Organiserar för förändring

Fjärran Luandas resurser och ekonomiska utveckling ligger Moxico, provinsen som drabbades hårdast av det trettio år långa inbördeskriget i Angola. Sju år efter kriget saknas fortfarande infrastruktur och ordentliga kommunikationer och endast i provinshuvudstaden Luena finns asfalterade vägar samt några få restauranger och affärer. Men för att vara säker på att man ska få sin lunch eller middag är det bäst att boka plats i förväg då de flesta restauranger enbart öppnar om de med säkerhet vet att det finns kunder.

Likaså är det besvärligt att jobba i Moxico. Under hälften av året är regnen så omfattande att det inte går att ta sig från en del av provinsen till en annan. Moxico räknas dessutom till ett av de mintätaste områdena i världen. Under regnperioden har minorna en tendens att förflytta sig vilket ytterligare försvårar möjligheterna att röra sig inom provinsen. Andra kommunikationer, såsom mobiltelefoni, har alltid en viss fördröjning och internetuppkoppling är nästintill obefintlig. Få internationella organisationer bedriver verksamhet här. Moxico är i detta hänseende inte bara en eftersatt provins utan även bortglömd.

Sedan 2002 arbetar Afrikagrupperna tillsammans Centro Apoio a Promoção e Desenvolvimento de Comunidades (CAPDC) i Moxico. Till en början låg fokus på återuppbyggnad av de byar som totalförstördes under kriget och att stötta de flyktingar som återvände från exil i Kongo och Zambia. Åttio procent av dessa var kvinnor och barn, mycket hårt präglade av krigets plågor. Arbetet som CAPDC utför har under åren fyllt en viktig funktion, inte bara för skapandet av ny levnadsstandard, såsom matproduktion, husbygge och upprättande av vårdcentraler och skolor, utan även för rehabilitering av krigsskadade, fysiskt såväl som psykiskt.

Ett av de första projekten som CAPDC och Afrikagrupperna började sitt samarbetade kring var ett alfabetiseringsprogram i kombination med mikrokrediter för hemvändande kvinnor. När projektet startade deltog 104 personer och redan året därpå utökades det till att omfatta 210 kvinnor. ”De som deltog kunde varken läsa eller skriva. Idag kan vi se resultatet av deras arbete när vi möter samma kvinnor i byarna där de nu har sina egna små inkomstgenererande företag, vilket i sin tur gör att de exempelvis kan köpa skolböcker till sina barn”, berättar Caieie Domingos, koordinatör på CAPDC.

Idag syns fler djur längs vägarna i provinsen, ett tecken på mer välstånd och en direkt effekt av CAPDC:s arbete. Fler familjer har tillgång till mark och den inhemska produktionen av grödor ökar vilket gör att priserna sjunker, även om många varor fortfarande är importerade och därmed dyra. En på sikt förbättrad infrastruktur kommer att avsevärt underlätta handeln även mellan provinserna och få ner kostnaderna ytterligare. ”Den som har djur kan sälja och få råd att köpa plåt för att bygga tak till sitt hus eller betala utbildning och skolmaterial till sina barn. Att dessutom ha råd med bra och näringsrik mat kan i sin tur reducera barnadödlighet”, fortsätter Caieie Domingos.

CAPDC:s arbete handlar inte längre om direkt överlevnad, utan om ökad produktion, högre levnadsstandard och att ställa krav på lokala myndigheter. Man är dessutom den största lokala, ideella organisationen i Moxico och därmed en viktig aktör i stöttandet av nya föreningar och nätverk. Information och utbildning kring jämställdhet och hiv och aids är viktiga komponenter i arbetet då hivprevalensen är en av landets högsta och många av de hemvändande flyktingarna fortfarande utsätts för fördomar och diskriminering.

CAPDC stöttar likaså de lokala familjernas fortsatta utveckling genom att bilda jordbruksföreningar och kooperativ. Tack vare CAPDC får de lokala bönderna stöd i processen att kräva sina rättigheter. ”När vi träffar föreningarna lägger vi märke till en större samverkan mellan dem och myndigheterna. Vår vision är att föreningarna ska klara sig helt på egen hand. Idag ser vi organisering samt utbyte av information och kunskap på en nivå som tidigare inte fanns här. Detta är ett bevis på att det civila samhället stärks och att fattigdomen en dag kommer att utrotas”, konstaterar Caieie Domingos.

/Erika – live från Moxico

Texten har tidigare publicerats i Afrikagruppernas årsredovisning

Recommended Posts