Zimbabwe 30 år

Zimbabwes flaggaI år firar Zimbabwe 30 år som självständig nation. Innan självständigheten var landet strikt uppdelat i olika raser och de som hade de sämsta villkoren var de svarta. Till exemepel var inte svarta kvinnor tillåtna att ta körkort. Det var många som deltog i frihetskriget åren innan självständigheten var ett faktum. Men inte alla svarta var nöjda med utgången av självständigheten:

–          När självständigheten kom firade jag bara till 50 %, berättar en krigsveteran som slogs för partiet  ZAPU som sedan förlorade i det första fria valet. Han forsätter att berätta: för oss Ndebele människor var det en svår tid fram till slutet av 1980-talet, men vi är fortfarande diskriminerade på många sätt.

Förväntningarna var förstås enorma på att den nya ledningen av landet  skulle genomföra förändringar för den svarta majoriteten. I början infriades förväntningarna, bland annat byggdes skolor och sjukhus, mycket med hjälp av  internationellt bistånd.

Robert Mugabe, från pariet ZANU-PF,  har vairt ledare av nationen  sedan dag ett  av landets födelse. Namnet Zimbabwe är taget från medeltida ruinstaden Great Zimbabwe som finns i södra delen av landet.  Zimbabwe betyder ”hus av sten”. Sedan februari 2009,  delar Mugabe makten med premiärminister Morgan Tsvangirai i från partiet MDC-T.

I slutet av 1980-talet var det 140 000 studenter som varje år gick ut skolan till en arbetsmarknad som genomsnittligt skapade färre än 5 000 jobb om året. De mest företagsamma erbjöd beskydd av bilar på parkeringsplatser och liknande tjänster, för att försöka få någon inkomst. Arbetslösheten är extrem hög, enligt vissa källor 90 %. Hiv och aids har drabbat landet hårt och även om det  nu går mot lägre siffror så har de flesta familjer i landet på något sett drabbats av denna panademi.

Många zimbawier har flyttat utomlands under de senaste 15 åren och man räknar med att mellan 3-4 miljoner finns i ett annat land. De skickar hem pengar, vilket har bidragt till att människor har kunnat klara sig. Regeringen vill nu försöka få tillbaka den ”brain-drain” som har drabbat landet, genom att skapa en databas som ska matcha ihop jobb med zimbabwier som är utomlands.

Den (ö)kända landreformen som startades år 2000 gjorde att de flesta av de vita jordbrukarna flyttade till andra länder, både på den Afrikanska kontinenten och andra delar av världen, ibland  på regeringens inbjudan. De klara sig bra medans det blev matbrist i Zimbabwe. Idag är det fortfarande brist på grödor på grund av torka och missväxt.

Sedan införandet av den amerikanska och sydafrikanska valutan , i mars 2009, har ekonmin fått ett uppsving men det är svårt för många att få tag i kontanter, framför allt på landsbygden. Mycket av statskassan har gått till att vara involverad i krig i grannländerna. Landet har en enorm statsskuld, som väcker oro.

Självständighetsdagen är imorgon den 18 april och det kommer att firas med pompa och ståt. Extra tidningsbilagor  utlovas och i den statskontrellerade  TV och radio kommer det att märkas ordentligt. I TV har det visats vart i Harare man kan bli hämtad för att tas till den stadium där firanadet kommer att hållas.  Dock finns det medborgare som tycker att det har blivit för politiskt och bara handlar om ett parti och därför kommer de inte att delta i några festligheter. Men även höga regeringstjänstemän kommer att välja att stanna hemma istället för att delta i firandet. Medborgarna uppmans på olika sätt att delta i de evenmang som kommer att äga rum över hela landet. I Bulawayo kommer det bland anant att bli en marsch och träden längs de breda gatorna har blivit klädda med den zimbabwiska flaggan.

–          Vad har vi att fira? undrar krigsveteranen. Det finns inga jobb, ingen bra sjukvård. Vi önskar vår egna valuta och hoppas på fria och rättvisa val. Det är det som är vägen framåt för Zimbabwe.

En man i 40-årsålderna som sedan flera år bor i London säger följande på frågan om han kommer att fira självständighetsdagen:

–          Jag kommer inte att fira någonting alls, ska jag fira att jag förut var förtyckt av en vit man men att jag nu är förtryckt av en svart man? Jag kommer att stanna kvar, det handlar om att det är bättre livsvillkor och möjligheter här än vad jag skulle kunna ha i Zimbabwe.

Källa: Chronicle, SR & Zimbabwe Independant

Recent Posts