Största gruvskulden i svensk historia

Järnmalmfsyndigheterna i Kaunisvaara, utanför Pajala i Norrbotten sägs vara den bästa, renaste järnmalmen i världen. Den ligger på ytan, inte långt ner under marken som den gör i Kiruna. Från malmen kan ett koncentrat produceras som innehåller en mycket hög järnhalt på 69%. Just därför är Kaunisvaara väldigt intressant.

När planerna för en gruva i Kaunisvaara började ta form växte framtidstron och optimismen i bygden. Det kanadensiska prospekteringsbolaget Northland Resources, med säte i Luxembourg och huvudkontor i Luleå och som aldrig tidigare bedrivit gruvdrift, fick tillstånd för att bryta i Kaunisvaara. Regeringen ville ha in utländskt kapital samtidigt som det gjordes en kampanj i bygden för att få lokalbefolkningen att placera sina besparingar i Northlandaktier. Det gjorde många. Nya jobb lovades, befolkningen ökade och huspriserna steg otroligt. Northland introducerades på Oslo-börsen den 23 oktober 2006 för 770 norska kronor. Dess värde steg på mindre än ett år till 2980 norska kronor. Den 18 oktober 2012 drog gruvdriften igång. Var sjunde minut rullade lastbilar fulla av 90 ton järnmalmskoncentrat mot Svappavaara där lasten lastades om till tåg och vidare transporterades till hamnen i Narvik. Lastbilarna pryddes av stora fotografier av 84 personer bosatta i området, för att föra in mer mjuka och mänskliga värden i transportuppdraget. Underleverantören Clifton som körde lastbilarna, var oerhört stolt över uppdraget från Northland. Underleverantörer från hela Norrbotten kontrakterades av Northland för att täcka behovet av transport och drift i gruvan.

Redan två år senare var allt förändrat och framtidsdrömmen ett minne som ingen vågar uttala eller kritisera. Kort efter starten fick Northland ekonomiska bekymmer. Luleå tingsrätt beviljade den 8 februari bolaget en rekonstruktion. Northland fick efter långa förhandlingar ett tillskott på 335 miljoner dollar av företagen Norrskenet, Folksam, Metso och Peab och räddades från konkurs. Även Northlands konkurrent det statliga gruvbolaget LKAB bidrog genom att vara delägare i riskkapitalbolaget Norrskenet, skriver DN. Redan i samband med den första rekonstruktionen gick flera underleverantörer, norrbottniska småföretagare i konkurs. Northland betalade bara av skulder upp till 2,6 miljoner. De som hade fodringar på större belopp fick snällt vänta.

I november 2013 sjönk järnmalmspriset. Kina drog ner på importen och konkurrenskraftiga Australien dumpade priserna. Northland som hade gjort sina kalkyler på ett högt järnmalmspris och som redan var hårt ekonomiskt pressade påbörjade i juni 2014 en informell rekonstruktion, men lyckades inte komma överens med sina underleverantörer. Bolaget hade då skulder på 1 miljard kronor. Den 14 juli 2014 ansökte Northland om en andra rekonstruktion som beviljades av Luleå tingsrätt. Tre månader senare den 7 oktober stoppades all verksamhet vid Kaunisvaaragruvan. Aktien föll och värderades samma kväll till 57 norska öre. Den 8 december ansökte Northland Resources om konkurs.

När konkursboet sammanställts visade det sig att Northlands skulder överskrider tillgångarna med 12,1 miljarder kronor.

– Det är inte klokt, vad gäller skulder är det här definitivt i topp i Sverige genom alla tider, säger Rolf Åbjörnsson, en av landets mest erfarna konkursförvaltare till tidningen Norrbottens Kuriren den 20 mars.

Den otroliga optimismen bland lokalbefolkningen har förvånansvärt nog inte bytts ut mot högljudd kritik. Det är mer förståelse som uttrycks. Gruvan är ju framtiden, det enda alternativet verkar det som. Alla gruvbolag går i konkurs en eller flera gånger innan de kommer igång. LKAB gick också i konkurs men fick hjälp av staten. Den internationella marknaden styr, är ord som ofta hör sägas. Northland hade gjort beräkningar på ett högt järnmalmspris i en högkonjunktur och drog på för fullt i starten för att komma igång snabbt i rådande högkonjunktur. Då var det svårt att dra ner takten och spara när kriserna kom. Ingen gruva har någonsin startats och kommit igång till produktion så snabbt som Northlands i Kaunisvaara gjorde.

Det är som att ingen vågar säga något negativt om gruvan för då är skandalen ett faktum och framtidsdrömmen krossad för alltid. Ännu hoppas folk på att någon annan ska ta över gruvan och de otroliga investeringar som redan är gjorda. En tiondel av befolkningen förlorade sina jobb i samband med konkursen. Många hade köpt hus i området och belånat sig. De tvingas nu att flytta eller pendla till närmast Kiruna, 180 km bort, där LKAB erbjuder jobb. Många underleverantörer har gjort enorma investeringar och tjänster åt Northland som de inte fått betalt för. Många tror att Pajala nu går en mörk framtid till mötes om inte gruvan öppnas igen. För gruvan är ju det enda som kan lysa upp Pajala. Eller har gruvindustrin ett järngrepp över vår tankevärld?

Recent Posts