Hållbar gruvindustri, är det möjligt?

2006 gjordes vad man antar är världens största diamantupptäckt i Marangeområdet i Zimbabwe. Uppskattningsvis sker 25 procent av hela världens diamantproduktion i området. Men trots den stora tillgången på diamanter och andra naturresurser i Zimbabwe är befolkningen fattig. Hur kommer det sig egentligen?

Cephas Gwayagwaya, aktivist och ordförande i ARDA Transau Relocation Development Trust strider för att han och 800 familjer som flyttade från Marangeområdet 2008 ska få kompensation från den zimbabwiska staten. Staten hade  lovat att varje familj skulle få 1000 dollar och ett hus om de flyttade från området. Men enligt Cephas har ingen fått någonting. ”De säger att de inte kan hjälpa oss, för att det inte finns några pengar”

Cephas Gwayagwaya, aktivist och ordförande i ARDA Transau Relocation Development Trust strider för att han och 800 familjer som flyttade från Marangeområdet 2008 ska få kompensation från den zimbabwiska staten. Staten hade lovat att varje familj skulle få 1000 dollar och ett hus om de flyttade från området. Men enligt Cephas har ingen fått någonting. ”De säger att de inte kan hjälpa oss, för att det inte finns några pengar”

Sedan början av november har jag praktiserat på Afrikagruppernas samarbetsorganisation ZIMCODD, Zimbabwe Coalition on Debt and Development, genom Sidas praktikantprogram och Ljungskile folkhögskola. ZIMCODD anordnade och deltog i flera konferenser under min praktiktid. En av konferenserna som ZIMCODD deltog i var på temat ”Hållbar gruvindustri i Zimbabwe”. På konferensen fanns representanter från ett av Zimbabwes största platinagruvbolag, företagsföreningar, organisationer samt representanter från gruv- och energikommittén vid Zimbabwes parlament. De hade olika syn på gruvindustrin, men visst är det positivt att det nu förs en dialog. Parlamentsledamöterna ville bland annat att staten skulle få större del av intäkterna från gruvnäringen, gruvföretaget berättade vad de hade gjort för lokalbefolkningen i ett gruvområde och ZIMCODD:s samarbetsorganisation ZELA (Zimbabwe Environmental Law Association) påvisade flera brister i gruvnäringen genom att visa en nyligen producerad dokumentärfilm.

Det största hindret för en hållbar utveckling inom Zimbabwes gruvnäring är bristen på ett transparent och ansvarsfullt system enligt organisationen ZELA. Till exempel sker illegal utvinning, mänskliga rättigheter kränks, det råder brist på kontroll av gruvbolagen, informationshanteringen är dålig och lagarna som reglerar gruvnäringen är föråldrade och utesluter folkets rättigheter (”Mines and Minerals Act” antogs 1962, långt före Zimbabwes självständighet 1980).

Konferens i staden Mutare om gruvindustrin i Zimbabwe, anordnad av organisationen ZIMCODD.

Det är också allmänt känt att gruvindustrin innebär stora miljöpåfrestningar vilket påverkar oss människor (till exempel buller, ingrepp i landskapsbilden, föroreningar, enorm energiförbrukning och svårighet att hantera gruvavfall) (Källa: SGU). Vore det inte bättre att uppmana till att utveckla de förnyelsebara energikällorna och minska vår konsumtion så att vi inte behöver utvinna ännu mer naturresurser i gruvorna med hjälp av fossila bränslen?

Det är kanske inte möjligt att skrota gruvindustrin helt och hållet. Fast vissa förbättringar skulle kunna göras så att den gör så lite skada som möjligt. I Zimbabwe borde det finnas större insyn och kontroll av gruvbolagen, arbetarna borde ha goda arbetsvillkor, ”Mines and Minerals Act” bör uppdateras och inkludera folkets rättigheter, människor borde få skälig ersättning om de flyttar från områden där det finns naturresurser och en större del av intäkterna från gruvindustrin borde återinvesteras i social välfärd i aktuellt område.

Emma Andersson

Medlem i Afrikagrupperna

Nästa vecka kommer jag och Pernilla Hyllén att föreläsa på temat hållbar gruvindustri med fokus på Zimbabwe i tre orter i Norrland som en del av Afrikagruppernas vårkampanj “Vem har rätt till Afrikas resurser?”

  • 20 april, Kiruna, Malmfältens Folkhögskola, aulan, kl.18-19:30
  • 22 april, Malmberget, Lapplands Lärcentra, Köpmangatan 6, kl. 18-19:30
  • 23 april, Jokkmokk, Àjtte Museum, Sal: Àja, kl. 18-19:30

 

Vi bjuder på fika, Välkommen!

Recommended Posts