Mattillgång nyckel för konsekvent intag av bromsmediciner

Slide3

Tidningen the New Era varnar för ökad hivspridning i Namibia. Inte på grund av ökade smittotillfällen eller brist på bromsmediciner utan för risk för ökad nationell matosäkerhet. Hiv och näringsriktig mat hänger nämligen väldigt intimt ihop. Infektionen själv kan leda till undernäring medan näringsfattig kost i sin tur ökar infektionens hastighet i kroppen. Som med alla infektioner kräver kroppen mer energi än när den är frisk för att bekämpa viruset, det är därför vanligt att personer som lever med hiv tappar några kilon utan medveten ansträngning.

Tyvärr har bromsmedicinerna också bieffekter som kan hämma aptiten, precis som oro, ångest och depression gör, vilket är vanligt särskilt i början av ett positivt besked. Vidare får personer som äter bromsmediciner ofta problem med fettomfördelning i kroppen. Underhudsfett från armar och ben kan förflyttas till buken, vilket i sig får nya hälsokonsekvenser som ökad risk för diabetes, högt blodtryck eller höga kolesterolvärden. Bromsmediciner, även om de utvecklats avsevärt sedan de första kom, är starka och om de tas på fastande mage mår man i regel uselt. Vilket i sin tur kan få konsekvensen av att personer avbryter sin medicinering. Viruset får då ett övertag i att kunna ställa om sig och bli resistent. Risken för undernäring ökar då igen och immunförsvaret försvagas. Studier om hur människor avviker från sin medicinering på grund av otillräcklig tillgång till mat finns kumenterad i stora delar av utvecklingsvärlden.

Helst ska en person som lever med hiv ha förutsättningar att kunna äta tre mål mat om dagen, varierade mål med mycket vitaminer och anpassade för att eventuellt kunna motverka bromsmedicinernas bieffekter (blodtryck, insulinnivåer och kolesterol). I artikeln från New Era vädjar Sandi Tjaronda, chef för paraplyorganisationen  NANASO (Namibia Network for Aids Service Organisations), om regeringens och privata näringslivets engagemang för att säkerställa ett mål mat om dagen till personer som tar bromsmediciner. Annars riskerar alla satsningar på tillgång till mediciner vara förgäves.

Afrikagrupperna arbetar förutom för alla människors tillgång till bromsmediciner också för matsuveränitet. Matsuveränitet är ett begrepp myntat av den latinamerikanska bonderörelsen Via Campesina och betyder i korthet att producenter har makt över produktionen. De ifrågasätter den globala mathandeln som globalt sett ger matsäkerhet till alla som lever på vår jord men lämnar miljoner och åter miljoner i hunger. Genom våra partner stöttar vi initiativ som på olika sätt främjar lokal, ekologisk och näringsrik mat producerad för hushållskonsumtion eller konsumtion för närsamhället.

Tillsammans kan vi stoppa spridningen av hiv. Men det kräver stora strukturella förändringar, i såväl hälsovårdssystem som internationell handel och matproduktion.

Vill du bidra till Afrikagruppernas viktiga arbete? Köp en plats vid vårt fiktiva julbord!

/Agnes Nygren, Afrikagrupperna

Recommended Posts