Jobbet eller pengarna? Eller både ock?

Arbetstillfällena i Sydafrika verkar smälta bort i en snabbare takt än Antarktis. Varje gång regeringen lovar ny arbetstillfällen kommer senare rapporter om att dubbelt så många istället försvunnit. I sitt tal till nationen 2009 sade president Jacob Zuma ”att skapa värdiga arbetstillfällen ska vara centralt för vår ekonomiska politik” och lovade en halv miljon nya jobb. Ett halvår senare visade statistiken på att nationen var på väg att förlora en miljon jobb under 2009 istället. En miljon till försvann 2010. I tider av ekonomisk tillväxt tillkom få arbetstillfällen men i den ekonomiska nedgången försvann de snabbt. Nyligen utbröt gräl mellan ANC och fackförbundet COSATU kring vad ”värdigt” skulle betyda efter att ANC, stressat av de ständiga förlusterna av jobb hade börjat tumma på det där.Att folk alls HAR ett jobb är väl det viktigaste, började de mumla om. Värdigt får komma i andra hand.

En textilfabrik i KwaZulu Natal fick stänga för att de inte klarade att betala arbetarna minimilönen på 325 rand i veckan. Konkurrensen kom från kinesiska arbetare som klarar sig på 250 rand i månaden. Möjligen hade sydafrikanerna kunnat hanka sig fram på den lönen om prisläget låg på kinesisk nivå – men Sydafrika är mycket dyrare att leva i.

Är värdigt arbete en eurocentrisk föreställning som sabbar regioners och länders komparativa fördelar på en globaliserad marknad – att kunna sälja sitt folk billigt – eller är det ett minimikrav värt att kämpa för? Arbetslösheten är massiv i Sydafrika och 15 miljoner medborgare lever på olika former av bidrag.

Men om tillväxt inte ger jobb och en enorm skara arbetssökande gett upp, lever i misär eller vänder sig till brottslighet – är det inte bättre att helt enkelt dela ut pengarna? Skulle Sydafrika bli ett bättre land med en medborgarlön? Framgångsrika försök har genomförts i Namibia. Nja säger sociologiprofessorn Edward Webster. Arbete handlar om mycket mer än pengar.
– Folk som gått från långtidsarbetslöshet till jobb säger att det gett dem mer än de förväntat sig. Någon som förut mest suttit hemma kommer ut, träffar folk, har fler att diskutera saker med och så vidare. Det är ännu en anledning till att en jobbgaranti är viktigare än bara pengar, säger Webster.

Flera exempel på medelvägar finns. I Indien sysselsätts 52 miljoner människor genom NREGA, en jobbgaranti för landsbygdsbor. Kanske mer framgångsrikt är det brasilianska programmet Bolsa Família där fattiga familjer får pengar förutsatt att de ser till att ungarna är vaccinerade och går i skolan bland annat.

Recent Posts