Glättiga galor + Afrikagrupperna = Sant???

Turister som blint tror på alla envisa rykten om det exotiska Sverige blir säkert besvikna när de landstiger i midnattsolens land. Inte en isbjörn så långt ögat når och vackra blå-ögda blondiner kan man leta länge efter. Efter mina första timmar i Harare, Zimbabwe, kan jag konstatera att svensken som blint tror på alla mediabilder om Afrika också kommer att bli besviken. Inte ett svältande barn så långt ögat når och den dansande, glada Zimbabwiern får man leta länge efter.

Det där med att det finns så få svältande barn kan bli ett problem. Ett problem? undrar ni säkert då. Ja, Afrikagrupperna är ju med i Radiohjälpens kampanj Världens Barn, bland annat känd för den årliga TV-galan, och det vet man ju att när man ska be Svensson skänka pengar är det bäst att luta sig tillbaka mot ett enkelt budskap:
Se på de stackars svältande barnen i Afrika!
Då knyter det sig i magen av dåligt samvete på de flesta. Så lättar vi lite på plånboken och återgår sedan till chipsen och att kommentera galakändisarnas kläder.

Eller? Är Svensson verkligen så dum? För om man tänker ett steg längre så ger inte lite lagom dåligt samvete en rättvis värld. Det kan på sin höjd mildra nöd lite ibland då och då. Det som skapar en rättvis värld stavas solidaritet. När man väljer att stötta andra människor därför att man inser att Rudo i Zimbabwe har lika mycket rätt att gå i skolan som Kalle i Sverige har. Att det är Rudos rättighet att växa upp med sina föräldrar och inte se dem dö i aids. Jag tror inte att Svensson i allmänhet är dum. De flesta är kanske till och med trötta på alla svältande barn med flugor runt ögonen. Ingen vill väl kasta sina pengar i ett svart hål. Man vill se att man kan göra någonting, att man faktiskt bidrar till en rättvisare värld.

Så jag är inte på jakt efter svältande barn med biafra-magar. Jag ska träffa Melody och Rudo, två tjejer som det inte alls är synd om. De har har precis gått ut frisörutbildningen och ser fram emot att börja arbeta. De har också utbildat sig till ungdomsinformatörer och pratar med sina vänner och jämnåriga om hur man skyddar sig mot hiv. Rudo och Melody har själva erfarenhet av att växa upp i familjer som drabbats av aids, de vet vad de pratar om. De har visat vad lite som behövs för att åstadkomma stora förändringar. Inte bara i deras egna liv, utan i lika hög grad hos de människor som de möter. Imorgon bär det av söderut, från Harare till Chiredzi, där Rudo och Melody bor. Fortsättning följer…

Anna Gunterberg
Afrikagrupperna

Recent Posts