orörda.

Frustration och hopplöshet bland den sydafrikanska befolkningen har bidragit till att xenofobin ökat. Myndigheter och media har inte heller gjort tillräckligt för att stoppa attackerna.

– Om attackerna berodde på ilska över att gammal mat säljs av invandrare i townships, varför stjäl folk maten när de plundrar butikerna? Visst kan man skylla på xenofobi men man får inte glömma att många bara är desperata, menar Joseph.

Allt börjar med ett rykte om att butiker säljer varor med utgångna datum i området och när det ryktet nått tillräckligt många i området sätter de xenofobiska attackerna igång. Detta leder ofta till brutala attacker mot ägarna och butikerna rånas på all mat och dryck, som påstås vara utgånget. I intervjun med Joseph betonar han ytterligare hur politikerna har ett betydande ansvar för de xenofobiska attackerna.

– Människor som plundrar är inte de vi ska anklaga. De utnyttjar bara situationen och plundrar för att förbättra sin situation, trots att maten de samlar ihop bara räcker under en kort period.
Resultatet av xenofobin och attackerna är att en stor grupp människor varken känner sig säkra eller att de hör hemma i Sydafrika. Särskilt då myndigheter inte tagit ett tydligt avstånd från xenofobi har det resulterat i mer våld och utanförskap.

Alla personer vi intervjuade nämnde att de inte kände att det fanns en plats för dem i samhället eftersom att de jämt är tvungna att kolla över axeln. Känslan av inte höra hemma i samhället är något som många också upplever i Sverige. Vardagsrasismen hemma i Sverige har också resulterat i att många invandrare och personer som rasifieras inte känner att det inte finns en plats för dem i samhället. Denna känsla som så många av oss bär, kan sägas vara symptomen sprungna ur ett samhälles strukturella rasism. Under de senaste åren i Sverige ökade dessutom flyktinginvandringen avsevärt och det öppnade upp för en mer främlingsfientlig politik. Åsikter av den karaktären har normaliserats och gränserna för vad som är okej vidgas allt mer.
Precis som i Sydafrika har det skapats problem för nyanlända att komma in och accepteras i samhället. Populistisk retorik, okunskap och fördomar om andra kulturer har också lett till hot och attacker riktade mot just nyanlända flyktingar i Sverige.

Afrikanska migranter söker sig till Sydafrika i hopp om en bättre framtid precis som migranter som flyr till Sverige. De har de upplevt krig och förtryck och söker sig därför till ett land med en säker framtid för sig själva och sina familjer. Genom våra intervjuer insåg vi att den främlingsfientliga retoriken i Sydafrika inte var mycket annorlunda än den hemma i Sverige. Uttryck såsom ”Invandrare kommer hit och tar våra jobb” är vanligt förekommande i Sydafrika. Men den retoriken använder också högerextrema partier i Sverige för att väcka ilska och frustration.
Genom våra intervjuer och vår tid i Sydafrika blev det tydligare för oss att xenofobin inte enbart beror på ilska och hat mot afrikanska migranter. Det är ett stort problem med djupa ekonomiska och historiska rötter som lett till grav ojämlikhet, såväl i Sverige som i Sydafrika.

I dag kommer förtrycket mot afrikanska migranter i olika former och finns runt om i världen, den är en sammanflätning av afro-och xenofobi. De upplevelser som Joseph, Sarah, Christian och Bruk beskriver är långt ifrån unika och berättar om hur absolut livsavgörande situationen är. Dessa berättelser ställer krav på att vi alla behöver synliggöra de strukturer som tillåter den xenofobiska diskursen som svept över världen, förstå deras bakgrund för att sedan kunna utmana dem.

Text: Sofie Bariamikael och Aysha Badume

Bild: Sofie Bariamikael

Stöd vårt arbete!

Våra månadsgivare – Afrikapartners, är otroligt viktiga. Regelbundet stöd gör det möjligt för oss att arbeta långsiktigt och göra verklig skillnad för människor i södra Afrika. Andra sätt att stödja vår arbete är att swisha ett bidrag eller köpa en gåva.

STÖD OSS