Vi vill ha utveckling som gynnar vår befolkning!

2007 gjordes ett avtal mellan Moçambique, Brasilien och Japan angående utveckling av Nacala korridorens bördiga jordbrukslandskap. Men det var inte förrän 2011 som vi i det civila samhället hörde talas om det och planerna för ett enormt industriellt jordbruk för export, säger Sheila Rafi på Afrikagruppernas partnerorganisation Livaningo. Genom det civila samhället i Brasilien fick vi veta att det i brasilianska medier talades om att det i Moçambique fanns bördig jordbruksmark tillgänglig för utländska investerare som det bara var att ta för sig av. Vi började göra undersökningar och kom över megaprojektets master plan. I den fanns det till och med ett kartläggningsprogram som definierade samhällena inom det planerade området samt skulle begränsa deras utrymmen. Vi insåg snabbt att vi inte ville att vår lokalbefolkning skulle gå från att vara markägare till eventuellt säsongsanställd arbetskraft. Från att ha mark som ger försörjningsmöjligheter till att förlora dessa.

ps

Sheila

ProSavana lovade att projektet skulle medföra nya effektivare jordbrukstekniker som skulle komma de lokala bönderna till gagn. De lovade i ett fall att de skulle ta med förbättrade fröer till en yta av 20 hektar. Samhället i fråga ombads vänta med sådden tills fröerna anlände. Långt efter perioden för sådd nådde de förbättrade fröerna samhället men endast en mängd för 1 hektar. Alldeles för sent meddelades det lokala samhället att de nya fröerna först måste prövas på en liten yta. Samhället blev utan avgörande stora mängder mat. Vem kan tro på kommande löften när samhällen lämnas hungriga, frågar Sheila.

Livaningo arbetar i 12 distrikt som berörs av ProSavana. De organiserar möten där de medvetandegör lokalbefolkningen om ProSavanas verksamhet och konsekvenser. Efter stora påtryckningar från det civila samhället i Moçambique, Brasilien och Japan har ProSavana ändrat sin taktik. När vi jobbar i samhällena med lokalbefolkningen berättar vi att det aldrig kommer att komma ett företag dit som heter ProSavana, förklarar Sheila. Det kommer att vara företag som har andra namn som till synes inte har någon koppling till megaprojektet. Fråga då vad de vill producera, fråga efter en skriftlig plan. Gör avtal med dem. Om de vill bruka marken i 50 år, då ska ni kräva ersättning varje månad i 50 år. De måste plantera grödor som vi kan äta. Vi kan inte stå utan mat, uppmanar hon och Livaningo. Vi är inte emot utveckling, fortsätter hon. Men vi vill inte ha en utveckling där vår befolkning blir förlorare medan utländska företag kan göra stora vinster och förse andra länder med mat, säger Sheila. Om ni vill utveckla våra områden för att odla soja, berätta för oss hur vi kan äta soja och hur vi kan ta del av produktionen, ber Sheila.

Just nu håller Livaningo på med en detaljerad studie där vi samlar in data från lokala samhällen, myndigheter och företag som är inblandade i ProSavana. Vi vill undersöka alla sidor och lyssna på alla inblandade. Vi är även uppmärksamma på vad storskaliga monokulturer har för konsekvenser på miljön. Till exempel påverkar det ekosystemet och den biologiska mångfalden negativt, det kan även orsaka bland annat erosion och okontrollerade bränder. Livaningo arbetar i samhällena med olika tekniker för att förbättra ett hållbart jordbruk. Till exempel visar vi hur jorden kan täckas med naturliga material för att spara vatten och inte ta bort nutritiva ämnen ur jorden, berättar Sheila.

Sheila besöker just nu Sverige och håller en serie seminarier i kampanjen Vem har rätt till Afrikas resurser? Kom och lyssna på henne! Här är schemat för hennes seminarier.

Genom att köpa ett gåvokort stödjer du Afrikagruppernas arbete mot en ohållbar exploatering av Afrikas resurser.

Afrikagrupperna är aktiva i kampanjen Schyssta Pensioner där vi ställer krav på riksdagens Pensionsgrupp att ta fram riktlinjer på investeringar som inte kränker mänskliga rättigheter eller förstör klimat och miljö. Skriv till Pensionsgruppen du också.

Recent Posts