Drömmen om ett bättre liv – ska inte det gälla för alla?

Uppdrag Granskning för några veckor sedan gav en tankeställare. Programmet handlade om en grupp män från Kamerun, som blivit lockade till Sverige för att tjäna guld och gröna skogar och få månadslön. Verkligheten var en helt annan med ackordslön, urusla bostäder och dålig mat. Den ekonomiska ekvationen gick inte ihop. De hade mindre pengar när de skulle åka hem, än när de kom, bland annat beroende på att arbetsgivaren vägrade betala ut den lön de blivit lovad. Hur skulle de kunna åka hem till Kamerun mer skuldtyngda än när de åkte till Sverige?

På H&Ms presskonferens om förra årets resultat klippte en journalist en t-shirt i bitar för att visa ledningen hur mycket, eller snarare lite, av tröjans värde på 49 kronor som går till sömmerskan som sytt t-shirten och som oftast är kvinna. H&Ms ledning visade inget intressere för detta mycket konkreta bevis på vinstfördelningen.

Dokument utifrån visade att choklad har en bitter eftersmak. På kakaoodlingar i Ghana och Elfenbenskusten är förhållandena extremt dåliga med usel arbetsmiljö, barnarbete och människohandel. Trots detta skriver de multinationella företagen på sina hemsidor att förhållandena blivit mycket bättre på senare år.

R150,SydafrikademoLantarbetare i Sydafrika har strejkat för en lön som går att leva på. En lön som räcker till hyra, elektricitet, vatten, mat och skolgång. Lantarbetarna krävde en trefaldig ökning av lönen, vilket kan låta drastiskt och radikalt, men med tanke på att den aktuella lönen är 60 kr/dag är det inget oanständigt krav. I förhandlingarna gick arbetsgivarna med på 75 kr/dag. Visserligen en bra höjning, men fortfarande inte tillräcklig. Vem vill inte ha en lön som man kan leva på?

I en studie, som gjordes under 2012, spårades två storsäljande lådviner från Sydafrika till den svenske konsumenten. Studien visade att cirka 70 procent av värdet stannar hos den svenska staten och Systembolaget, medan arbetskraften på de sydafrikanska vingårdarna bara står för mellan 3-5 procent av värdet!

Många företagare svarar på kraven om bättre löner och bättre villkor med att säga att de inte har råd. Att resultatet skulle bli avsked av fast anställda, ännu fler osäkra anställningar och fler anställda via bemanningsföretag där den enskilde arbetaren många gånger inte tillåts att vara fackansluten.

Och hur rör detta mig som enskild konsument i Sverige, tänker du kanske nu? Vår konsumtion bygger på billig arbetskraft, något som har utnyttjats under lång tid genom att vi köper billiga varor producerade under mycket svåra arbetsförhållanden. Hur länge har vi rätt att fortsätta så?

Om vi här i Sverige är beredda att betala några kronor extra för en flaska vin, en t-shirt eller choklad, skulle det betyda att den som plockar vindruvorna och kakaobönorna, den som syr t-shirten och den som sorterar och packar produkterna får mer pengar i sitt lönekuvert. Visst är vi beredda att lägga några kronor till? Nästa gång du köper vin, choklad eller t-shirts: Köp det som är rättvist producerat så stödjer du kampen för en rättvis värld för alla.

Vill du stödja vårt viktiga arbete för bättre lön och arbetsvillkor i södra Afrika?

Vill du bli medlem i Afrikagrupperna?

Recommended Posts