Mamma


Vad kallar man en människa som utan att ha ett anställningskontrakt måste arbeta från sju på morgonen kanske tio timmar per dag, upp till sju dagar i veckan, utan semester, för kanske så lite som etthundra kronor i månaden? Utan löneförhöjning, utan övertidsersättning?

Slav? Livegen? Domestic worker? Ja, möjligtvis.

På många håll i Afrika kallas hon förmodligen också för “mamma”.

Det är frestande att översätta det engelska ”domestic work” med den gällande svenska eufemismen ”hushållsnära tjänster”. Men i alla fall, arbete i hemmet. Någon annans hem. Och det är givetvis inte så att alla “domestic workers” är mammor, eller ens kvinnor. Det finns män också. De som arbetar med trädgårdsarbete brukar vara män. Men den absoluta majoriteten är kvinnor, och mammor, arbetandes som ”maids” eller ”nannies” i någon annan, bättre bemedlad persons hus. Åtminstone här i södra Afrika.

Afrikagruppernas partnerorganisation Labour Resource and Research Institute (LaRRI) kartlade för några år sedan villkoren för ”domestic workers” i Namibia. Över sexhundra människor intervjuades, de flesta kvinnor, och av svaren råder det ingen tvekan om att detta är en av de absolut mest utsatta yrkesgrupperna i landet. Och det handlar inte bara om usla arbetsvillkor, utan även om en vardag med förolämpningar, hot och till och med sexuella övergrepp.

Mammas arbete tar inte slut när hon sent på kvällen kommer hem till sitt eget hem, oftast beläget i någon ”high density area” (läs kåkstad) långt utanför stan. Där väntar mannen. Och spisen. Och barnen.

Bara att föda barn är lite av en rysk roulette för en afrikansk kvinna. Ingen annanstans i världen är risken högre att inte överleva födseln av ditt barn än i Afrika. Över hälften av alla kvinnor som dör i samband med barnafödsel gör det här i Afrika, trots att bara 12 procent av världens befolkning lever här.

Om man tar reda på vad det är som orsakar att afrikanska mammor dör i samband med förlossningar så listas orsakerna som blödningar, eclampsi, konvulsioner, komplikationer i samband med aborter, infektioner och liknande. Det är den medicinska verkligheten. Bakom dessa tekniska begrepp ligger en annan, mycket enklare sanning. Kvinnor dör i samband med förlossningar eftersom de är nedtrycka, försummade, förbisedda, diskriminerade. Deras liv och välbefinnande anses inte av dem som har makten att påverka vara lika mycket värda som männens. Det är därför de dör. I de flesta fall helt i onödan.

Ett av de globala Milleniummålen var att få ner mödradödligheten med 75% på 25 år. I Namibia har utvecklingen dessvärre gått åt andra hållet. Mellan åren 2000 och 2006 ökade i stället mödradödligheten i Namibia med 66%, från 271 dödfall per 100 000 födslar, till 449.

De afrikanska mammorna bär den här kontinenten på sina ryggar. Så länge de orkar. Det kanske ser ut som det är ved hon bär. Eller ett barn. En väska eller några fulla kassar. Men det är det inte, det är hennes bit av Afrika.

Recommended Posts