Dags för goda nyheter från Zimbabwe

Jag lämnade för en stund sedan sällskapet av minst 10 000 personer i ett öppet stadiumområde. Vi hade samlats för att höra landets nytillträdde premiärminister Morgan Tsvangirai tala.

Efter en timmes väntande med musik, jublanden, bibeluppläsning och sjungande av nationalsången kom han till talarstolen. Där höll han ett kort (15-20 minuter), men ett oväntat fint och relevant tal, blandat på engelska och shona (majoritetsspråk i landet).

Kanske bara en femtedel av folkmassan

Han poängterade att detta steg som hans parti hade tagit är inte perfekt, men likväl ett steg framåt för landets utveckling. Han liknade händelsen vid Mandelas frisläppande för exakt 19 år sedan – hans frihet betydde inte total utveckling för landet, vägen var ju lång.

Ett annat av hans viktigaste poäng var processen att läka landet. Han inbjöd alla, från alla partier, falanger och regioner till att vara med om att bygga upp landet igen.

Tacksamt nog betonade också premiärminstern att det ska vara slut med roffandet. Han menade att ingen ska roffa åt sig privilegier och resurser bara för att man besitter ett högre ämbete.

Han uppmanade också zimbabwierna att arbeta för sig själva och för landet – bara då kan internationella aktörer komma in i solidaritet.

Han var också konkret. Betonade flera gånger hur det viktigaste uppdraget för den kommande regerigen (efter fredag) var att få bukt med kolera och matosäkerhet, men också att alla politiska fångar ska släppas fria idag.

Han var som mest konkret när han poängterade att alla offentligt anställda ska få sina löner i utländsk valuta. Det var också detta uttalande som framkallade mest jubel bland den förförda publiken. Det var dubbelglädje, liksom – inte nog med en konkret policy som kan betyda mycket för så många i en ekonomi där den lokala valutan är totalt värdelös, men också för att ha uppvisat verklig makt. Han, Morgan Tsvangirai och hans parti som har kämpat i tio år för att få politisk makt hade precis fått det.

Sammantaget skulle jag vilja säga att Morgan Tsvangirai förvånade de flesta genom att hålla ett fint och tydligt tal som ingav hopp.

Hoppet tog ett skutt idag här i krisens Zimbabwe.

/Deniz Kellecioglu, utvecklingsekonom i Harare för Afrikagrupperna

Recent Posts