Big business för ett fåtal?

För en dryg vecka sedan publicerade den största morgontidningen i landet, The Namibian, en ledare som inte är något annat än en drapa riktad mot girighet och opportunism inom hiv/aids-sektorn. Och den känns behövlig. Där utifrån kommande givare som – främst, men inte enbart – giganter som Global Fund och FN satsar stora pengar på stora program, är det sällan svårt att hitta exempel på prioriteringar och värderingar som sticker i ögonen på en åskådare. Det kan vara svårt att hitta enkla lösningar på många saker, men att sätta fokus på fenomenet måste vara riktigt.

Med utgångspunkt i en lönerevision som gjorts inom hiv/aids-sektorn i Namibia skriver tidningen: ”Att en person får ett lönepaket på över 141 000 dollar per månad (en namibisk dollar är ungefär lika mycket som en svensk krona) inom ett givarfinansierat program för att bekämpa hiv/aids, är inget mindre än obscent. Än mer vidrigt är att den lägst betalda personen i samma organisation får mindre än 800 dollar i månaden.”

”Betänk också att många människor i Namibia ger av sin tid och energi för att ta hand om personer som lever med aids. Det får de enorma lönerna som betalas ut till toppar i organisationer för att bekämpa denna pandemi att lukta för illa för att en acceptabel förklaring ska vara möjlig.”

”Tidningen har tagit del av en lönerevision inom hiv/aids-sektorn i Namibia, och man ställer sig frågan om inte en del människor endast anslutit sig till kampen för att fylla sina fickor, snarare än att erbjuda viktiga tjänster. (…) Undersökningen bidrar endast till uppfattningen att givarfinansierade program avsedda för de behövande har förvandlats till big business för ett fåtal.”

För den som vill ta del av originalet på engelska så finns det här.

Recent Posts