Tomtebolycka?

Stilla natt. Åh heliga natt! Den täta julgranen är en magisk kreation av barr, glitter och röda kulor där den majestätiskt trängs bland alla julklappar. Just det, vi skulle ju inte tömma butikerna i år! Kakelugnen sprider ett behagligt sken i gillestugan där hela familjen samlas för att dricka glögg och äta knäck framför Kalle Anka. 15 sharp. Vad tecknat har med Jesu födelse att göra bryr vi oss inte om.  Avslutningsscenen, där Benjamin Syrsa sjunger Ser du stjärnan i det blå i ljuset av ett stearinljus, är lika mycket en svensk TV-klassiker som startskottet för min familjs julbord.

Kontrasten mellan det gnistrande kalla snölandskapet utanför de frostade fönstren och värmen inomhus, bland alla ljus och tomtar, höjer mysfaktorn ytterligare ett snäpp. Doft av hyacinter, julskinka, revbensspjäll, nejlikor, risgrynsgröt och torkade fikon. Åh heliga natt, vad här ska ätas!

Ni ser, jag är en patetisk sucker för jul, och därför kände jag en viss nedstämdhet över att vistas i tropisk värme igår, men med lite hjälp av min älskade syster och underbara vänner så tillrättalades perspektiven.

Jag har tillfället att fira en annorlunda jul med piripiriboostad mat, öl och mocambikiska vänner. Skapa framtida minnen som faktiskt är möjliga att minnas när tiden suddat bort detaljerna. Den svenska julen kan jag ju redan.

Och tittar jag rationellt på traditionen istället för att filtrera den genom ett nostagiskt skimmer av tomtebolycka så är julafton egentligen ingenting annat än ett dopat fredagsmys i kvadrat.

Recent Posts