Minskad barnadödlighet

Fram till år 1990 var barnadödligheten i Moçambique så hög som 25 procent, 250 av 1000 barn fick aldrig uppleva sin första födelsedag. (Som ”barnadödlighet” definieras antalet barn som dör innan de hunnit fylla 5 år).

Tack vare investeringar i förbättrad sanitet och fler utbildade inom sjukvårdssektorn hade antalet dödsfall per 1000 nyfödda barn sjunkit från 250 till 93 stycken år 2008.

Utvecklingen är så pass positiv att den får mig att hävda att Moçambique med förebyggande åtgärder och behandling till låga kostnader skulle kunna uppnå FN:s milleniummål, att minska barnadödligheten med två tredjedelar till 2015.

Det tror även Leonardo Chavane, talesperson för hälsodepartementet, som i tidningen O Pais uttrycker sin övertygelse att landet kan nå FN-målet. Han är klok nog att poängtera vikten av att integrera samhällets samtliga institutioner och tjänster för att uppnå detta.

Lunginflammation, diarré, malaria och aids ligger bakom 43 procent av alla dödsfall bland barn under fem års ålder. Det innebär att utbildning gällande vertikal smittospridning av hiv och tillgång till antibiotika mot luftvägsinfektioner, sockersaltlösning mot diarré, vaccinering, myggnät och mediciner mot malaria skulle kunna göra enorm skillnad.

Men precis som Leonardo Chavane poängterar så är en holistisk ansats fundamental i kampen mot barnadödligheten eftersom forskning visar att hushållens sociala och ekonomiska situation spelar en avgörande roll för barnets hälsa. Undersökningar ger exempelvis för handen att barn till kvinnor med grundskoleutbildning har dubbelt så stor chans att överleva jämfört med barn till outbildade kvinnor.

Återigen påvisas utbildningens centrala roll som ett medel i kampen mot ohälsa och fattigdom. Utbildning har en positiv inverkan på hälsa, deltagande i det sociala och politiska livet, jämställdhet mellan könen, ekonomisk tillväxt, löner, produktivitet, med mera.

Att det finns ett starkt samband mellan minskad fattigdom och satsningar på utbildning är numera ett okontrovesiellt påstående. Därför kan man ju fråga sig varför regeringen Reinfeldt, med Gunilla Carlsson i spetsen, inte har definierat utbildningens betydelse i Sveriges utvecklingssamarbete. De nio policyer som styr Sidas verksamhet berör allt från säkerhet och fred till ekonomisk tillväxt, men ingen policy har dedikerats utbildningens roll i biståndet.

Märkligt. Världfrånvänt. Kontraproduktivt. Idiotiskt. Välj själv kategori att sortera förfarandet under.

Recommended Posts