Skrämmande uppgifter om massakern

Svensk media rapporterar (Smålandsposten) lite annorlunda om den minneshögstund som genomfördes i Marikana igår  jämfört med hur sydafrikansk media rapporterar (Cape Times). Cape Times rapporterar hur minneshögtiden igår blev en scen för politisk poängplockeri. En strategi som misslyckades då regeringsministrar som, enligt dem själva, ville visa solidaritet och sorg med de strejkande istället jagades från platsen. Själv befinner jag mig i rakt motsatta landsänden, 150 mil från Marikana, men Sveriges Radio var på plats igår och säger att stämningen vittnar om mer stridsvilja än sorg.

Democratic Left Front -ett dryga året ungt politiskt parti- är också på plats i Marikana. Deras pressmeddelande är skrivet i mycket hårda ordalag. De hävdar att allt pekar på att polisaktionen var ”överlagd och iscensatt” och att dödsskjutningarna i så fall var en planerat statsmassaker. Nedan är en en ritad karta av Thapelo Lekgowa, Botsang Mmope och Peter Alexander som beskriver vad som hände under minutrarna för massakern. Kartan bygger enligt dem på vittnesuppgifter från överlevande. En mer detaljerad beskrivning går att läsa på Socialist worker online.

Benjamin Fogel hävdar i en artikel att ledningen för Lonmin-gruvan till en början överhuvudtaget vägrat träffa de strejkande arbetarna för förhandlingar. När de till slut fick till stånd ett möte -efter krav om att lägga ner sina vapen, skapa en liten grupp som kunde representera arbetarna samt skingra folkmassan från berget- fick de inte rapportera tillbaka till arbetarna om mötet. Berget där arbetarna samlats hade deklarerats som säkerhetsrisk av polisen och de som lämnat området fick inte tillåtelse att återvända. Strax därefter inträffar massakern… Fogel argumenterar därför också för att varken polis eller gruvledning hade några sanna intentioner att via förhandling bryta strejken.

Zuma har (som skrivits om här på bloggen tidigare) tillsatt en oberoende utredning. Frågan om vem som gav polisen tillåtselse att agera med automatvapen är ännu obesvarad. Presidentens utredning verkar dock vinna lite förtroende bland gruvarbetarna. De vill istället ha både en nationell och en internationell utredning, något som framkom under ett möte i Johannesburg igår kväll. Mötet som gick under namnet Civila samhällets utredning arrangerades av Johannesburg universitet. 

Recommended Posts