En mor håller en kniv på dess vassaste del

IMG_7787-Frågan vi måste ställa oss är: Hur länge kan vi vänta? Hur lång livslängd ger vi våra barn, 10, 20 år?

Det är Nkula från Zambia som ställer frågan till kvinnogruppen i Sasolburg, en av Sydafrikas mest förorenade orter. Stadens namn är upprättat efter gruv- och kemiföretaget Sasol. Det var här Sydafrikas gruvdrift och industrialisering tog sin början tidigt 1800-tal. Först hittades diamanter, sedan guld och därefter kol och idag växlar luftens lukt beroende på vilken väg vinden tar förbi de olika kemikaliefabrikerna. När gruppen träffas står den ruttna ägglukten tät.

Frågan kommer efter att några kvinnor från Sasolburgsgruppen uppgivet berättat att de accepterat det hälsotillstånd livet nära industrierna innebär. Att försöka strida mot utsläppen som de omkringliggande gruvorna och fabrikerna släpper ut tjänar ingenting till. De blir bara sedda som bråkmakare som vill minska arbetstillfällen.

Gruppen kvinnor som kommit för att besöka dem är medlemmar i nätverket Women in Mining. De kommer från Zambia, Zimbabwe, Botswana, Demokratiska Republiken Kongo, Moçambique och från andra delar av Sydafrika. Besökarna är här för att lära, bygga solidaritet och motstånd och dela erfarenheter. De kommer alla från orter där gruvdrift sker och deras livssituationer är smärtsamt lika varandra.

Så när Sasolburgsgruppen berättar om förgiftat vatten som skiftar i en grön nyans ur kranen, om barn som föds med hudåkommor och astma, om för tidiga dödsfall, om jord som inte går att bruka, om uppgivenheten inför att strida mot några av världens rikaste företag så kan den samlade besökande gruppen enkelt identifiera sig.

IMG_7811Erfarenheter om hur våldtäkter i Kongo bekämpats genom att kvinnor stått samman och bildat skyddsnät och larmsystem varvas med erfarenheter om hur gruvföretag i Zambia tvingats till förhandlingar med ortsbefolkningen. Strategier om hur de kan närma sig makten varvas med insikter om vilka strategier företagen använder sig av för att tukta motståndet. Nonhlanhla från Sydafrikas Mpumalangaprovins berättar:

-Det är nästan bara företagen som håller workshops där jag bor. De predikar om hur vi bör plantera träd för att förbättra miljön men när du vill veta Vad och Hur Mycket deras gruvor släpper ut blir det tyst. Ungdomar formas till att inte ifrågasätta företagen utan istället bry sig om deras framgångar. Men vem tar hand om våra familjer när föroreningarna dödar oss?

Vid mötets slut är det en annan stämning som råder.

-Nästa gång ni kommer hit kommer vi berätta om hur vi mobiliserat, säger Thando. På setswana tillägger hon Mmangwana o tshwara thipa ka fa bogaleng, vilket översätts till En mor håller en kniv på dess vassaste del. Ordspråket betyder att en kvinna gör allt för att skydda sitt barn från fara.

Ett annat ordspråk som dryftas är När du slår en kvinna träffar du en sten. Även om motståndaren ter sig oövervinnerlig så har historien visat hur kvinnor kan ta mycket stryk men när måttet är rågat är hon en motpart att räkna med. Nätverket Women in Mining stöttas av Afrikagrupperna för att vi tror att de som drabbas värst av gruvnäringens rovdrift är de vars röster måste leda striden. Kvinnorna i den här gruppen har stärkt den övertygelsen. Kvinnorna här är inte bara politiska aktivister, de är mödrar, de är vårdare, de är matproducenter, de är kort sagt anledningen till att livet inuti och utanför gruvan överhuvudtaget kan existera. Med självförtroende kan de få gruvan att upphöra om de så vill.

IMG_7821

Agnes Nygren

Kommunikatör, Afrikagrupperna, Johannesburg/Sydafrika

Recommended Posts